1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Latinska alfabetet 
Alla språk i Europa utom grekiska och de språk som använder det kyrilliska alfabetet (se nedan). 
Vidare: turkiska, vietnamesiska, malajiska/indonesiska
2
, tetum (Östtimor) samt pilipino/tagalog 
(Filippinerna), språken i Amerika, Australien och Oceanien liksom de flesta viktiga språk i Afrika, bl.a. 
somaliska, swahili (Östafrika) och malagassiska (Madagaskar) samt de officiella språken i Sydafrika  
(bl. a. zulu, xhosa och afrikaans)
3
. Tamazight (det största berberspråket, med viss erkänd ställning) skrivs i 
Algeriet officiellt med det latinska alfabetet men i Marocko med den egna skriften tifinagh.  
 
Kyrilliska alfabetet
4
 (ursprungligen använt för kyrkslaviska) 
Ett antal slaviska språk: ryska, vitryska, ukrainska, serbiska och montenegrinska
5
, makedonska och 
bulgariska samt ett antal icke slaviska språk, främst i länder som uppstått ur f.d. Sovjetunionen: kazakiska
6
, 
kirgiziska och tadzjikiska
7
 (som eg. är en variant av persiska), men även mongoliska
8
.  
                                                           
1
 För definitionen av språk följs en "gängse norm", som bland annat innebär att - visserligen starka - 
regionala eller överregionala varianter (lågtyska, schweizertyska, frankoprovensalska, occitanska m.fl.) 
som inte är officiellt etablerade skriftspråk utelämnas i denna framställning. Som exempel kan här nämnas 
att Marseille på occitanska heter "Marselha" och att Aostadalen på frankoprovensalska heter "Vâl d'Aoûta". 
På ett liknande sätt är arabiska och kinesiska egentligen grupper av besläktade språk som sammanhålls av 
ett gemensamt skriftspråk. 
2
 Indonesiska är en standardiserad form av malajiska som tillskapats som officiellt språk i Indonesien. 
3
 Undantagen bland de officiella språken i Afrika är arabiska, tigrinska och amhariska samt ev. comoro (se 
dessa). 
4
 Även den variant av rumänska som talas i Moldavien ("moldaviskan") skrevs fram till 1989 med det 
kyrilliska alfabetet.  
5
 Under den jugoslaviska tiden användes samlingsnamnet serbokroatiska för serbiska, kroatiska, bosniska 
och montenegrinska.  
6
 Här avses republiken Kazakstan. Den kazakiska folkgruppen i Kina (ca två miljoner i Dzungariet) 
använder arabisk skrift. 
7
 Här avses republiken Tadzjikistan som utgör den norra delen av det tadzjikiska språkområdet. Inom den 
större södra delen, ung. nordöstra Afghanistan, används arabisk skrift (se vidare under "Exonymer, 
Afghanistan"). 
8
 I stället för den gamla traditionella skriften (som skrivs uppifrån och ner) används numera det kyrilliska 
alfabetet. 

 
11
Grekiska alfabetet 
Grekiska (Grekland och Cypern) 
 
Arabisk skrift 
Arabiska (arabländerna, se nedan under "Exonymer"), kurdiska
9
, persiska
10
 (Iran och Afghanistan), pashto 
(Afghanistan)
11
 och urdu (Pakistan)  
 
Uiguriska (språket i Xinjiang) skrivs med arabisk skrift och translittereras enhetligt till de olika 
västerländska språken. Uiguriskan är dock inte officiellt nationellt språk. Se vidare under "Exonymer, 
Kina". 
 
Comoro (på Komorerna) skrivs ibland med arabisk skrift men normalt med det latinska alfabetet. I fråga 
om Komorerna använder vi dock i första hand franska eller förfranskade namnformer. 
 
Etiopisk skrift 
Amhariska (Etiopien) och tigrinska (Eritrea och Etiopien)  
 
Devanagari (skrift ursprungligen använd för sanskrit) 
Hindi (Indien) och nepali 
 
Tibetansk skrift 
Dzongkha (Bhutan) 
 
Även tibetanskan skrivs, självklart, med tibetansk skrift. Tibetanskan är dock inte officiellt nationellt språk. 
Se vidare under "Exonymer, Kina". 
 
Andra skriftsystem 
Ett antal officiella språk har (liksom grekiskan) sitt eget skriftsystem: georgiska, armeniska, hebreiska 
(Israel), divehi (Maldiverna), singalesiska (Sri Lanka), tamil (Sri Lanka och Singapore)
12
, bengali 
(Bangladesh), kinesiska (Kina, Taiwan och Singapore), koreanska (Sydkorea och Nordkorea), japanska, 
burmesiska, thailändska, lao (äv. kallat laotiska) och khmer (Kambodja).  
 
 
Vad är alternativa geografiska namnformer
13
 
 
1. Namnbyten. Orter (m.m.) som relativt nyligen bytt namn (under 1970-talet eller senare). 
 
2. Exonymer. Samma ort (etc.) har olika namn på olika språk. Vilket namn ska man då välja på svenska? 
Ortens (etc.) namn på det nationella språket eller på det lokala språket (om detta är ett annat språk än det 
                                                           
9
 I Irak har även kurdiskan viss officiell ställning vid sidan av arabiskan och skrivs där med arabisk skrift. 
Den största gruppen kurder lever dock i Turkiet och skriver sitt språk med det latinska alfabetet. Det finns 
ett standardiserat sätt att skriva kurdiska på det latinska alfabetet men i flertalet fall når oss kurdiska namn 
via ett turkiskt, arabiskt eller persiskt filter, vilket vi tills vidare tycks godta. Detta gäller bl.a. namnet 
Abdullah Öcalan (kur. och en. Ocalan, f.d. ledare för den kurdiska separatistiska vänstergerillan PKK i 
Turkiet).  
10
 På persiska heter språket farsi. Om denna term förekommer är den liktydig med persiska, det på svenska 
korrekta namnet på språket. 
11
 Afghanistan har två officiella språk: pashto och dari (en variant av persiska). Vi utgår normalt från 
persiskan som är det administrativa språket. 
12
 Språkets kärnområde är Sydindien men Tamil talas av stora grupper utanför Indien och har officiell 
"andrarangsställning" i de angivna länderna. 
13
 Här avses endast moderna geografiska namn. Frågeställningen skulle även ha kunnat omfatta historiska 
geografiska namn samt namn på språk, folkgrupper m.m., men syftet och utrymmet medger inte detta. Se 
dock vissa fotnoter längre fram. 

 
12
nationella) eller en exonym, dvs. en internationell eller rent svensk namnform (t. ex. Damaskus för 
"Dimashq" respektive Köpenhamn för "København"). 
 
Vad som i det nedanstående anges som korrekt bruk på svenska bygger på (och sammanjämkar) officiella 
EU-källor (främst Iate, Publikationshandboken, rättsakter och Språkrådet), TT och NE samt, i sista hand, 
Google (förekomst på de svenska sidorna). I fråga om engelska, franska och tyska är utgångspunkten också 
i första hand officiella EU-källor, och för engelskans del Encyclopædia Britannica (EB), men för dessa 
språk handlar det för det här aktuella syftet egentligen om att ange de namnformer som faktiskt används på 
respektive språk och inte om att föreskriva ett lämpligt bruk. 
 
Exonymer och alternativa namn på självständiga stater tas inte upp i materialet. För att undvika en onödig 
upprepning hänvisas här till Utrikes namnbok, där man finner uppgifter av typen Slovenien (slove. 
Slovenija, en. Slovenia, fr. Slovénie, ty. Slowenien). 
 
Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken 
 
En särskild frågeställning är återgivandet av diakritiska tecken. På svenska finns ju ringen på å och 
prickarna på ä och ö (samt eventuellt ü, i ordet müsli och olika efternamn som Hübinette) liksom 
accenttecknet ´ (armén till skillnad från armen). Franskan har accenter och trema, tyskan "tyskt ü", 
spanskan tilde över n (ñ) och många av de "nya" EU-språken har ett stort antal "egna" bokstäver bildade 
genom tillägg av diakritiskt tecken, som č, š och ž.  
 
