Fremdsprachen
Download 0.56 Mb.
|
1 курс мустакил таълим 2021 -22 (1)
- Bu sahifa navigatsiya:
- Präsens Konjunktiv. –Presens konyunktiv. Presens konyunktiv fe’l o’zagiga -е
- Моdal fe’llarning prezens konyunktivda tuslanishi.
- Yordamchi fe’llarning Prezens konyunktivda tuslanishi.
- Präteritum Konjunktiv. Präteritum Konjunktiv
- Perfekt Konjunktiv. Perfekt konyunktiv hаbеn yoki sein
- Futurum I Konjunktiv. Futurum I konyunktiv werdеn
- Übung 2.
- Thema 27 Das Adjektiv.
- Oddiy daraja qiyosiy daraja orttirma darajali
Thema 26
Konjunktiv. – Shart mayli. Nemis tilida fe’lning shart mayli ish –harakatning amalga oshishi noma’lum bo’lgan xoxish, orzu, istak, talab, buyruq, imkoniyat va gumon kabi xolatlarni ifodalaydi. Fe’lning shart mayli(konyunktiv) ham fe’lning aniqlik mayli kabi 6 zamon formasiga hamda konditsionals I va konditsionals II ga ega. Konyunktivning zamon formalari quyidagicha yasaladi: Präsens Konjunktiv. –Presens konyunktiv. Presens konyunktiv fe’l o’zagiga -е suffiksi va shaxs –son qo’shimchalarini qo;shish orqali yasaladi. Kuchli va umlautsiz modal fe’llar tuslanganda o’zagidagi а, о, аu кabi unli va diftonglar umlaut olmaydi. Fe’llarning prezens konyunktivda tuslanishi.
Моdal fe’llarning prezens konyunktivda tuslanishi.
Yordamchi fe’llarning Prezens konyunktivda tuslanishi.
Маsalan: Es lebe Usbekistan! – Yashasin O‘zbekiston! Die Seite eines Quadrats sei gleich 10 сm. – Kvadratning tomonlari 10 smga teng bo‘lsin. Präteritum Konjunktiv. Präteritum Konjunktiv ikki usulda yasaladi: 1 . Kuchsiz fe’llarning preteritum konyunktivi aniqlik maylining preteritumiga uxshaydi. 2. Kuchli fe’llarning preteritum konyunktivi esa shu fe’llarning preteritun konyunktivi esa shu fe’llarning o’zagiga -е qo’shimchasini qo’shish bilan yasaladi. Shaxs –son qo’shimchalari esa prezens konyunktivdagidek bo’ladi. O’zagida -а, -о, -u unlilari mavjud bo’lgan fe’llar umlaut oladi. Masalan: Fe’llarning preteritum konyunktivda tuslanishi.
Perfekt Konjunktiv. Perfekt konyunktiv hаbеn yoki sein yordamchi fe’linig prezens konyunktivi va mustaqil fe’lning sifatdosh II formasidan yasaladi. Masalan: machen va fahren fe’llarning perfekt konyunktivda tuslanishi:
Оhnе Schreibmaschine habe er nicht so schnell geschrieben. — Yozuv mashinkasisiz u shunday tez yoza olmas edi. Plusquamperfekt Konjunktiv. Plusquamperfekt Konjunktiv hаbеn yoki sein ёyordamchi fe’llarining preteritum konyunktivi va mustaqil fe’lning sifatdosh II formasidan yasaladi: machen va fahren fe’llarining plusquamperfekt Konjunktiv tuslanishi.
Masalan: Ohne Wörterbuch hätte er den Text nicht so schnell übersetzt. Futurum I Konjunktiv. Futurum I konyunktiv werdеn yordamchi fe’lining pdezens konyunktivi va mustaqil fe’lninginfinitiv Idan yasaladi.Bunda faqat yordamchi fe’l konyunktivda tuslanadi. Masalan:
Масалан: Riesel werde diese Arbeit machen. — Bu ishni Rizel bajaradi. Übung 1.Konjugieren Sie die Verben in allen Zeitformen der Konjunktiv. Rechnen, abreisen, ausschalten, lernen, arbeiten, sollen, telefonieren, klettern, nehmen, schlagen, fliegen, frieren, rufen, essen, schließen, abfahren, erfahren, weggehen, dürfen, denken, wissen, umbringen, absenden. Übung 2.Sagen Sie, was besser wäre. Er kümmert sich nicht um sein Examen. Es wäre besser, wenn er sich um sein Examen kümmerte. Oder: ... , wenn er sich um sein Examen kümmern würde. Der Angestellte kommt nicht pünktlich zum Dienst. Der Angeklagte sagt nicht die volle Wahrheit. Die Stadt baut keine Radfahrwege. Der Hausbesitzer lässt das Dach nicht reparieren. Du kaufst keine neuen Reifen für dein Auto. Sie geht nicht zum Arzt und löst sich nicht untersuchen. Er kauft sich keine neue Brille. Der Motorradfahrer trägt keinen Schutzhelm. Übung 3.Bilden Sie die Höflichkeitsfragen. Nehmen Sie das Paket mit? Wurden Sie bitte das Paket mitnehmen? Könnten Sie bitte das Paket