O`zbekstan Respublikasi xaliq bilimlendiriw ministrligi A`jiniyaz atindag`i


Download 458.77 Kb.

bet3/7
Sana27.11.2017
Hajmi458.77 Kb.
1   2   3   4   5   6   7


Orta  Aziya  u`lkesinin`  ju`dA  xAm  kontinental`,  kurgakshil  ren`be-ren`li  klimati  tiykarinan 

tomendegi faktorlar tAsirinde ju`zege kelgen jaydin`  geografik orni xAm kuyash radiatsiyasi xaua 

massalarinin`  xAreketi,  jaydin`  rel`ef  du`zilisi,  jer  betinin`  xarakteri  xAm  adam  xizmeti.  Biz 

tomendegi usilardi Orta Aziya klimatinin` kAliplestiriudegi ornin koremiz. 

U`lkenin`  geografik  orni  xAm  kuyash  radiatsiya.  Orta  Aziya  Evraziyanin`  ozine  tAn  tAbiy-

geografik  u`lkesi  bolip  materik  orayinda,  okeanlardan  uzakta,  berik  basseynde  jaylaskan.  Onin` 

kubla  bolimi  subtropik  poyasta,  arka  yarimi  bolsa  ortasha  poyastin`  kublasinda  jatadi.  u`lkenin` 

bunday jaylasiui kuyashtan kobirek radiatsiya aliudi tAmiyinleydi. 

Kuyash  nurinin`  jer  ju`zine  kop-kem  keliui  en`  Aueli  onin`  kanday  mu`yesh  jasap  tu`siuin 

xAm  ku`nnin`  uzak-kiskaligina  baylanisli  -  bular  bolsa  oz  nAubetinle  jaydin`  ken`ligine  xAm  jil 

mAusimlerine baylanisli. Orta Aziya shetki arka nokatlarinda jazda pesin payitinda kuyash nurinin` 

tu`si  mu`yeshi  u`q,o`°S  ga  ten`  bolsa,  kublasinda  ol  ha`°S  ga  shekem  baradi.  g`g`  dekabrde  bolsa 

(kiski  kuyash  turiui)  arkada,  13°S  kublada  32°S  ka  ten`  boladi.  35°S  arka  ken`likte  jil  dauaminda 

kuyash nur shaship turiui mu`mkin bolgan uakit n`n`n`w saatti kuraydi. 50°S arka ken`likte - 4483 

saatga jetedi. Lekin, Orta Aziya aymaginin` tau rel`efi xAm bulitligi, bul sanlarga mAlim dArejede 

ozgertiriuler kiritedi xAm kuyash nur shaship turgan saat kuyash gorizontinda korinip turgan saatka 

salistirmali  kemeyip  ketedi.  Orta  Aziya  arkasinda  n`w-o`0°S  arka  ken`likte  bul  saat  g`u`00-g`w00 

saatti  kurasa  qo`-n`0°S  arka  ken`liklerde  2870-3/30  saatti,  tegisliklerde  bolsa  3000  dan  kobirek 

saatti  kuraydi.  Jer  sharinda  kuyashtin`  sonsha  saat  nur  shaship  turiui  biz  tek  AKSh  tin`  kubla-

batisinda  gu`zetiuimiz  mu`mkin.  Demek  Orta  Aziya  aymagi  jer  sharindagi  en`  kuyashli  u`lkedir  - 

bul  onin`  klimatinin`  ozine  tAn  kAsiyetlerinin`  biri.  Orta  Aziya  u`lkesi  kubla  ken`liklerinde 

jaylaskanligi xAm bul jerde kuyashli ku`nlerdin` kopligi ushin onin` aymaginda jaz aylarinda ju`dA 

kop mugdarda kuyash energiyasin aladi xAm bul issilik mugdari u`lkenin` arkasinda 120-125 kkal 

sm

2



 ti kublasinda 160-165 kkal sm

2

 ti kuraydi. Orta Aziya ushin tAn kAsiyet bul onin` aymaginda 



jillik radiatsiya balansinin` onsha u`lken emesligidir. Tegislik shol boliminde ol 40-49 kkal/sm

2

, tau 



aldinda  50-54  kkal/sm

2

,  en`  kubla  bolimlerinde  60-70  kkal/sm



2

  ti  kuraydi.  Taularda  bolsa  kistin` 

uzak  boliui  xAm  kardin`  kuyashtan  keletin  energiyanin`  60-80  O`  in  kaytariuin  inabatka  alsak 

radiatsiya  balansi  kemeyip  baradi.  MAselen,  kizilshada  2075  m  absolyut  bAlentlikte  ol  32,5  kkal 

sm

2

 ka ten` bolsa kis aylarinda Orta Aziya arkasinda ol tomen boladi. 