Befintliga accenter och andra diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska sättas ut 
(t.ex. Tórshavn, Liepāja, Düsseldorf, Sèvres, Citroën, Łódź, Gdańsk, Málaga, Bouaké, Lomé, Yaoundé, 
Cancún, Bogotá, Valparaíso)
14
, vilket dock inte alltid är det vanliga i EU:s oftast engelska källtexter och 
inte heller i svenska medier.  
 
Diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska inte ersättas med en 
teckenkombination. Det är således felaktigt att i fråga om Ustaša (en kroatisk extremnationalistisk 
organisation) skriva "Ustasja" (el. "Ustasha", via engelskan, fr. ibl. les Oustachis), och liknande. Undantag: 
kroatiskt och bosniskt đ skriver vi normalt som dj.  
 
I de fall där ett translittereringssystem omfattar diakritiska tecken (längdstreck, accenter m.m., se resp. 
språk) brukar dessa dock av praktiska skäl utelämnas (i medier och EU-material, men inte i mer 
vetenskaplig kontext) utom, av särskilda skäl, i fråga om f.d. Jugoslavien, dvs. serbiska, montenegrinska 
och makedonska (se dessa språk). 
Exempel: Parvanov (eg. Părvanov, Bulgariens president), Amman (eg. Ammān,  Jordaniens huvudstad) och 
Guangdong (eg. Guǎngdōng, provins i Kina). Eftersom trema är etablerat i svenskan skriver vi dock ä och ö 
(och ibland även ï och ü), som förekommer vid translitterering från vissa språk, t.ex. kazakiska.   
 
Det bör också tilläggas att man på andra språk, bland annat engelska och franska, ibland som alternativ till 
utelämnande av det diakritiska tecknet ersätter bokstäverna ä, ö och ü med "ae", "oe" respektive "ue". 
Bokstaven å ersätts på samma sätt någon gång med "aa", och då även på tyska där det kan förekomma att 
man fortfarande skriver "Aarhus" i stället för Århus. På franska ersätts bokstaven ö någon gång i obsoleta 
ortnamn med "œ", t.ex. i namnet "Kœnigsberg" (numera: Kaliningrad). 
 
I de fall där ett translittereringssystem omfattar tilläggstecken i form av spiritus (el. apostrof) utelämnas 
dessa oftast vid translitterering från det kyrilliska alfabetet (t.ex. ryska och ukrainska), georgiska, arabisk 
skrift (arabiska och persiska), hebreiska, etiopisk skrift och koreanska. Det tilläggstecken som skrivs som 
apostrof bör dock bibehållas i kinesiska namn.  
 
                                                           
14
 Undantagen är få: huvudsakligen namn på huvudstäder som Reykjavik, Riga, Chisinau, Montreal och 
Brasilia samt, kanske mer självklart, olika exonymer (Bukarest, Hanoi, Panama City m.fl.).  

 
13
Bruksanvisning 
 
Om ett visst geografiskt namn vållar problem bör man först söka under respektive land (del II, Alternativa 
geografiska namnformer). Om det officiella språket i detta land skrivs med ett annat skriftsystem (alfabet) 
än det latinska bör man vid behov därefter även söka på det språket (del I, Translitterering). Om andra 
namn (personnamn, organisationer ...) vållar problem och språket i det aktuella landet skrivs med ett annat 
skriftsystem än det latinska bör man direkt söka under detta språk i del I (Translitterering). 
 
Exempel:  
Danmark 
Ryssland + ryska 
Georgien + georgiska 
Jemen + arabiska 
Afghanistan + persiska 
 
För den händelse man inte vet vilket språk som talas/är officiellt språk i ett visst land ges denna information 
inledningsvis under varje land. 
 
För att snabbt hitta en viss uppgift i materialet rekommenderas i första hand elektronisk sökning, i andra 
hand sökning utifrån innehållsförteckningen. 
 
 

 
14
DEL I.  TRANSLITTERERING  FRÅN OLIKA SKRIFTSYSTEM 
 
De problemställningar som ligger till grund för denna framställning hänför sig till texter som är avfattade 
på engelska, franska eller tyska (men inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till 
svenska, varvid problemet består i att dessa olika EU-språk för vissa språk som skrivs med ett annat 
skriftsystem (t.ex. ryska) använder sig av olika translittererings- eller transkriptionssystem. 
 
Nämnas bör i sammanhanget att utvandrare, inklusive ättlingar till utvandrare, från t.ex. Ryssland eller 
arabländerna
15
 ofta anpassar sin stavning till andra språk, i synnerhet till engelska. I sådana fall ska man 
bortse från all translittereringsproblematik och använda den stavning personen själv tillämpar. 
 
Detta gäller också i fråga om ryssar (och andra vilkas språk eg. skrivs med det kyrilliska alfabetet) 
tillhöriga de ryska (etc.) minoriteterna i Estland, Lettland, Litauen och Moldavien, vilka inte är utvandrare. 
Den stavning och eventuella anpassning av deras namn som gjorts i respektive land  (i Lettland sker detta 
konsekvent, i Litauen mindre konsekvent) ska bibehållas. Exempel: Rigas borgmästare Nils Ušakovs (ry. 
eg. Nil Usjakov) och den ryskfödde f.d. litauiska partiledaren Viktoras Uspaskichas/Uspaskich (ry. eg. 
Viktor Uspasskich) ska bibehållas. I fråga om utbrytarrepubliken Transnistrien görs dock i enlighet med 
internationellt bruk ett undantag och vi skriver här, något inkonsekvent, de ryska namnen enligt vår gängse 
translittereringsmodell för ryska. Eftersom Transnistrien inte är internationellt erkänt som stat hade det 
egentligen varit mer konsekvent att här använda officiell rumänsk translitterering. 
 
I en text som ska översättas kan det dessutom förekomma olika felkällor, som att man i exempelvis en 
fransk text citerar namn tagna ur en engelsk källa och av förbiseende bibehåller den engelska 
translittereringen. Vidare förekommer sammanblandningar, bortfallna tecken och en allmän osäkerhet om 
det korrekta bruket.
16
 
 
Latinska alfabetet 
 
Också språk som skrivs med det latinska alfabetet kan i translittereringshänseende ställa till problem i de 
fall man relativt nyligen gått över till det latinska alfabetet eller är i färd med detta. Så är fallet i fråga om 
ett antal turkspråk i de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen, dvs. azerbajdzjanska
17
 (äv. kallat azeriska), 
turkmeniska
18
 och uzbekiska
19
, som sedan ett antal år officiellt skrivs med det latinska alfabetet i stället för 
med det kyrilliska. Även somaliskan har relativt nyligen börjat skrivas med det latinska alfabetet.  
 
Azerbajdzjanska (äv. kallat azeriska) 
 
För namn i Azerbajdzjan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin ställning och 
språket har börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med undantag för ett antal exonymer (se nedan 
under "Exonymer, Azerbajdzjan") och eventuellt vissa etablerade historiska namn, använda oss av 
azerbajdzjanska namnformer, varvid vi dock ersätter tecknet ə med bokstaven ä, t.ex. i namnet på 
                                                           
15
 T.ex. den utvandrade ryske författaren Joseph Brodsky (ry. Iosif Brodskij), den  ursprungligen bulgariske 
konstnären Christo Javacheff (bul. Javasjev), den grekiskättade skeppsredaren och affärsmannen 
Aristoteles (en. Aristote, fr. Aristotle) Onassis, 1906-75, (gr. Aristotelis Onasis) eller Refaat El-Sayed (ar. 
Rif'at al-Sa'īd, egyptisk-svensk affärsman) och, som "invandrare i andra generationen", Zinédine Zidane 
(ar. Zayn al-Dīn Zīdān, fransk fotbollsspelare av algeriskt ursprung). 
16
 Olika avvikelser/felaktigheter kan förekomma även utanför translittereringsproblematiken. På franska 
skriver man ibland "Raoul Castro" i stället för Raúl Castro (Kubas president) och "Abou Sayyaf" i stället 
för Abu Sayyaf (terroristgrupp i Filippinerna). 
17
 Här avses republiken Azerbajdzjan. Två tredjedelar av azerbajdzjanerna lever i Iran (se vidare under 
"Exonymer, Iran") och använder arabisk skrift. Samma gäller för en mindre grupp i Irak, där de dock kallas 
turkmener. 
18
 Här avses republiken Turkmenistan. Cirka en fjärdedel av turkmenerna utgör dock minoritetsgrupper i 
framför allt Iran och Afghanistan och använder arabisk skrift. 
19
 Här avses republiken Uzbekistan. Syd-uzbekiskan i Afghanistan (se vidare under "Exonymer, 
Afghanistan") skrivs med arabisk skrift. 