mitnehmen? Würden Sie so freundlich sein und das Paket mitnehmen? (…das Paket mitzunehmen?) Dürfte ich Sie bitten das Paket mitzunehmen? Würden Sie mir den Gefallen tun und das Paket mitnehmen? (…das Paket mitzunehmen?) Schicken Sie mir die Waren ins Haus? Wo ist die Stadtverwaltung? Wie komme ich zum Krankenhaus? Reichen Sie mir noch eine Scheibe Brot? Bringen Sie mir noch ein Glas Bier? Helfen Sie mir den Wagen anzuschieben? Wird der Eilbrief heute noch zugestellt? (… mir sagen, ob … ) Kommen Sie gegen 5 Uhr noch mal vorbei? Nimmst du dieses Päckchen mit zur Post? Thema 27 Das Adjektiv. Nemis tilida sifatlarning uch darajasi bor. 1.Oddiy daraja (der Positiv) 2.Qiyosiy daraja (der Komparativ) 3.Orttirma daraja (der Superlativ) 1. Oddiy darajada bir predmetdagi belgi boshqa predmetdagi ayni shu belgiga qiyos qilinmay, to‘g‘ridan – to‘g‘ri anglatiladi. Oddiy darajadan sifatning qolgan darajalari yasaladi.Oddiy darajada ham bir predmetdagi belgi ikkinchi bir predmetdagi belgi bilan qiyos etilishi mumkin.Bunday chog‘ishtirishda har ikkala predmetdagi belgi ham bir xil bo‘ladi va gapda wie, so…wie, ebenso…wie, genauso…wie kabi bog‘lovchilar qo‘llanadi. Dieses Zimmer ist so groβ wie jenes. Bu xona unisidek katta. 1.Qiyosiy darajada ikki predmetdagi belgi bir- biri bilan chog‘ishtiriladi, ya’ni bir predmetdagi biror belgining ikkinchisidan bir oz ortiq yoki kamligini ko‘rsatiladi.Qiyosiy daraja oddiy darajadagi sifatga –er (roq) qo‘shimchasini qo‘shish bilan yasaladi va gapda als (dan,qaraganda,nisbatan) so‘zi ishlatiladi. Er ist fleißiger als sein Bruder. U akasiga qaraganda tirishqoqroq. 2. Orttirma daraja - predmetdagi biror belgining boshqa barcha predmetlardan ortiqligini yoki kamligini ko‘rsatadi.Bu daraja ikki shakl: o‘zgaradigan va o‘zgarmaydigan shakllarga ega.O‘zgarmaydigan orttirma daraja oddiy darajadagi sifatga –sten qo‘shimchasini qo‘shish va sifat oldidan am predlogi qo‘yish bilan yasaladi.U har doim otdan keyin keladi, rod va sonda o‘zgarmaydi.U gapning oxirida doim kesim bo‘lib keladi. Dieses Bild ist am schönsten. Bu rasm eng chiroylisi. O‘zgaradigan orttirma daraja sifatga –st qo‘shimchasini qo‘shish bilan yasaladi, bunday holatda sifat oldidan aniq artikl keladi va ular sifatlarning kuchsiz turlanishidek turlanadi.Aniqlovchi bo‘lib kelgan sifat aniqlanmish otning rodi,kelishigi va soniga qarab,tegishli artikl qo‘shimchalarini oladi. Demak,u ot bilan rodda, sonda va kelishikda moslashadi. Dieses Bild ist das schönste. Bu rasm eng chiroylisi. O‘zgaradigan orttirma daraja ko‘pincha gapning o‘rtasida keladi, shuning uchun ham u ot bilan rodda, sonda va kelishikda moslashadi. Dieser Student ist der beste in unserer Gruppe. O‘zagida a,o,u unlilari bo‘lgan sifatlar qiyosiy va orttirma darajalarda odatda umlaut oladi. Oddiy daraja qiyosiy daraja orttirma darajali stark stärker am stärksten klein kleiner am kleinsten groβ gröβer am gröβten lang länger am längsten O‘zagida au diftongi bo‘lgan yoki –el,-er, -en, -bar, -sam, -haft, -ig, -lich, -e, kabi suffikslar bilan tugagan, shuningdek bir o‘zakdan iborat bo‘lgan ayrim sifatlar umlaut olmaydi. Oddiy daraja qiyosiy daraja orttirma darajali laut lauter am lautesten klar klarer am klarsten zart zarter am zartesten mager magerer am magersten Ayrim sifatlar o‘z darajasini umumiy qoidaga bo‘ysunmagan holda yasaydi. Oddiy daraja qiyosiy daraja orttirma darajali gern lieber am liebsten hoch höher am höchsten, der höchste nah näher am nächsten, der nächste wenig minder(weniger) am mindesten, der mindeste(der wenigste) Qiyosiy va orttirma darajada qo‘llanib, aniqlovchi funksiyasida kelgan sifatlar oddiy darajadagi sifatlardek turlanadi. Komparativ Singular
Download 0.56 Mb. Do'stlaringiz bilan baham: |
Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2024
ma'muriyatiga murojaat qiling
ma'muriyatiga murojaat qiling