Xaua  massalari  xAm  olardin`  xAreketi.  Orta  Aziya  klimati  kAliplesiuinde  tropik,  ortasha 

xAm  Arktika  xaua  massalari  ju`dA  aktiv  katnasadi.  Jildin`  jilli  dAuirinde  Orta  Aziya  tegislik 

boliminin`  kublasinda  xaua  temperaturasi  jokari  bolgan  ortalikta  pAst  atmosfera  basimli  oblast 


ju`zege  keledi.  Shetten  bul  jerge  korip  kiyatirgan  xaua  massalari  ju`dA  xAm  kizip  ketken  jer 

betinin`  tAsirinde  oz  kAsiyetlerin  ozgerttiredi,  bul  jagday  bolsa  jokari  temperaturali  kurgak  Turan 

kontinental`  tropik  xauasin  ju`zege  keltiredi.  NAAtiyjede  tsiklonli  protsessler  Orta  Aziya  arka 

yariminda  rauajlanadi,  kublasinda  bolsa  issi,  kurgak  jauinsiz  tiykarinan  tinish  xaua  rayi  ju`zege 

keledi. Tsiklonli protsessler Orta Aziya arkasinda tez rauajlanip kesh bAxAr xAm jaz aylarinda kop 

jauin jauuina sebepshi boladi, jaz kublasinda salistirmali kiska, ortasha ken`likler xauasi tAsirinde 

otedi. Uakti-uakti menen kubladan kirip keletin tropik xaualari kiska mu`ddetli tAsiri onsha sezilerli 

emes. 


Kis  aylarinda  Orta  Aziya  xaua-rayina  Arktika  xaua  massalari  tAsir  etedi.  Ol  arka  Muz 

okeaninan  batis  Sibir  xAm  Ural  arkali  sonday  ak  arka  shigis  tArepten  shigis  Sibir  arkali  kirip 

keledi.  Bul  xaua  suuik  kurgak  xAm  tinik  boladi.  Sibir  antitsikloninin`  orayi  Orta  Aziya  arkasinan 

otedi.  Onin`  u`lke  arkasinda  anagurlim  sezilerleri  dArejede  bolip,  kublaga  u`stirttin`  kublasi  - 

Tomengi  wmiudAr`ya-Karatau  sizigina  shekemgi  bolgan  aymaklarda  oz  tAsirin  korsetedi.  Sonin` 

ushin Orta Aziya arkasina uzak dauam etetin, katti suuikli, erimey uzak turatin kar katlamli kis tAn. 

u`lkenin` kublasina bolsa suuik mAusimde tsiklonli protsesslerdin` rauajlaniui tAn bolip kisi-jauin 

shashimli  ozgeriushen`  juka  kat  katlamlari  menen  xarakterli.  Ayirim  jillari  Sibir`  antitsikloni  Orta 

Aziya kublasina xAm kirip barip xauani suuitip jiberedi. Sonin` ushin u`lkede temperaturanin` jillik 

amplitudasi u`lken korsetkishke iye. Orta Aziya klimatinin` ju`dA xAm kontinentalligi onin` ozine 

tAn kAsiyeti. Bul korsetkish boyinsha tek shigis Sibirdi alga jiberedi. 