 
15
presidenten, Ilham Äliyev (eg. İlham Əliyev). Azerbajdzjanskan skiljer, liksom turkiskan, mellan i och ı ("i 
utan prick"), vilket vi i fråga om gemener helst bör följa på svenska. Även en versal kan på azerbajdzjanska 
ha en prick, vilken vi dock inte återger på svenska. I ett försök att göra skriftbilden mer västerländsk 
används ibland bokstavskombinationer för att undvika diakritiska tecken. I så fall bör dessa namn återföras 
till sin rätta skriftbild, vilket innebär att följande justeringar behöver göras: ch > ç, zh > j, g > q och gh > ğ. 
 
Vissa namn har etablerats i sin äldre form (då man translittererade via ryskan), t.ex. Gejdar Alijev (eg. 
Heydər Əliyev, en. Geydar Aliyev/Aliev, Azerbajdzjans president 1993-2003).  
 
Turkmeniska och uzbekiska  
 
För namn i Turkmenistan och Uzbekistan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin 
ställning och ländernas språk har åtminstone officiellt börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med 
undantag för ett antal exonymer (se nedan "Turkmenistan" resp. "Uzbekistan" under "Exonymer") och 
vissa historiska namn, använda oss av turkmeniska resp. uzbekiska namnformer. 
 
Somaliska 
 
Somaliskan standardiserades med latinsk skrift 1972 efter att tidigare normalt ha skrivits med arabisk skrift. 
I fråga om personnamn använder vi fortfarande äldre etablerade engelsk-arabiska namnformer och skriver 
bl.a. (varvid den inledande titeln "schejk" bör utelämnas) Sharif Sheikh Ahmed (som. (Sheekh) Shariif 
Sheekh Axmed, ty. ibl. Scharif Scheik Ahmed, Somalias president, f.d. ledare för ICU/Sicc, se nedan), 
Mohamed Abdullahi Mohamed (Farmajo) (som. Maxamed Cabdulaahi Maxamed, f.d. premiärminister), 
Adan Mohamed Nuur Madobe (som. Aaden Maxamed Nuur Madoobe, f.d. president), Abdullahi Yussuf 
Ahmad (som. Cabdulaahi Yuusuf Axmed, en. Abdullahi Yusuf Ahmed, fr. Abdullahi Youssouf Ahmed, ty. 
Abdullah Yusuf Ahmed, f.d. president), Omar Abdirashid Ali Sharmarke (som. Cumar Cabdirashiid Cali 
Sharmaarke, f.d. premiärminister), Nur Hassan Hussein ("Adde") (som. Nuur Xasan Xuseen ("Cadde"), f.d. 
premiärminister), Ali Muhammad Ghedi (som. Cali Maxamed Geedi, en., fr. och ty. Ali (Mohamed) Gedi, 
f.d. premiärminister), Hussein Mohamed Farrah Aidid (som. Xuseen Maxamed Faarax Caidiid, f.d. 
president), Mohamed Omar Habeb Dhere (som. Maxamed Cumar Xabeeb Dheere, kallad "borgmästare i 
Mogadishu"), (schejk) Hassan Dahir Aweys (som. (Sheekh) Xasan Daahir Aweys, högste ledare för 
Islamiska domstolarnas högsta råd ("islamisterna", som. Midowga Maxkamadaha Islaamiga, en. Supreme 
Islamic Courts Council, Sicc, fram till 2006: Islamiska domstolarnas förbund, en. Islamic Courts Union, 
ICU el. UIC) och (schejk) Yusuf Muhammed Siyad, (som. Yusuf Maxamed Siyaad, fr. Cheikh Yousouf 
Mohamed Siad, krigsherre), alias Indha'adde (som. Indhacadde, en. ibl. Indha Adde).  
 
Namnet på den islamistiska extremgruppen (Xarakat) Al-Shabaab (fr. les shebab el. Al Chabaab) är 
arabiskt: (Harakat) al-Shabāb, "ungdom(srörelsen)". Eftersom arabiska är officiellt språk i Somalia vid 
sidan av somaliskan kan man i en svensk text antingen använda det arabiska namnet i förenklad 
internationell translitterering (al-Shabab) eller i den somaliska translittereringen av namnet (enligt ovan). 
Samma princip gäller i flera liknande fall. 
 
 
Kyrilliska alfabetet 
 
De olika språken svenska, engelska, franska och tyska har vart och ett sin egen etablerade modell för hur 
man med latinska bokstäver ska återge kyrillisk text. I engelsk text finns dock någon vacklan mellan olika 
translittereringssystem. "Brittisk standard" (som används i nedanstående framställning) är det amerikansk-
brittiska systemet BGN/PCGN
20
 i förenklad version medan Encyclopædia Britannica använder den mer 
utförliga. Dessutom används ibland den vetenskapliga translittereringen, som (ur svenskans perspektiv) 
innebär att man skriver ž istället för zj, x istället för ch etc. (se närmare under "Ryska," som om man bortser 
från angivna undantag är tillämpligt även på vitryska och ukrainska, samt under "Bulgariska"). Med den 
vetenskapliga translittereringen bortfaller bl.a. "intervokaliskt j". Så skrivs exempelvis efternamnet 
                                                           
20
 United States Board on Geographic Names (BGN) och the Permanent Committee on Geographical 
Names for British Official Use (PCGN). 

 
16
Andrejev (fr. Andreïev) på engelska vanligtvis "Andreyev" men med den vetenskapliga translittereringen 
"Andreev", varvid "j" visserligen ska uttalas men inte skrivas ut. Även tyskan vacklar vid translitterering 
från det kyrilliska alfabetet mellan två dock ganska lika modeller, DIN och Duden.  
 
Den vetenskapliga translittereringen ligger också till grund för modellen ISO 9, där det kyrilliska tecknet x 
(sv. ch) skrivs med h i stället för x. Exempel: städerna Astrachan och Chabarovsk skrivs med ISO 9 
"Astrahan" respektive "Habarovsk".  
 
 
1. Ryska 
 
Ryska namn ska alltid återges i korrekt svensk translitterering, enligt nedanstående. Med korrekt 
translitterering avses den etablerade modell som används i uppslagsböcker, kartor, tidningar m.m. Som 
redan nämnts är denna inte densamma på engelska, franska och tyska.   
 
Nedanstående manual bör användas om t.ex. namn som "Eltsine", "Gorbatchev" eller "Jirinovski" skulle 
förekomma i en fransk text och man inte är helt säker på att de på svenska skrivs Jeltsin, Gorbatjov och 
Zjirinovskij. 
 
Presentationen av ryskan är av mer grundläggande karaktär än det övriga materialet och syftar till att på 
ett heltäckande sätt visa på de systematiska skillnaderna mellan olika språks translittereringar. Exemplen 
är därför inte i första hand aktuella utan snarare sådana som förmodas kunna vara kända. Från dessa 
exempel kan man rekonstruera hur aktuella uppdykande namn ska skrivas på svenska. Presentationen av 
ryskan ligger dessutom till grund för presentationerna av de övriga språk (nedan) som skrivs med det 
kyrilliska alfabetet. 
 
