Stor potential


Download 171.93 Kb.

Sana09.04.2017
Hajmi171.93 Kb.

1

1

SCHYSS



TA  

BANAN

ER!

STOR POTENTIAL 

DEN SVENSKA 

MARKNADEN.

”En banan ska vara 

schysst och giftfri. 

Annars är det ingen 

modern banan.”

Anna Billing,

ICA Malmborgs Tuna, Lund



2

3

INLEDNING

På trettio år har konsumtionen av bananer i Sverige 

fördubblats. Vi tillhör ett av de länder där det äts mest 

bananer i världen, om man bortser från de länder där 

bananerna odlas. Vilka bananer vi svenskar väljer att 

konsumera, har stor påverkan på odlare och anställ-

da i producentländerna. Majoriteten av Sveriges kon-

sumenter är redo för en marknad med större utbud 

av hållbart producerade bananer. Efterfrågan ökar 

snabbt och närmare nio av tio konsumenter är villiga 

att betala flera kronor extra för Fairtrade-märkta 

bananer, jämfört med de konventionellt odlade.

Men trots att konsumtionen av Fairtrade-märkta 

bananer ökade med 61 procent i Sverige under 2013, 

så var bara en av tio bananer av den totala banan-

konsumtionen i Sverige Fairtrade-märkta.

Sverige ligger långt efter Storbritannien och Schweiz, 

där mer än 30 respektive 50 procent av bananerna är 

Fairtrade-märkta.

Fairtrade Sverige har under 2014 lagt extra mycket 

fokus på bananer med målet att varannan banan 

som säljs i Sverige ska vara Fairtrade-märkt innan 

årets slut. Det är en bit kvar till detta visionära mål, 

men det är mycket glädjande att se att konsumtionen 

av Fairtrade-märkta bananer har ökat kraftigt under 

året. Den Fairtrade-märkta bananen är den moderna 

bananen, och försäljningsresultatet från första halvår-

et 2014 visar på en fördubbling jämfört med samma 

period föregående år.

Du håller i del två av Fairtrade Sveriges årsrapport 

2014. Rapporten bygger vidare på den första delrap-

porten ”Schyssta bananer – utmaningar och möjlighe-

ter i framtidens bananindustri” som publicerades un-

der våren 2014. I den första rapportdelen beskrivs de 

problem som finns inom den globala bananindustrin, 

där den ökade prispressen lett till att bananodlare 

och anställda ofta har låga löner och usla arbetsvill-

kor. I den kan du även läsa om hur Fairtrade blivit ett 

verktyg för många odlare och anställda att förbättra 

sina arbets- och levnadsvillkor.

1

Här i Schyssta bananer del 2 gör vi en djupdykning 



ner i den svenska bananmarknaden och landar i en 

diskussion om möjligheter. Vem eller vilka har möjlig-

het att se till att de bananer vi konsumerar i Sverige 

är hållbart producerade och schysst handlade? Dis-

kussionen tenderar att ofta riktas mot konsumentens 

och individens möjlighet att göra aktiva val i butik och 

på så vis bidra till förändring. Men räcker det med att 

den enskilda konsumenten gör schyssta val? 

61 %

KONSUMTIONEN AV 



FAIRTRADE-MÄRKTA 

BANANER ÖKADE MED 

I SVERIGE UNDER 2013


2

3

NYA SPELARE INOM DEN



GLOBALA BANANINDUSTRIN

Svenskar konsumerar i genomsnitt 17 kilo bananer 

per person och år

2

 och i Sverige såldes bananer 



för runt tre miljarder kronor under 2013.

3

 Vår handel 



påverkar därmed starkt bananproducenterna. Men 

samtidigt som handeln av bananer ökar ser många 

bananodlare att deras del av intäkterna minskar. 

Bananmarknaden karaktäriseras generellt sett av 

höga produktivitetskrav i producentländerna och en 

strävan efter att erbjuda konkurrenskraftiga och låga 

priser gentemot konsumenten i butiken. Någonstans 

i kedjan måste det verkliga priset betalas, och den 

marknad som omsätter miljardbelopp kommer inte 

alla till del.

Historiskt sett har multinationella företag spelat en 

ledande roll inom den internationella bananindustrin, 

speciellt de fem största bananaktörerna Chiquita, 

Dole, Del Monte, Fyffes och Noboa. Med egna 

skepp, egna mogningsanläggningar och med egna 

distributionsnätverk i importländerna har företagen 

länge kontrollerat ett omfattande system av produk-

tion, transport, upphandling och marknad av export-

bananer världen över.

4

Men med tiden har marknaden förändrats, då nya 



aktörer så som dagligvarukedjor i EU och USA, har 

gått in i handeln av bananer. En bidragande orsak till 

detta har varit att banantransporten utvecklats. Från 

att man tidigare varit beroende av specialbyggda 

båtar för att transportera bananerna är det numera 

möjligt att frakta bananer i enskilda speciella kylcon-

tainrar. Det gör att mindre aktörer också har möjlighet 

att importera bananer eftersom de kan fraktas med 

vilket containerfartyg som helst. I dag har de fem 

största bolagen endast kontroll över 44 procent av 

den totala exportmarknaden, vilket är en betydande 

nedgång sedan 1990-talet.