Orta  Aziya  klimatinin`  jAne  a`  kAsiyeti  jazda  temperatura  jokariligi  xAm  onin`  ju`dA  xAm 

kurgakligi.  Bugan  sebep  u`lkenin`  u`lken  Evraziya  orayinda  jaylaskanligi.  Bizge  mAlim  Orta 

Aziyaga  Batis  xAm  arka-batistan  anagurlim  salkin,  kobinese  jauingershilik  keltiretugin  ortasha 

xaua  massalari  keledi.  Lekin  Orta  Aziyanin`  igal  keltiriushi  Atlantika  okeaninan  uzakta 

jaylaskanligi  (n`000  km)  jazgi  ju`dA  xAm  jokari  temperatura  xAm  jauinsiz  dAuirdin`  uzakligi 

u`lkede  ju`dA  u`lken  maydanga  iye  bolgan  shollerdin`  payda  boliuina  sebep  bolgan  MDX 

mAmleketleri  aymaginda  temperatura  en`  jokari  bolatugin  xAm  en`  kem  jauin  tu`setin  aymak  bul 

Orta Aziya. 

Jaydin` rel`efinin` klimatka tAsiri. Orta Aziyanin` klimatina tAn bolgan kAsiyet - kuyashlilik, 

kontinentallik,  kurgakshil  u`lkenin`  tegislik  boliminde  anik  korsetip  beriledi.  Tauli  boliminde 

bAlentlik  tAsirinin`  jan  bauirlardin`  Kuyashka  karagan,  karamaganligi,  tau  alaplarinin`  shukirligi 

xAm ken`ligi, olardin` bir-birine salistirmali kanday jaylaskanligi, uliuma rel`eftin` jAne baska kop 

kAsiyetleri bul u`lkede klimattin` payda boliui ushin tegislikten parikli tu`rde pu`tkilley ozine tAn 

sharayat  jaratadi.  Tauga  koterilgen  sayin  xaua  tazarip  xAm  tiniklasip  kuyash  nurinin`  tAsiri 

ku`sheyedi, xaua basimi kemeyedi xAm temperatura pAseyedi (ortasha xAr 100 m 0,5° pAseyedi). 

Jauinlar ayniksa kar belgili 1 bAlentlikke kop jauadi. Kar katlami turiu dAuiri uzayadi, xaua igalligi 

artadi, radiatsiya balansi pAseyedi samal ku`sheyedi. Taular yaki suuik klimat payda boliuina sebep 



boladi. Tau rel`efi sol jerdegi tau klimati, arnauli tau-alap xaua tsirkulyatsiyasin ju`zege keltiredi; jil 

mAusimleri  baslaniu  uakti  keshigedi  xAm  jaz  kiska  salkin  kis  uzak  boladi  (bAlent  taularda  9-10 

ayga  shekem).  Birak  Orta  Aziya  ushin  tAn  bolgan  uliuma  klimatlik  kAsiyetler  taularda  xAm 

tiykarinan  saklanip  kaladi  xAm  olar  jumsak  keledi.  Orta  Aziya  klimati  kAliplesiuinde  u`lkenin` 

kublasin  yagniy  Xind  okeai  tArepi  bAlent  taular  menen  oralganligi,  arka  xAm  arka-batistin` 

tosiksiz ashikligi rolin aytip otiu lazim. 

Jer beti xarakteri xAm insannin` xizmeti. Orta Aziyada klimat sharayat jer betinin` xarakteri 

xAm  adamnin`  aktiv  xizmetine  de  baylanisli.  Kumli,  shagalli,  leeslik,  osimlik  penen  kaplangan 

osimliksiz  jerlerdin`  xAm  de  suugarilatugin  jerlerdin`  klimatka  tAsiri  ozgeshe.  MAselen,  Orta 

Aziyanin`  ozgeshe  tau  xAm  tau  aldi  aymaklarinda  erte  bAxArde  igal  jetispeushiligi  sebepli  tAbiy 

osimliklerdin`  kuurap  topirak  kurip  ketiui  nAtiyjesinde  kuyashtan  keletugin  energiyani  igallikti 

kuuratiuga  sarp  etilip  atirgan  bolimi  kemeyip  endi  kaldik  radikatsiyanin`  wo`-ho`O`  jer  betinde 

xauani  isitiuga  sarp  boladi.  Sonin`  ushin  Orta  Aziya  MDX-da  jazda  en`  kizip  ketetugin  aymak 

esaplanadi. Bul onin` tAbiyatina tAn bolgan kAsiyet. 