Några ytterligare exempel för att belysa problemet: 
 
engelska  
franska  
tyska  
svenska 
Yeltsin 
 Eltsine 
 Jelzin 
 Jeltsin 
Gorbachev Gorbatchev Gorbatschow Gorbatjov 
Dudayev Doudaïev Dudajew Dudajev 
 

 
17
Tablå över translittereringar  
 
Nedan ges en översikt över de olika translittereringsmodellerna som även inkluderar den vetenskapliga 
translittereringen (International Scholarly System, som tillämpas i t.ex. bibliotekssammanhang).  
 
ryska eng. franska tyska vetensk.  
svenska 
 
а a a a a   a 
б b b b b   b 
в v v w v   v 
г 
g 
g (gu-, gh-)g 
g 
 
g 
д d d d d   d 
е 
e/ye, ie  e/ie, ïe  e, je 
e 
 
e/je; (ie) (se nedan: Kommentarer) 
ё 
yo/e 
io, (ïo)/e jo/o 
ë 
 
jo/o; (io) (se nedan: Kommentarer) 
ж zh j  sch 
ž    zj 
з z z s z   z 
и 
i 
i 
i 
i 
 
i (se även nedan: "Falska diftonger" och "Sammanfall 
      i 
final 
ställning") 
й 
y 
ï 
j 
j 
 
j (se även nedan: "Falska diftonger" och "Sammanfall 
      i 
final 
ställning") 
к k k k k   k 
л l l l l   l 
м  m m 
(-me) 
m m   m 
н n n 
(-ne) 
n n   n 
о o o o o   o 
п p p p p   p 
р r r r r   r 
с s s 
(-ss-) 
s s   s 
т t t t t   t 
у u ou u u   u 
ф f f f f   f 
х  kh kh ch x    ch 
ц  ts ts z  c    ts 
ч ch tch 
tsch 
č   tj 
ш sh ch sch 
š    sj 
щ shch 
chtch 
schtsch 
šč   sjtj 
ы y y y y   y 
(se 
även 
nedan: 
"Falska 
diftonger" 
och 
 
 
      "Sammanfall 
i 
final 
ställning") 
э e e e è   e 
(se 
nedan: 
Kommentarer) 
ю 
yu 
iou, ïou  ju 
ju 
 
ju; (iu) (se nedan: Kommentarer) 
я 
ya 
ia, ïa 
ja 
ja 
 
ja; (ia) (se nedan: Kommentarer) 
 
Till dessa bokstäver kommer mjukt tecken (ь), som kan translittereras med spiritus (eller apostrof) men 
normalt utelämnas i förenklad translitterering. Tidningen Tvoj Den (mer noggrant: Tvoj Den', "din dag") 
ska således skrivas på detta sätt och inte "Tvoj Denj", där -j är ett försök att med en ungefärlig 
uttalsanpassning återge mjukt tecken. 
 
"Falska diftonger" 
Vokal + j kan i sina motsvarigheter på engelska, franska och tyska se ut som diftonger men är det inte. 
 
ry. en. fr.   ty. sv. 
ай 
-ay 
-aï 
 
-ai/-aj  -aj  
(t.ex. Bajkalsjön, Altaj, Batajsk) 
ей 
-ey 
-eï 
 
-ei/-ej  -ej  
(t.ex. Sergej, Jenisej, Kopejsk, Balej) 
ий 
-y/-iy 
-i/-iy 
 
-i/-ij 
-ij  
(t.ex. Gorkij, nästan alltid final ställning, se nedan  
      "Sammanfall 
i 
final 
ställning") 
ой 
-oy 
-oï 
 
-oi/-oj  -oj  
(t.ex. bolsjoj (sv. "stor")) 

 
18
уй 
-uy 
-uï 
 
-ui/-uj  -uj  
(t.ex. Kujbysjev) 
ый 
-y/-yy  -y/-yy/-yï/-yi 
-y/yj 
-yj  
(t.ex. novyj (sv. "ny"), nästan alltid final ställning, se  
      nedan 
"Sammanfall 
i 
final 
ställning") 
 
I fråga om ovanstående påpekas särskilt ändelsen -yjsk/ijsk. Städerna Baltijsk och Novorossijsk skrivs på 
engelska ofta och på tyska genomgående "Baltisk" respektive "Novorossisk"(på 
engelska)/"Noworossisk"(på tyska).  
 
Sammanfall i final ställning 
 
I engelsk translitterering uppkommer ett "finalt -y" som på grund av sammanfall (i just engelskan) har 
följande tre olika motsvarigheter på ryska och svenska: 
 
1. 
 en. fr.   ty. sv. 
 
-ый -y/-yy 
-y/-yy/-yï/-yi -y/yj -yj 
  Normal adjektivändelse, t.ex. i groznyj (sv.    
      "förskräcklig", 
även 
namn 
på 
Tjetjeniens 
huvudstad) 
 
 
 
 
 
 
 
eller staryj (sv. "gammal", t.ex. i namnet på staden  
 
 
 
 
 
 
Staryj Oskol). 
 
2. 
ry. en. fr.   ty. sv. 
-ий 
-y 
-i 
 
-i 
-ij  
Adjektivändelse som alltid ersätter den vanligare  
 
 
 
 
 
 
ändelsen -yj efter g, k, ch, zj, sj, tj och sjtj, t.ex. i  
 
 
 
 
 
 
gorkij (sv. "bitter", även använt som namn), samt i  
      ledet 
-skij 
(även 
i 
olika 
efternamn 
som 
Tjajkovskij).  
 
 
 
 
 
 
Den förekommer också  efter n, t.ex. i sinij (sv.  
      "blå") 
och 
i 
bl.a. 
mansnamnen 
Anatolij, Dmitrij,  
 
 
 
 
 
 
Grigorij, Jevgenij och Jurij.  
 
 
3. 
ry. 
en. fr.   ty. sv. 
-ы 
-y 
-y 
 
-y 
-y  
Substantivisk pluraländelse, t.ex. namnet på kurorten  
 
 
 
 
 
 
Mineralnyje Vody ("mineralvatten", pl.). 
 
 
För franskan och tyskan finns ett motsvarande sammanfall i fråga om både finalt -i och finalt -y. vilket kan 
utläsas ur ovanstående material: 
 
ry.   fr./ty.  
sv. 
-и och -ий -i   -i 
och 
-ij 
-ы och -ый -y   -y 
och 
-yj 
 
Exempel: På franska skrivs namnet Jurij Gagarin "Youri Gagarine" och staden Sotji "Sotchi". 
 
I bilagan finns övningar för den som vill få ett fastare grepp om tillämpningen. 
 
Kommentarer 
 
De flesta motsvarigheter målspråken emellan kan utläsas ur tablåerna ovan, som är uppställda efter en rysk 
vänsterspalt som utgår från bokstavsordningen i det kyrilliska alfabetet. Nedan följer dock några 
påpekanden.  
 
Till svenska 
 

 
19
I kolumnen för svensk translitterering kan följande noteras:  
 
Den ryska bokstaven "e" translittereras initialt och efter vokal je, vilket korrekt återger uttalet, t.ex. i 
namnet Jeltsin och kvinnonamnet Jelena. Efter konsonant skrivs endast e men uttalet är muljerat, alltså 
ungefär [je], t.ex. i fråga om den ukrainska staden Odessa [ung. utt.: adjesa] eller kvinnonamnet och floden 
Lena [ung. utt.: ljena]. Om "je" trots detta förekommer efter konsonant beror det normalt på att ryskan här 
har ett mjukt tecken (se ovan), vilket dock i de flesta andra positioner inte återges vid translitterering, t.ex. i 
namnet Prokofjev. Detta förekommer också i fadersnamn (mellannamn) avledda av förnamn som slutar 
med  
-ij, t.ex. Anatoljevitj och Grigorjevitj (av Anatolij resp. Grigorij). Skrivningen "Medvedjev" i stället för 
Medvedev (Rysslands president) är däremot felaktig trots att den ungefärligen motsvarar uttalet. Samma 
felaktighet är f.ö. vanlig på tyska (t.ex. "Medwedjew" i stället för det korrekta "Medwedew"). 
 
Ett problem är att denna bokstav har en relativt ovanlig "syster", "ë", som normalt uttalas /jo/ och 
translittereras jo, t.ex. i mansnamnet Fjodor och städerna Orjol och Kisjinjov (det senare namnet är det 
ryska namnet på Moldaviens huvudstad Chisinau), men som efter sibilanter uttalas /o/ och translittereras o, 
t.ex. i namnen Gorbatjov och Chrusjtjov. Då denna bokstav i svensk, liksom i tysk translitterering, delvis 
sammanfaller med o och i engelsk och fransk translitterering med "e" måste man veta om dess existens i det 
enskilda fallet. Den är dock, som sagts ovan, relativt ovanlig. Slutligen kan det nämnas att tremat över 
bokstaven utelämnas i löpande rysk text och att det således inte enbart är translittereringen som ger upphov 
till förbistring och till att "ë" ibland translittereras som "e". 
 