5

Marknadsfördelning av utvalda företag inom den globala exportmarknaden 



av bananer, i volym.

Övriga


Noboa

Fyffes


Dole

Fresh del Monte

Chiquita

Övriga


Noboa

Fyffes


Dole

Fresh del Monte

Chiquita

Källa: FAO, The Changing Role of Multinational Companies in the Global Banana Trade, Rom 2014,

http://www.fao.org/docrep/019/i3746e/i3746e.pdf


4

5

BANANERNA DELAS MANUELLT IN I MINDRE 



MARKNADSVÄNLIGA KLASAR INNAN DE PACKAS OCH 

EXPORTERAS TILL EUROPA.



4

5

Samtidigt som flera nya aktörer intagit marknaden har 



den globala handeln med bananer tredubblats sedan 

1970-talet.

6

 Mindre aktörer som tidigare inte haft möj-



lighet har nu tillträde till marknaden. Med fler aktörer 

har handeln med bananer blivit ännu mer konkur-

rensutsatt, vilket leder till fortsatt pressade priser i alla 

led, ända ner till de mest sårbara i kedjan.

7

 Anställda 



på plantager rapporterar om allt lägre löner och mer 

osäkra anställningsformer när andra kostnader inte 

går att pressa lägre.

8

Det är inte längre bara ett fåtal stora multinationella 



företag som har möjlighet att se till att våra bananer är 

hållbart producerade och handlade. Fortfarande har 

dessa aktörer stort inflytande, men då nya aktörer så 

som dagligvaruhandelskedjor, importörer och andra 

återförsäljare av bananer har fått ökat inflytande på 

bananmarknaden, har också möjligheten att bidra till 

odlarnas förbättrade levnads- och arbetsvillkor kom-

mit att bli relevant för fler aktörer.

KONKURRENSEN BLAND 

BANANPRODUCERANDE 

LÄNDER ÄR HÅRD OCH 

MÅNGA HAR KÄMPAT 

FÖR ATT BEHÅLLA SIN 

KONKURRENSKRAFT, MEN 

DET FINNS OCKSÅ NYA 

MÖJLIGHETER EFTERSOM 

NYA KÖPARE KOMMER IN 

PÅ MARKNADEN.

EKATERINA KRYONOS, EKONOM PÅ TRADE 

AND MARKETS DIVISION, FAO.



6

7

2013 ökade den totala försäljningen i Sveriges daglig-



varuhandel med 2,5 procent.

9

 Samtidigt ökade värdet 



av sålda Fairtrade-märkta produkter med 29 procent 

och försäljningen av Fairtrade-märkta bananer med 

59 procent.

10

 Försäljningen av Fairtrade-märkta 



bananer har sedan dess fortsatt att öka och under 

första halvåret 2014 har volymerna mer än fördubblats 

i jämförelse med året innan.

11

 Det är en signifikant ök-



ning som visar att svenska konsumenter är villiga att 

betala de extra kronor det kostar för att få en hållbart 

producerad banan. Enskilda butiker och återförsäljare 

har tagit chansen att satsa på Fairtrade-märkta ba-

naner genom att ge dem en tydlig plats i butiken som 

tillsammans med butiksmaterial sporrar efterfrågan 

och visar konsumenterna vilka möjligheter som finns. 

Med den försäljningsökning som skett sedan 2011 ser 

vi att det på många håll varit framgångsrikt. Impor-

törer och dagligvaruhandel har stora möjligheter att 

genom att exponera Fairtrade-märkta bananer i sitt 

utbud möjliggöra en större efterfrågan och därmed 

öka sin försäljning.

Ökad försäljning av Fairtrade-märkta 

bananer – hänger det på utbud eller 

efterfrågan?

När man talar om butikernas möjlighet att öka försälj-

ningen av Fairtrade-märkta produkter, landar dis-

kussionen ofta i en fråga om utbud och efterfrågan. 

Resonemanget bygger på att om inte konsumenten 

efterfrågar en vara, så minskar butiken sin volym av 

varan eller tar bort den ur butikens utbud. Men om 

inte varan finns i butiken minskar chansen att kun-

den efterfrågar den. Kedjor och enskilda butiker har 

möjlighet att fatta beslut om vilka varor de vill erbjuda 

sina kunder, och här finns stor potential att ge vissa 

enskilda varor en mer framträdande plats i butiken för 

att hjälpa kunderna att uppmärksamma och efterfrå-

ga den.

Intresset för etiskt producerade produkter har ökat 



kraftigt de senaste åren. Sju av tio svenskar uppger 

att det är viktigt att de livsmedel de handlar lever upp 

till en etisk standard

12

 samt att produktmärkningar 



är ett bra stöd för att hitta rätt produkt i butiken.

13

 



Men samtidigt som allt fler väljer att konsumera 

Fairtrade-märkta produkter anser mer än var tredje 

konsument att produkter med märkningar syns dåligt 

i butik.