Ozlestirilgen  jerlerde  energiya  kobirek  igaldi  puulatiuga  sarp  bolgani  ushin  xaua 

temperaturasi  jazda  ozlestirilmegen  aymaklarga  salistirmali  rAuishte  biraz  (q°  ga  shekem)  pAst 

boladi  xaua  igalli  artiui  bolsa  issi  shamal  ku`shin  xAm  sanin  kemeytiredi.  Suu  menen  jaksi 

tAmiyinlengen osimliklerge bay jerlerde ozine tAn klimat payda etedi. 

Klimat  elementlerin  aymaklik  xAm  mAusimlik  bolistiriliui.  Orta  Aziya  tegislik  bolimi 

subtropik  klimatli  shol  xAm  ortasha  klimatli  shol,  shala  shol  xAm  dala  zonalarinda  jatadi.  Lekin 

dala xAm shala shol zonalari onsha u`lken maydandi iyelemeydi. Klimattaniushilar subtropik poyas 

sholleri  menen  ortasha  ortasindagi  shegarani  u`stirt  platosinin`  kubla  -  Tomengi  wmiudAr`ya  - 

Karatau bagdarinda otkizedi. Bul arka xAm kubla sholler klimatinda u`lken park bolip, olar jildin` 

jilli xAm suuik dAuirlerinde anik kozge taslanip turadi. 

Arka  sholler  zonasinda  kista  Sibir`  antitsikloni  tAsiri  shen`berinde  bolgani  ushin  kis  katti 

uzak  dauam  etip  suuikli  ku`nler  boladi  xAm  kar  kaplami  uzak  jatadi.  Jazi  anagurlim  kiska,  ju`dA 

xem issi emes jauin-shashim osimlikler rauajlaniui ushin jetpese de jil boylap a` tegis bolistirilgen. 

Kubla sholler kishi jumsakligi, kar kaplami uzak turmasligi, suuik ku`nlerdin`             ku`nler 

menen  almasip  turiui  xAm  osimliklerdin`  vegetatsiyasi  dauam  etiui  menen  xarakterlenedi.  Jauin-

shashimnin` 70-90 O` kis xAm bAxAr aylarina sonnan en` kobi bAxArge tuura keledi. 

Orta  Aziyanin`  arkasinda  jildin`  suuik  dAuirinin`  xaua-rayi  tiykarinan  Sibir`  antitsikloni 

belgileydi.  Onin`  batis  tarmagi  orayi  o`0°  arka  ken`likten  otedi.  Bunnan  kublada  kis  aylari 

dauaminda  osiushi  samallar  xu`kimran  bolip  ju`dA  xAm  suuik  bolgan  kontinental`  Sibir`  xauasin 

alip  keledi.  Sibir`  antitsikloni  tAsiri  kemeygende  Orta  Aziya  arka  boliminde  tsiklon  otedi  xAm 

bulitli  xaua  rayin  alip  keledi.  Arka  shol  zonasinin`  kubla  xAm  batisinda  tsiklonnin`  otiui 

temperaturanin`  koteriliuine,  ku`nlerdin`  jiliuina  xAm  jamgir  jauuina  sebepshi  boladi.  Birinshi 



antitsiklon  yadrosi  Kazakstan  pAs  taulari  u`stinde  sentyabr`  aylarinda  ju`zege  keledi.  Antitsiklon 

ku`shi artip barip xaua temperaturasi pAseyip baradi xAm yanvar`-fevral` aylarinda en` pAs boladi. 

Bul  aylardin`  ortasha  temreraturasi  arka  shol  zonasi  arkasinda  -15°-16°  dan  kublada  -8°  S  ga 

shekem  ozgeredi,  katti  suuik  ku`nleri  bolsa  minimal  xaua  temperaturasi  arka-shigista  -50°S  xAm 

kublada  -35°-40°  boliui  gu`zetiledi.  Kistin`  temperatura  rejimine  Kaspiy  ten`izi  xAm  tAsir  etedi. 

Onin` jaga boylarinda xaua temperaturasi ishki shol zonalarga karaganda 5°-ga jokari boladi. 