Vidare finns bokstaven "э", som dock är mycket sällsynt. Den uttalas lite mer öppet och translittereras 
också med e. Den förekommer i princip dock endast initialt. 
 
Kombinationerna io, iu och ia är varianter som (i stället för jo, ju och ja) används i svensk translitterering 
efter s, t och z för att undvika sammanfall med sj, tj och zj. Motsvarande sammanfall blir inte aktuella vid 
translitterering till engelska, franska och tyska, som därför enligt den övergripande principen i dessa fall 
använder yo/yu/ya, io/iu/ia respektive jo/ju/ja. 
 
Till engelska 
 
I fråga om den engelska translittereringen korresponderar "ye" och "ie" med je (eller ie). Initialt och efter 
vokal används "ye" och som ersättning för mjukt tecken oftast "ie", t.ex. "Yeltsin" och "Dostoyevsky" men 
"Prokofiev" och "Anatolievich" m. fl. av samma typ (ibl. dock "Anatolyevich" osv.) för namnen Jeltsin, 
Dostojevskij, Prokofjev och Anatoljevitj.  
 
På liknande sätt motsvarar "yo/e" jo/o (eller io). "P-yo-tr" och "Gorbach-e-v" är på svenska P-jo-tr och 
Gorbatj-o-v.  
 
Se i övrigt tablån. 
 
Till franska 
 
I fransk translitterering motsvarar skrivningen "ie" svenskans "je" (eller ie), vilket endast förekommer 
initialt och i vissa fall efter konsonant: staden Jekaterinburg och namnet Prokofjev skrivs alltså på franska  
"Iekaterinbourg" (eller "Ekaterinbourg") och "Prokofiev". Varianten "ïe" används efter vokal: Namnet 
Dostojevskij skrivs på franska "Dostoïevski".  
 
När franskan har "io/e" (ry. ë) har svenskan jo/o (eller io): franskans "Fiodor" och "Khrouchtchev" blir på 
svenska Fjodor och Chrusjtjov. 
 
Skrivningarna "iou" och "ia" förekommer initialt och efter konsonant: namnet Jazov och floden Nizjnjaja 
Tunguska/Nedre Tunguska skrivs således "Iazov" och "Nijniaïa Toungouska". Varianterna "ïou" och "ïa" 
används efter vokal och namnen Sojuz och Majakovskij skrivs således på franska "Soïouz" resp. 
Maïakovski". 

 
20
Dessutom förekommer följande särfall för anpassning till franska uttalsregler:  
 
Före främre vokal skrivs g "gu" eller ibland "gh" för att undvika uttal med tonande sje-ljud. Därför skrivs 
t.ex. mansnamnet Sergej på franska "Sergueï" eller "Sergheï" och den ryska delrepubliken Dagestan skrivs 
"Daghestan".  
 
Efternamnen Kalinin, Pusjkin, Stalin och Putin samt ön Sachalin m.fl. namn skrivs på franska "Kalinine", 
"Pouchkine", "Staline", "Poutine" respektive "Sakhaline" för att undvika nasalering. Detta gäller för namn 
som slutar på -in, -im och -yn. I övriga fall är däremot det gamla bruket att lägga till av stumt e i ordslut 
obsolet. Man skriver numera även på franska "Stalingrad" och "Kaliningrad" (och inte "Stalingrade" och 
"Kaliningrade"). 
 
Intervokaliskt skrivs "ss" i stället för s för att ange att uttalet är tonlöst. Namnet Kosygin skrivs alltså 
"Kossyguine". Omvänt skrivs dubbelt s ibland enkelt i andra fall, t.ex. i fråga om stadsnamnen 
Novotjerkassk (fr. Novotcherkassk, ibl. Novotcherkask), Nevinnomyssk (fr. ibl. Nevinnomysk) och 
Tjerkessk
21
 (fr.  Tcherkessk, ibl. Tcherkesk). 
 
Se i övrigt tablån.  
 
Till tyska 
 
I den tyska translittereringen korresponderar "je" mot je (eller ie) och skillnaden mellan "jo" och "o" är 
samma som på svenska.  
 
Se i övrigt tablån.  
 
Avslutande, något sammanfattande exemplifiering 
 
S: 
Archangelsk, Brezjnev, Gorbatjov, Jeltsin, Solzjenitsyn, Sotji, Tjernomyrdin 
E: 
Arkhangelsk, Brezhnev, Gorbachev, Yeltsin, Solzhenitsyn, Sochi, Chernomyrdin 
F: 
Archanguelsk, Brejnev, Gorbatchev, Eltsine, Soljenitsyne, Sotchi, Tchernomyrdine 
T: 
Archangelsk, Breschnew, Gorbatschow, Jelzin, Solschenizyn, Sotschi, Tschernomyrdin 
 
Undantag 
 
Undantagen (på svenska) från ovanstående allmänna principer är få. De gäller (liksom i fråga om resten av 
världen) historiska personer, bl.a. tsarer med exempelvis namnen Peter (ry. Pjotr) och Alexander
22
 (ry. 
Aleksandr), på samma sätt som franska kungar med namnet "Louis" på svenska heter Ludvig, samt vissa 
efternamn av omisskännligt tyskt ursprung, t.ex. i fråga om poeten Osip Mandelstam (eg. Mandelsjtam), 
den politiske teoretikern Lev Bronstein (eg. Bronsjtejn, mer känd som Lev (en. Leon, fr. Léon, ty. Leo) 
Trotskij) och regissören Sergej Eisenstein (eg. Ejzensjtejn)
23
. Ytterligare undantag utgörs av familjenamnet 
Potemkin [ung. utt.: pat-jomkin] (eg. Potiomkin) liksom formerna Leo (eg. Lev, fr. Léon) Tolstoj, Maria 
(eg. Marija) Sjarapova och kvinnonamnet Julia (eg. Julija). Slutligen använder vi engelsk translitterering i 
fråga om några internationellt kända företag, t.ex. Yukos Oil (ry. och ty. Jukos, fr. Ioukos) och Lukoil (ry. 
Lukojl). Om man skriver det engelska namnet på ett företag eller en  institution ska man använda engelsk 
translitterering även i fråga om namn, t.ex. "Chelyabinsk (inte Tjeljabinsk) Electrometallurgical Integrated 
Plant" (ry. Tjeljabinskij elektrometallurgitjeskij kombinat). 
 
Det bör också tilläggas att man på engelska och andra språk i strid med de vanliga translittereringsreglerna 
använder "x" i stället för "ks" i vissa kända namn samt, här i fråga om engelska, "ei" och "oi" (och inte "ey" 
och "oy"), motsvarande "ej" och "oj" i svensk translitterering. På engelska skriver man således oftast 
                                                           
21
 Huvudstad i den autonoma republiken Karatjajen-Tjerkessien. 
22
 Samt, givetvis, en uppsjö andra historiska namn. Däremot skriver vi helt korrekt Aleksandr Solzjenitsyn. 
23
 Det normala är dock att man (i fråga om ryska och andra språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet) 
behandlar utländskt klingande namn på samma sätt som andra namn/ord. 

 
21
"Maxim" (Maksim), "Andrei" (Andrej), "Alexei" (Aleksej), "Sergei" (Sergej), "Tolstoi" (Tolstoj), "Yenisei" 
(Jenisej) och "Bolshoi Theatre" (Bolsjoj teatr, "Stora teatern", Bolsjojteatern). Kvinnonamnet Natalja (en. 
eg. Natalya) skrivs oftast "Natalia". Namnet Garri Kasparov (f.d. världsmästare i schack) skrivs på 
engelska (och franska) "Garry (ibl. Gary) Kasparov" och namnet Jevgenij Kasperskij (antivirusspecialist) 
skrivs "Eugène Kaspersky". 
 
Vissa kända namn har också en etablerad något avvikande fransk stavning: Namnen Aleksandr, Jeltsin, 
Jevgenij, Lenin och Potemkin (det sistnämnda är en avvikelse även i svenskan) skrivs på franska oftast 
"Alexandre", "Eltsine", "Evgueni" (undantag: "Eugène Kaspersky", jfr ovan), "Lénine" och "Potemkine". 
Namnet Maksim Gorkij skrivs på franska ofta "Maxime Gorki". Till detta kommer att man på franska 
ibland använder engelska translittereringsmönster och exempelvis skriver "Le Bolshoï" i stället för "Le 
Bolchoï" (Bolsjojteatern/-baletten). 
 
Dessutom använder man på engelska, franska och tyska ibland avvikande namnformer för rysk-ortodoxa 
kyrkliga dignitärer, exempelvis i fråga om patriarken av Moskva Kirill I (fr. Cyrille, ty. Kyrill) och dennes 
företrädare Aleksij II (en. och fr. Alexis II, ty. Alexi II, en. och ty. ibl. äv. Alexius II). 
 
Vetenskaplig translitterering   
Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det följande 
justeringar som ska vidtas vid översättning till svenska: 
 
c  > ts, č > tj, x > ch, š > sj, ž > zj, ë > jo 
 
Observera slutligen att flera orter i Ryssland nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, 
Ryssland". Se även "Exonymer, Ryssland" nedan. 
 
2. Serbiska/montenegrinska 
 
Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras serbiskan och 
montenegrinskan på samma sätt till de olika västeuropeiska språken. De har ett latinskt alfabet ("latinica") 
som är identiskt med kroatiskans och bosniskans. Det innebär att vi använder tillhörande diakritiska tecken 
och således skriver t.ex. Slobodan Milošević (tidigare president i Förbundsrepubliken Jugoslavien). Det 
normala bör emellertid vara att ersätta bokstaven đ med "dj" och då skriva t.ex. Zoran Djindjić 
(premiärminister i Serbien 2001-2003) och Milo Djukanović (Montenegros premiärminister och f.d. 
president) i stället för "Zoran Đinđić" och "Milo Đukanović". Samma gäller i princip för engelska, franska 
och tyska, varför namn på serbiska och montenegrinska inte behöver anpassas i svensk text.  
 

 
22
För fullständighetens skull redovisas här det serbiska alfabetet: 
 
serbiskt tecken 
translitterering 
serbiskt tecken 
translitterering 
А A Н N 
Б B Њ Nj 
В V О O 
Г G П P 
Д D Р R 
Ђ 
Đ đ / Dj dj (se ovan) 
С S 
Е E Т T 
Ж Ž  Ћ 
Ć 
З Z У U 
И I  Ф F 
Ј J Х H 
К K Ц C 
Л L Ч 
Č 
Љ Lj Џ Dž 
М M Ш Š 
 
 
Det kan dock på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar från det kyrilliska alfabetet 
enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på engelska skriver "Nish" i stället för Niš (stad 
i Serbien).  
 
Se även "Serbien" och "Kosovo" under "Exonymer". 
   
3. Makedonska 
 
Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras makedonskan på 
samma sätt till de olika västeuropeiska språken (i likhet med serbiskan/montenegrinskan, se ovan) och man 
följer därvid samma mönster som för serbiskan, alltså med olika diakritiska tecken som š (sj-ljudet) och č 
m.fl. och inte med sj på svenska, sh på engelska, sch på tyska o.s.v.).  
 
De bokstäver som (liksom på serbiska) translittereras på annat sätt än från ryska är följande och 
translittereringen är här som sagt densamma på engelska, franska, tyska och svenska: 
 
Ж  
> 
ž 
Х >  h 
Ц >  c 
Ч > č 
Ш >  š 
 
Till dessa kommer 
 
Љ >  Lj 
Њ >  Nj 
Џ  
> 
dž 
 
som inte förekommer i ryskan. 
 

 
23
Makedonskan har också följande tre extra bokstäver jämfört med serbiskan: 
 
Ѓ ѓ >  gj 
S s 
> 
dz 
Ќ ќ >  kj   
 
Dessa translittereras på samma sätt till engelska, franska, tyska och svenska. Om varianterna g' och k' 
skulle förekomma i latinsk skrift bör dessa varianter helst ersättas med gj respektive kj. 
 
Rent praktiskt innebär dock allt detta att vi vid översättning i princip ska skriva på samma sätt som i 
källtexten. 
 
Det kan dock, utöver slarv och förenklingar, på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar 
makedonskan från det kyrilliska alfabetet enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på 
engelska skriver "Okhrid" i stället för Ohrid (stad i Makedonien). Sådan stavning bör korrigeras till ovan 
beskrivna normalvariant.  
 
Se även " Exonymer, Makedonien". 
 
4 Bulgariska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och 
tyska
24
 (se ovan under "Ryska"), gäller i huvuddrag även för bulgariskan och ur praktisk synvinkel kan 
därför den ryska tablån användas. Exempelvis skrivs städerna Burgas och Ruse på franska "Bourgas" och 
"Roussé". Stadsnamnet Ruse skrivs på engelska, liksom på tyska, oftast "Russe" och städerna Sjumen och 
Dobritj samt staden och kärnkraftverket Kozloduj skrivs på engelska "Shumen" (ibl. "Shoumen"), 
"Dobrich" respektive "Kozloduy". Staden Plovdiv skrivs på tyska "Plowdiw"
25
. Se även "Exonymer, 
Bulgarien". Flera städer har gett namn åt Nuts 3-områden. 
 
Det finns dock ett par undantag i förhållande till ryskan: 
 
1.    Det kyrilliska tecknet е translittereras alltid med e och aldrig med je till skillnad från ryskan, där man 
vid translitterering till svenska normalt skriver "e" efter konsonant men "je" initialt och efter vokal. De 
ryska kvinnonamnen Jelena och Jekaterina motsvaras således av de bulgariska namnen Elena och Ekaterina 
trots att den kyrilliska ordbilden är densamma som på ryska. Bulgariska har således också vokalmöte med e 
i andra position, t.ex. i stadsnamnet Blagoevgrad och personnamnen Nikolaj Liliev (författare). I 
motsvarande fall använder man vid translitterering av ryska namn (och i enlighet med ryskans uttal) ett 
inskjutet j (t.ex. Dostojevskij) på svenska, medan engelskan i sådana fall använder y eller utelämnar. 
 
2.   Tecknet щ translittereras från ryskan "sjtj" (en. shch) men "sjt" (en. sht) från bulgariskan.  
 
3. Bulgariskan har också en bokstav som finns men saknar eget ljudvärde i ryskan: ъ Denna translittereras 
med "ă", förenklat med a (vilket visserligen leder till sammanfall med vanligt a), t.ex. i namnet Parvanov, 
mer noggrant: Părvanov, Bulgariens president, och i Bălgarija, förenklat: Balgarija, Bulgarien på 
bulgariska).  
 
Ur rent praktisk synvinkel kan man således vid översättning från engelska, franska eller tyska använda 
tablån för ryska men måste vara uppmärksam på att inte skjuta in ett j mellan vokal och e, som man gör vid 
translitterering av ryska namn, där exempelvis engelskans "Dostoevsky" (om denna stavning skulle 
tillämpas i stället för det normala "Dostoyevsky") blir Dostojevskij, utan behålla vokalmötet som i 
Blagoevgrad. 
                                                           
24
 På tyska har man en viss tendens att frångå sin egen translitterering och då använda den internationella 
translittereringen med bland annat diakritiska tecken (jfr "Serbiska" och "Makedonska") och i så fall skrivs 
staden Plovdiv på detta sätt även på tyska (och inte "Plowdiw"). 
25
 Även på engelska skriver man, som exonymer, ofta "Bourgas" och "Rousse". 

 
24
 
År 2006 införde man i Bulgarien en officiell translitterering som i stort sett överensstämmer med den 
engelska. Undantag är dock att tecknet x translittereras med h (och inte kh)
26
 och att mjukt tecken (ь) 
translittereras med y (och inte med ', ett tecken som vi i förenklingens namn utelämnar) samt att ändelsen -
ija (en. -iya) skrivs -ia. Detta till trots använder svenskan och andra västeuropeiska språk fortfarande vart 
och ett sin egen modell för translitterering av bulgariska. 
 