Kis  katti  boliuina  karamastan  arka  shol  zonasinda  arka  shol  zonasinda  bekkem  kar  katlami 

onin`  arka  shigisinda  xAm  kazakstan  pAs  taularinin`  bAlent  bolimlerinde  gu`zetiledi,  kubla  shol 

shegarasinda  25  O`  ge  tu`sedi.  Kar  katlami  bolgan  ku`nler  arkada  160-240  ku`nnen  kubla  shol 

shegarasinda 30 ku`nge shekem kemeyedi. 

Kubla  sholde  kis  pu`tkilley  baska  sharayatta  gu`zetiledi.  Tsiklonnin`  tez-tez  kaytalap  turiui 

onin` kistin` jumsak boliuina xAm ozgeriushi kis xaua-rayin xu`kimran boliuina alip keledi. Kubla 

Kaspiy,  Murgab  xAm  wmiudAr`ya  tsiklonlari  jilli  tropik  xauani  alip  kelgende  jilli  jamgirli  xaua 

rayi ju`zege keledi.  Kubla sholde kar katlami Sibir`  antitsikloni xu`kimranlik kilgan dAuirde  gana 

saklanip turadi xAm onin` turiui 20-30 ku`nnen aspaydi, yanvardin` ortasha temperaturasi kublada 

0°  dan  jokari  boladi.  Kizil-Artek  alabinda  +  5°  kuraydi.  Jilli  tropik  xauasi  kelgende  kis  aylarinda 

xaua  temperaturasi  +22°,  +25°  ga  shekem  koterilip  ketedi.  Kubla  shol  posinda  kis  anagurlim  jilli 

temperatura  onsha  bAlent  keliuine  karamastan  Sibir`  antitsikloni  kirip  kelgende  minimal 

temperatura arkada -qg`° ga kublada  -g`u`°  ga shekem tu`sip ketkeni  gu`zetilgen. 1929-30-jillarda 

kista suuik Ashxabadta - 22°S, Kattakurganda -30°S bolgan. 

Jildin`  jilli  dAuirinde  xAm  kubla  xAm  arka  sholler  1-1-lerinen  pariklanadi.  Kubla  sholde 

aprel` akiri xAm may baylarinda tsiklonli protsess ju`dA xAm pAseyip maydin` ekinshi yariminan 

baslap  ashik  xauali  ju`dA  xAm  issi  xAm  kurgak  xaua-rayi  kAliplesedi.  Jazga  kelip  temperatura 

ju`dA  xAm  koterilip  ketedi.  Bultsiz  ku`nler  u`lken  mugdarda  kuyash  energiyasin  keliuin 

tAmiyinleydi  xAm  ju`dA  kurgak  kontinental`  tropik  xauani  kAliplestiriuge  imkan  tuuiladi.  Arka 

shol  jazi  kublaga  karaganda  kiskarak,  xaua  xAm  topirak  u`sti  temperaturasi  jokari  bolmaydi. 

Salistirmali  igallik  bolsa  ayirim  uakitlari  jauin-shashim  payda  etiui  ushin  jeterli  dArejede  boladi. 

Iyul`  ayinin`  ortasha  temperaturasi  arkada  +20°S  bolsa  kublada  +27  ti  kuraydi  maksimal 

temperatura 40-45° dan aspaydi. Jillik jauinnin` en` kobi jaz aylarina tuura keledi xAm bul zonada 

kurgakshiliklar bolip turadi. Sonday ku`nler ortasha 1 jilda 60 ku`nge baradi. 

Orta  Aziya  aymagindagi  taular  jauin-shashim  rejimine  mugdarina  xAm  alip  atirgan  issilik 

resurslarina  iye  gore  bir  tur  sharayatka  iye  emes.  MAselen  Pamir-Alay,  kopetdag  xAm  Batis 

Tyanshan`  jokaridagi  kAsiyetlerine  gore  shol  zonasina  kiredi.  Arkaga  bargan  sayin  igallik  penen 

tAmiyinleniui  dArejesi  artip  baradi,  issilik  resurslari  bolsa  kemeyip  baradi.  Eger  Pamir-Alayda 

izotermasi 3500 m absolyut bAlentlikten otse arka Tyanshanda ol 2500 m den otedi. Batis Altayda 

2000  m  den  otedi.  Klimattin`  kurgakligi  xAm  xaua  temperaturasinin`  bAlentligi  sebepli  kar  sizigi 



Pamirde ju`dA bAlentten otip 5000-5500 mge tuuri keledi, Arka Tyanshanda 2300 m den igallirak 

Adeuir suuigirak bolgan Altaydin` batis janbauirlarinda 2500 m den otedi. 