En källtext (på en., fr. eller ty.) kan också vara baserad på andra (mindre vanliga) translittereringssystem. 
Utöver vad som anges i tablån under Ryska ska i så fall även följande justeringar vidtas: 
 
j > zj, x > ch, tz > ts, vokaliskt y > i, ai > aj, ia > ja, iu > ju, ou > u  
 
Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det i stället följande 
justeringar som ska vidtas i förhållande till källtexten: 
 
c > ts, č > tj, h > ch, š > sj, ž > zj 
 
Några exempel på personnamn: 
Bulgariens president heter Georgi (en. Georgy, fr. Gueorgui) Parvanov, premiärministern Bojko (en. 
Boyko, fr. Boïko) Borisov  (fr. Borissov, ty. Borissow). Ytterligare exempel: Sergej Stanisjev (en. Sergei 
Stanishev, fr. Sergueï Stanichev, f.d. premiärminister), Rumjana Zjeleva (en. och fr. Rumiana Jeleva, f.d. 
utrikesminister), Ivajlo (en. Ivailo, fr. Ivaïlo) Kalfin (fr. Kalfine, f.d. utrikesminister), Plamen (Vasilev) 
Oresjarski (en. Plamen (Vassilev) Oresharski, fr. Orecharski, f.d. finansminister) och Solomon Pasi (inte 
"Passy", som namnet ofta skrivs, f.d. utrikesminister) (se vidare regeringslistorna). 
 
Observera att flera bulgariska mansnamn och efternamn slutar med -i (t.ex. Evgeni och Georgi samt 
efternamn på -ski) (och alltså inte ska skrivas med -ij som motsvarande ryska namn, dvs. Jevgenij, Grigorij 
och -skij, se ovan under "Ryska"). Däremot heter det dock Valerij. Flera mansnamn som på många andra 
språk slutar med -er har på bulgariska -ar (egentligen -ăr), t.ex. Aleksandar, Dimitar och Petar. På engelska 
anpassas dessa ibland och skrivs med -er men på svenska ska man, liksom på bulgariska, skriva -ar. 
 
Normal translitterering gäller även för namnet på Bulgariens f.d. premiärminister och tidigare kung Simeon 
Sakskoburggotski (Simeon II Sachsen-Coburg-Gotha, en. även Saxe-Coburggotski, fr. och ty. äv. 
Saxcoburggotski) som större delen av sitt liv levt i exil i Spanien och själv skriver sitt namn "Saxe-Coburg 
Gotha" eller bara "Saxe-Coburg". 
 
På engelska och franska återger man i fråga om personnamn normalt det kyrilliska tecknet "x" (sv. "ch") 
med kombinationen "kh" och det kyrilliska tecknet "ч" (som på svenska skrivs "tj") med kombination "ch" 
(en.) respektive "tch" (fr.). I några få enstaka fall förekommer avvikelser så att man på bl.a. engelska 
skriver "ch" där det normalt skulle ha stått "kh". I dessa fall ska vi på svenska bibehålla "ch". Exempelvis 
gäller detta i fråga om den f.d. arbetsmarknadsminister Christina Christova, vars namn även på engelska 
skrivs på detta sätt. Däremot skriver man på engelska enligt normerna med "kh" i namnet Christo Botev 
(en. Khristo Botev, bulgarisk poet och frihetshjälte på 1800-talet). 
 
I fråga om bulgarer som arbetar inom EU-institutionerna samt bulgariska ledamöter av Europaparlamentet, 
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén translittererar vi inte namnen enligt 
gängse principer utan använder av praktiska skäl en och samma namnform på alla språk (ofta engelsk 
translitterering), t.ex. i fråga om Boyko Kotzev (i st. för Bojko Kotsev, ständig representant) och Alexander 
Arabadjiev (i stället för Aleksandr Arabadzjiev), domare i EU-domstolen.  
 
Se även " Exonymer, Bulgarien". 
 
                                                           
26
 Exempel på detta: Staden Chaskovo skrivs "Haskovo" (en. "Khaskovo"). 

 
25
5. Vitryska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), gäller i sina huvuddrag även för vitryskan och ur praktisk synvinkel kan därför 
den ryska tablån användas. Det bör dock påpekas att det är vanligt att man i mediespråket fortfarande ofta 
möter de ryska namnformerna och inte de vitryska, och därtill är ryska officiellt språk vid sidan om 
vitryskan. Vi använder numera de vitryska namnformerna av geografiska namn i Vitryssland samt av 
personnamn, men gör ett enstaka undantag i fråga om Vitrysslands president och använder den ryska 
formen Aleksandr (fr. Alexandre) Lukasjenko och inte den vitryska namnformen "Aljaksandr Lukasjenka". 
I fråga om övriga personer använder vi de vitryska namnen, t.ex. i fråga om oppositionspolitikerna 
Aljaksandr Kazulin (ry. Aleksandr Kozulin), Aljaksandr Milinkevitj och Michail Marynitj (ry. Marinitj).  
 
Särdrag för vitryskan är translittereringen av tecknet г, som translittereras med h till alla språk, samt att 
bokstaven "i" skrivs som på det latinska alfabetet och inte som på ryska. Vitryskan har också en extra 
bokstav jämfört med ryskan: 
 
Ў ў >  ǔ, förenklat: u (på alla språk) 
 
I engelsk text translittereras tecknet e genomgående med "ye" eller "ie", t.ex. i stadsnamnen Vitsebsk och 
Homel, vilka på engelska skrivs "Vitsyebsk" eller "Viciebsk" (och  med vetenskaplig translitterering 
"Vicebsk") respektive "Homyel" eller "Homiel". Se ovan under "Kyrilliska alfabetet" och "Ryska"). 
Tecknen я, ё och ю (ja, jo och ju) skrivs på engelska "ia", io" och "iu" och inte "ya", yo" och "yu" som vid 
translitterering från ryska. 
 
Observera att flera orter i Vitryssland nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Vitryssland". Se 
även "Exonymer, Vitryssland". 
 
6. Ukrainska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), gäller i sina huvuddrag även för ukrainskan och ur praktisk synvinkel kan därför 
den ryska tablån användas. Undantag: 
 
Г > h 
И >  y 
 
Från ryskan translittereras dessa med g respektive med i. Namnet på Ukrainas utrikesminister, Kostiantyn 
Hrysjtjenko skrivs på ryska "Konstantin Grisjtjenko". I detta och vissa andra fall skrivs namnet (här 
efternamnet) lika på ryska och ukrainska (Грищенко) men de nämnda bokstäverna uttalas och (med 
avvikelse från den generella principen) translittereras olika.  
 
Detta återverkar för engelskans del på ändelsen -ий, som vi skriver -yj (en. -yi, fr. -yï, ty. -yj). 
 
Ukraina tillämpar, i motsats till vårt bruk, officiellt translittereringen "sch" för det kyrilliska tecknet щ (sv. 
sjtj, en. shch), t.ex. i namnet Mykola Onisjtjuk (ukr. off. Onischuk, en. Onishchuk, f.d. justitieminister). 
 
Ukrainskan har också tre extra bokstäver jämfört med ryskan: 
 
Є є  
> 
je (en. ye, fr. ïe) 
І і  
> 
i (samma på en., fr. ty. och sv.)  
Ї ї  
> 
ji (en. och fr. i, kan särskiljas från föregående genom att den alltid förekommer    
  efter 
vokal) 
 
Tidigare translittererades det sistnämnda tecknet med ï men av principiella och systematiska skäl bör det på 
svenska skrivas ji, t. ex. i stadsnamnen Mykolajiv, Izmajil och Makijivka (tidigare: Mykolaïv, Izmaïl och 
Makiïvka; en. Mykolaiv, Izmail och Makiivka).  

 
26
 
Ukrainskans normala e står, tvärt emot ryskans, aldrig efter mjuk konsonant (och translittereras med e, 
alltså på samma sätt som ryskans e, efter konsonant).
27
  
 
På engelska kan det komplicerade förhållandet i fråga om den latinska bokstaven y (se Ryska) bli än mer 
komplicerat genom att även ї ibland translittereras med y (liksom f.ö. tecknet и!).  
 
Därtill förekommer på engelska viss vacklan mellan olika translittereringsmodeller, vilket exempelvis 
innebär att städerna Charkiv och Cherson, som på engelska normalt skrivs "Kharkiv" respektive "Kherson", 
ibland kan skrivas "Harkiv" och "Herson" (med translittereringsmetoden ISO 9, se ovan under "Kyrilliska 
alfabetet").  
 