Jauin-shashim  Orta  Aziya  aymaginda  geografiyalik  orninin`  kaysi  ken`likte  jaylaskanligina, 

tau  dizbeklerinin`  jaylasiuina  jan  bauirlari  ekspozitsiyasina  orninin`  absolyut  bAlentligine  xAm 

baska orografik kAsiyetlerinen kelip shigip ju`dA tegis emes bolistirilgen. En` kem jauin 100 mm 

den  kem  oraylik  tegislik  boliminde,  batis  Min`gishlakta,  Kar-Bugaz-Gol  u`stinde  xAm  Batis 

Balxashti jauadi. Bunday mugdardagi jauin Shigis Pamir ushin tAn. Tegislik Atiraplarinda, yagniy 

tau aldi zonasinda jauin kobeyip 200-500 mm ge jetedi. Taular bolsa h00-900 mm di kuraydi. Orta 

Aziya tauli aymaklarinda ortasha jillik jauin mugdari jokariligi menen Xisar dizbeginin` kubla xAm 

kubla-batis  janbauirlari  ajiralip  turadi.  a`hwn`  metr  absolyut  bAlentlikte  jaylaskan  Xodja-Obi-

Gormda  ortasha  jillik  jauin  mugdari  1511  mm  di  kuraydi.  Kirgiz  dizbegi  arka  janbauirlarinin`  en` 

ba`lent  bolimlerinde  Ugom  xAm  Pskom  taularinda  bolsa  2000  mm  ge  shekem  baradi.  Fergana 

dizbeginin`  igal  xaua  massalari  jolinda  jaylaskan  Kubla  Batis  janbauirlarinda  ortasha  jillik  jauin 

mugdari. 

Orta  Aziyanin`  oraylik  tegislik  boliminen  arka  tArepte  xAm  jauin  mugdari  artip  u`lkenin` 

arka  shegarasinda  200-250  mm  di,  Kazakstan  pAst  taularinin`  bAlent  jerlerinde  300-350  mm  di 

kuraydi.  Orta  Aziya  kobinese  arka  shamallar  dekabr`  kista  bolsa  shamal  tiykarinan  arka  shigistan, 

jazda  arka  batistan  esedi.  Bul  samallar  suuik  u`lkelerden  kelgeni  ushin  kurgak  boladi  xAm  derlik 

jauin  jaumaydi.  Orta  Aziya  tauli  u`lkelerinde  2500-4000  m  bAlentte  samal  jil  dauaminda, 

tiykarinan  kubla-batistan  esedi  xAm  u`lkede  jauin  alip  keledi.  Orta  Aziya  arkasinda  tezligi 

sekundina tegisliklerde 2-4 m den 5-6 m bolsa taularda 1,5-3 m den asadi. 

TU`RKISTANNIN` SUWLARI 

  

  

Tu`rkistannin`  suulari  ju`dA  kurgak  boliuina  karamastan  onin`  territoriyasinda  dAr`ya  xAm 



koller  ju`dA  kop.  VL  Shul`tstin`  bergen  magliumatlarina  karaganda  12000  ga  jakin  dAr`ya  xAm 

1000 nan artik koller bar. Lekin olar u`lkede tegis emes jaylaskan. Tegislik boliminde ogan suular 

anda  sanda  ushiraydi.  Taularda  bolsa  1000  nan  artik  dAr`yalar  bar.  Taulardan  agip  tu`sken 

dAr`yalar tegislikke keliui menen tiykarinan eginlerdi suugariudan sarp boladi, puulanadi xAm jer 

astina  sin`ip  ketedi  xAm  solay  etip  suui  Asten  kemeyip  ketedi.  Sonin`  ushin  Tu`rkistan 

dAr`yalarinin`  kopshiligi  belgili  bir  oringa  kuymastan  kurip  kaladi.  Tek  gana  u`lkenin`  en`  u`lken 

dAr`yalari  wmiudAr`ya  xAm  SirdAr`ya  Aral  ten`izine  xAm  Ili  Balxishga  jetip  bara  aladi.  Orta 

Aziya taularinda bolsa kerisinshe tarmaksiz dAr`yalar u`lken kishi say xAm jilgalar ju`dA kop. Orta 

Aziya  taularin  orap  turgan  tau  aldi  tegisliklerinde  xAm  gidrogeografik  tarmaklar  kop.  Lekin 

olardin`  kopshiligi  bas  dAr`yalar  xAm  olardin`  tarmaklarinan  suu  alip  dogerek  Atiraptagi  jerlerge 

tarkalip  ketiushi  irrigatsiya  shakapshalarinan  xAm  salmalardan  ibarat.  Demek  Orta  Aziya 

territoriyasinda  dAr`yalar  tauli  bolimi  menen  tegislik  boliminde  bir  tegiste  tarkalmagan.  Taulari 

jauik suui jiynalatugin tiykargi orin bolsa, tegislikler suu sarp etilgen xAm baylanatugin jer. Agim 

barlik uakitta agin suulardan (dAr`yalardan) uaktinsha agar suulardan xAm kara suulardan (tau aldi 

territoriyasindagi  kelgen  jer  asti  suularinan  toyinatugin)  payda  bolgan.  Orta  Aziyada  koller  xAm 

batpakliklar  xAm  tegis  emes  bolingen.  Kollerdin`  80O`  ten  kobirek  tegisliklerde,  tiykarinan  iri 

dAr`yalarda mAkan xAm del`talarda, tarmaklardin` dogerek Atirapinda, ju`dA u`lken maydandagi 

sholler  de  bolsa  kol  uliuma  jok  dese  boladi.  Tauli  boliminde  koller  onin`  jokari  boliminde  2000-

3000  m  bAlentlikte,  anigirak  3000  m  den  jokarida  ushiraydi.  1000-2000  m  xAm  onnan  tomende 


bolsa  koller  en`  kem  ushiraydi.  Batpakliklar  tiykarinan  iri  dAr`yalar  del`talarinda,  jemirilgen 

Atirapinda  xAm  pAs  jerlerde  ushiraydi.  Orta  Aziya  taularinda  muzliklar  da  tegis  emes  bolingen. 

Muzliklar  Tyan`  shanda  -  xantangri  tau  massivi,  Jen`is  shokkisi  Atiraplarinda  xAm  Pamirde  - 

PAAnler akademiyasi tokkisi jakininda en` kop ushiraydi. 

Orta  Aziya  territoriyasi  gidrografik  tarmaklardin`  sonsha  tegis  emes  bolingenligi  tArepi  bul 

u`lkenin`  klimat  xAm  gidrologik  kAsiyetleri  menen  baylanisli  (Kuyashli  xAm  kontinentalligi 

tegislik  boliminin`  kurgakshiligi,  berk  xAuizi).  Orta  Aziyanin`  tauli  territoriyalarinda  ortasha  a` 

jilda o`wo` mm jauin shashim tu`sse, sonnan qwn` mm bolekleniuine sarp etiledi. g`0a` mm bolsa 

agimdi ka`liplestiredi. Tegislik bolimi atmosferadan 96 mm jauin kAlpinde xAm taulardan dAr`ya 

arkali  201  mm  igallik  aladi  xAm  jAmi  g`9w  mm  puulaniuga  ketedi.  V.L.  Shul`ts  Orta  Aziya 

territoriyasin aginnin` ju`zege keletugin sharayatina karap u`sh agin oblastina bolgen. 

a`.  Agin  payda  boliu  oblasti  -  taularga  tuuri  keledi,  bul  jerde  igallik  toplanadi,  demek  agin 

suular xAm de jer asti suularinin` payda boliui ushin kolayli sharayat jaratadi. 

g`. Aginnin` tarkaliu oblasti - bul oblast tegislikler territoriyasinin` taulardan kelgen suulardi 

kaytadan atmosferaga puulap jiberetugin bolimine tuura keledi. 

q.  Agimnin`  muvozanatlik  oblasti,  yagniy  dAr`ya  xAm  saylardan  ajiralip  kalgan  bolimi 

oblasti. 