Diverse exempel på personnamn: 
Viktor Jusjtjenko (en. Yushchenko, f.d. president), Mykola Azarov (ty. Mikola/Mykola Asarow, 
premiärminister) och Jurij Jechanurov (en. Yuriy Yekhanurov, f.d. försvarsminister). I fråga om den f.d. 
premiärministern skriver vi mot principerna Julia (uk. Julija, en. Yulia, fr. Ioulia) Tymosjenko (varvid 
"Timosjenko" är den ryska formen). I idrottssammanhang slarvas det då och då, så att t.ex. namnet Andrij 
Sjevtjenko (fotbollsspelare) skrivs "Andrey Shevchenko" (det står ju så på tröjan), vilket är den engelska 
translittereringen. "Andrej" är därtill den ryska formen av det ukrainska namnet Andrij. Som antytts möter 
vi i mediespråket fortfarande ofta ryska namnformer i stället för ukrainska, t.ex. i fråga om Viktor 
Janukovytj (varvid "Janukovitj" är den ryska formen, president). 
 
Utländskt klingande namn behandlas på samma sätt som andra ord och Ukrainas EU-ambassadör heter 
således Roman Sjpek (inte "Speck"). 
 
Observera att flera orter i Ukraina nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Ukraina". Se även 
"Exonymer, Ukraina". 
 
7. Kazakiska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), tillämpas också för kazakiskan, t.ex. i fråga om namnen Nursultan Nazarbajev 
(en. Nazarbayev/Nazarbaev, fr. Noursoultan Nazarbaïev/Nazarbaev, Kazakstans president), Ak Zjol ("den 
ljusa stigen", en. Ak Zhol, ett oppositionsparti) och Naghyz Ak Zjol ("den sanna ljusa stigen", en. True Ak 
Zhol el. True Bright Party, ett oppositionsparti). 
 
 Kazakiskan har dessutom nio extra bokstäver som translittereras enligt följande: 
  
 Ғ ғ     > gh  
 Ə ə   
> ä 
 İ і    
> i 
 Қ қ  
> q 
 Ң ң  
> ng 
 Ө ө  
> ö 
 Ү ү  
> ü 
 Ұ ұ  
> u 
 Һ һ > 
h 
 
I princip innebär inte detta något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och 
franska kan ha utelämnat prickarna. På ryska använder man i stället för de angivna nio extra bokstäverna г, 
а, и, к, н, о, у, у respektive х (alltså g, a, i, k, n, o, u, u resp. ch). Det kan förekomma att man (i fråga om 
                                                           
27
 Undantagsvis (ytterst sällan) kan även є förekomma efter konsonant och man måste i så fall tillämpa 
samma princip som för "ju" och "ja" och på svenska translitterera є med je (men med ie efter s, t och z, se 
ovan under "Ryska"). Detta gäller för stadsnamnet Sievjerodonetsk (Сєвєродонецьк, en. och fr. 
Sievierodonetsk, ty. Sjewjerodonezk).  

 
27
personnamn och liknande, eftersom vi på svenska i fråga om geografiska namn normalt använder ryska 
namn) i t.ex. en engelsk text haft en rysk källa. Exempel: Altynbek Särsenbajev (en. 
Sarsenbayev/Sarsenbaev, en mördad oppositionsledare) och Bolat Äbilov (en. Bulat Abilov, fr. Boulat 
Abilov, politiker, varvid man har utgått från den ryska formen "Bulat" i stället för den kazakiska formen 
"Bolat"). 
    
Observera också att flera orter i Kazakstan relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, 
Kazakstan". Se även " Exonymer, Kazakstan". 
 
Kazakiskan kan också inofficiellt skrivas direkt med det latinska alfabetet. I så fall används en annan (av 
turkiskan inspirerad) stavning som bland annat medför att sje-ljudet (det kyrilliska tecknet ш), vilket till 
svenska translittereras sj, till engelska sh, till franska ch, till tyska sch och med vetenskaplig translitterering 
skrivs š, i stället skrivs ş (som på turkiska) samt att y ersätts med ı (i utan prick) osv. Denna stavning är 
dock inte etablerad och ser heller inte särskilt praktisk ut med en mängd diakritiska tecken. 
 
Se även "Exonymer, Kazakstan", nedan. 
 
8. Kirgiziska  
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), tillämpas också för kirgiziskan, t.ex. i fråga om namnet Kurmanbek Bakijev (en. 
Bakiyev, fr. Bakiev, ty. Bakijew, Kirgizistans f.d. president). Till detta kommer andra anpassningar, t.ex. i 
fråga om namnet Feliks (en. Felix) Kulov (f.d. premiärminister)  
 
Kirgiziskan har dessutom tre extra bokstäver som translittereras enligt följande: 
 
Ң ң  
> ng 
Ө ө  
> ö 
Ү ү  
> ü 
 
I princip innebär inte detta något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och 
franska kan ha utelämnat prickarna. 
 
Se även "Exonymer, Kirgizistan". 
 
9. Tadzjikiska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), tillämpas också för tadzjikiskan. 
 
Tadzjikiskan har dessutom sex extra bokstäver som translittereras enligt följande: 
 
Ғ ғ >  gh 
Ӣ ӣ  
> 
y 
Қ қ > 
  q 
Ӯ ӯ  
> 
ö 
Ҳ ҳ > 
  h 
Ҷ ҷ  
>  
dzj (en. och fr. :j; ty: dsch) 
 
Utöver diskrepanserna i fråga om bokstaven 
ҷ innebär detta i princip inte detta något problem vid 
översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna eller förenklar 
och translittererar på samma sätt som för de snarlika ryska tecknen och skriver g i stället för gh, k i stället 
för q och kh (ty: ch) i stället för h. 
 

 
28
Observera att flera orter i Tadzjikistan nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Tadzjikistan". 
Se även "Exonymer, Tadzjikistan". 
 
10. Mongoliska 
 
De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska 
(se ovan under "Ryska"), tillämpas också för mongoliskan, t.ex. i fråga om namnet på Mongoliets 
parlament Stora Chural (en. State Great Khural, fr. Grand Khoural, ty. Großer Staats-Chural).  
 
Till skillnad från ryskan translittererar man dock enligt följande: 
 
ж  
>  
j (ty.: dsch) 
з  
>   
dz (en. ibl. z) 
ий  
>  
ii (en. och fr. ibland iy) 
ы  
>  
ij (en. ii el. y) 
 
Mongoliskan har dessutom två extra bokstäver som translittereras enligt följande: 
 
 Ө ө  
> ö 
 Ү ү  
> ü 
 
I princip innebär dessa inte något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och 
franska kan ha utelämnat prickarna.  
 
Praktiskt innebär detta att z i en engelsk text ska ersättas med dz i den svenska, iy med ii och y (och ibland 
ii) med ij. Exempel på ovan sagda: namnen Tsachiagiin Elbegdorj (en. Tsakhiagiin Elbegdorj, Mongoliets 
president), Nambarijn Enchbajar (en. Nambariin/Nambaryn Enkhbayar, Mongoliets f.d. president), 
Süchbaatarijn Batbold (en. Sükhbaataryn Batbold, premiärminister) och  Sanjaagiin Bajar (en. 
Sanjaagiin/Sanjaagiyn Bayar, f.d. premiärminister) .  
 
Därtill kan det på engelska förekomma att man använder ISO 9 och skriver h i stället för kh (sv.: ch) 
 
Se även "Exonymer, Mongoliet". 
 
 
Grekiska alfabetet  
 
Grekiska (nygrekiska)  
 
1. Grekland (se även under "Exonymer, Grekland") 
Det förekommer flera olika system för translitterering/transkription. I svensk text används normalt en 
modell som ligger mellan de, internationellt sett, två vanligaste, nämligen Elot 743 och BGN/PCGN. Elot 
743 är en reversibel modell (se ovan "Vad är translitterering") och officiell i Grekland. Den används i 
princip inom EU och FN. BGN/PCGN är en amerikansk-brittisk modell för i första hand geografiska namn 
(se ovan under "Kyrilliska alfabetet"). Dessutom förekommer ISO 843. Dessa olika system är alternativa 
och egentligen inte (som i fråga om det kyrilliska alfabetet) knutna till vissa målspråk (engelska, franska, 
svenska …).  
 
Nedan följer en schematisk översikt som med utgångspunkt i det grekiska alfabetet fullständigt redovisar 
den svenska modellen och Elot 743. 
 

 
29