Agin  payda  boliu  oblastinda  jauin  mugdari  (X)  puulanik  mugdarinan  (ch)  u`lken  (x>z) 

agimnin` tarkaliu oblastinda bolsa jauin menen puulaniu shama menen bir-birine ten` boladi. 

  

  



  

  

  



DwR`YaLAR 

  

DAAr`yalardin`  toyiniui  Orta  Aziyada  dAr`yalardin`  toyiniui  sharayatlari  xAr  kiyli.  Olardi 



toyiniu xarakterlerine karap n` tipke boliu mu`mkin. 

a`. Muzlik xAm kar suularinan toyinatugin dAr`yalar. 

g`. Kar-muzlik suularinan toyinatugin dAr`yalar. 

q. Kar - suularinan toyinatugin dAr`yalar. 

n`. Kar - jauin suularinan toyinatugin dAr`yalar. 

Birak bul toyiniu tipleri shArtli. Belgili tau dAr`yalardin` toyiniu tArepinen kaysi tipke kiriui. 

Sol  dAr`yalardin`  belgili  bir  gu`zetiu  punktine  karay  aniklanadi.  Sonin`  ushin  tau  dAr`yalarinin` 

toyiniu  sharayatlari  olardin`  tomengi  agisi  taman  ozgerip  baradi.  Toyiniu  sharayatlari  jildan  jilga 

ozgeriui mu`mkin. 

Birinshi  tiptegiU`  (muzlik  kar)  dAr`yalardin`  toyiniuinda  bAlent  taulardan  mAn`gi  kar  xAm 

muzliklardin` eriuinen payda bolgan suular en` kop katnasadi. Birak muzliklarga jakin bolgan jerler 

itibarga  alinbasa.  Bul  tiptegi  dAr`yalardin`  toyiniuinda  muzlik  suularinin`  mugdari  xAr  kaynday 

(suu)  kar  mugdari  suularinan  kem  boladi.  (Jillik  agistin`  g`o`-q0O`  bolimin  kuraydi).  Bul  birdey 

dAr`yalarda  agis  mugdari  jillar  dauaminda  en`  kem  ozgeredi  xAm  tolisiu  suu  dAuiri  kegi. 

Tiykarinan iyul`-avgust aylarinda bolip otedi. Bunin` xalik xojaligi ushin Axmiyeti u`lken. Anik bul 

tiptegi  dAr`yalardin`  suu  jiynaliu  maydanlari  en`  u`lken  boladi.  Sol  sebepli  muzlik  kar  suulari 



menen  toyinatugin  en`  iri  dAr`yalar  tiykarinan  Pamir  alay  tau  sistemasinin`  en`  bAlent 

dizbeklerinde (Panj, Vaxsh, Zarafshan dAr`yalari). Bunday dAr`yalar Tyan`shanda (Iarinnin` jokari 

boliminde xAm t.b.). Orkayli jungar alatauinin` arka janbauirin da ushiraydi. 

EkinshiU`  (Kar  muzlik)  tipindegi  dAr`yalardin`  agimi  kobirek  mAusimli  kar  xAm  kem 

mugdarda mAn`gi karlardin` eriui esabinda payda boladiU` Muzlik suulardin` u`lesi kemirek jillik 

agistin` a`o`O` ke shekem bolgan bolimin kuraydi. Bul tiptegi dAr`yalarda agistin` mugdari jildan 

jilga  birikshi  tip  dAr`yalarga  karaganda  kobirek  ozgeredi.  Tolisiu  dAuirinde  suu  kAddi  bAlent 

boladi,  dep  bolmaydi.  Lekin  bul  dAuir  uzak  martdan  iyul`ga  shekem  dauam  etedi.  Tolisiu 

dAuirindegi  agistin`  en`  kop  bolimi  may-iyun`  aylarina  tuuri  keledi.  Bul  tiptegi  dAr`yalardin`  suu 



Do'stlaringiz bilan baham:
1   2   3   4   5   6   7


Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2017
ma'muriyatiga murojaat qiling