14

Butikerna har stort inflytande över vilka produkter vi 

konsumenter

15

 stoppar i våra korgar. Det visar resulta-



tet av världens största undersökning med eye-track-

ing i butik

16

 som genomförts av forskningsgruppen 



Retail Academics tillsammans med Dagligvaruleve-

rantörers Förbund (DLF). Något som är avgörande för 

om konsumenten kommer att köpa en produkt är hur 

produkten presenteras i butiken, på vilken hylla den 

ställs och var på hyllan den ställs. Genom att placera 

en viss produkt på rätt ställe vid rätt tillfälle och med 

rätt informationsmaterial säljs den i större volym. I 

genomsnitt spenderar konsumenten 14 minuter i butik 

för att handla och hinner på den tiden uppmärksam-

ma väldigt få varor i butiken (0,25 procent av det totala 

antalet varor som finns i butiken).

17

 Hur butiken väljer 



att placera varan är mycket betydande för att den ska 

bli uppmärksammad hos kunden.



FAIRTRADE – EN FRAMTIDSFRÅGA 

FÖR DAGLIGVARUHANDELN

100 %


UNDER DET FÖRSTA 

HALVÅRET 2014 ÖKADE 

FÖRSÄLJNINGSVOLYMEN MED 

JÄMFÖRT MED SAMMA 

PERIOD FÖREGÅENDE ÅR. 


6

7

En annan fråga som ofta lyfts som ett hinder för att 



konsumenten ska välja en vara som är hållbart produ-

cerad och därmed kostar några kronor extra, är pri-

set. Men Retail Academics studie visar att varans pris 

inte är så avgörande för våra val som många kanske 

har trott, och att många andra parametrar är viktiga 

för de köpbeslut vi fattar i butik. I och med detta har 

butiken stora möjligheter att påverka konsumentens 

beslut.


Två av tre konsumenter tittar på färre prisetiketter 

än antal artiklar som köps, var sjunde tittar inte på 

en enda prisetikett i butiken. Enligt studien är dock 

erbjudanden betydande för konsumentens val av 

vara. Men det är inte själva priset i erbjudandet som är 

avgörande, erbjudandet tjänar mer som en bekräftel-

se på att kunden gör en bra affär.

18

En varas försäljningsframgångar handlar alltså inte 



enbart om kundernas intresse eller ointresse för varan 

eller om priskänslighet. Här finns en enorm möjlighet 

för dagligvaruhandeln och återförsäljare att påverka 

kundernas efterfrågan och vilka produkter vi konsu-

menter köper.

Vad är det konsumenterna vill ha?

Konsumenternas efterfrågan på hållbart producera-

de bananer blir tydlig när man ser till de två senaste 

årens stora försäljningsökning av Fairtrade-märkta 

bananer.


19

 Undersökningar visar också att en majoritet 

av svenska konsumenter är villiga att betala mer om 

de vet att det är en schysst banan som tar hänsyn 

till människa och miljö. Enligt en konsumentunder-

sökning från TNS Sifo är 85 procent av svenskarna 

beredda att betala extra för Fairtrade-märkta bana-

ner, jämfört med konventionella bananer. Sju av tio 

svenskar kan tänka sig att betala tre till åtta kronor 

mer för ett kilo bananer som är Fairtrade-märkta jäm-

fört med konventionella bananer, och av dessa kan 

19 procent tänka sig betala mer än åtta kronor mer 

för de Fairtrade-märkta bananerna.

20

Viljan att betala extra för bananen om den är 



Fairtrade-märkt ökar ju yngre konsumenten är. Var 

fjärde konsument i åldersspannet 15 – 29 år är villig 

att betala åtta kronor extra för en Fairtrade-märkt 

banan.


21

 En av tre konsumenter uppger i undersök-

ningen att hen enbart vill se dubbelmärkta bananer 

(Fairtrade- och ekologiskt märkta) i fruktdisken 

i butik.

22

Detta hänger troligen ihop med att kännedomen om 



Fairtrade-märkningen stadigt ökar.

23

 Enligt TNS Sifos 



kännedomsundersökning känner åtta av tio kon-

sumenter till Fairtrade,

24

 och Fairtrade är, näst efter 



Svanen, den mest kända märkningen för miljömässig 

och etisk standard.

25

 60 procent av konsumenter-



na anser att de har god kunskap om vad Fairtrade 

innebär.


26

Sedan 2013 har även konsumenternas egna förvän-

tade framtida köpfrekvens ökat. Nästan varannan 

räknar med att öka sin konsumtion av Fairtrade-märk-

ta produkter det närmsta året.

27

 Åtta av tio uppger 



i studien att de köper minst en Fairtrade-märkt pro-

dukt per månad, och cirka var fjärde konsument kö-

per fler än fem olika produkter i månaden.

28

 Resultatet 



stämmer överens med Svensk Handels undersökning 

”Det ansvarsfulla företaget” där cirka 40 procent av 

respondenterna är villiga att betala upp till 10 procent 

mer för en etiskt producerad produkt än för en kon-

ventionell produkt och varannan konsument tycker 

att utbudet av etiska varor (med fokus på etiska och 

sociala förhållanden, så som Fairtrade) är för litet.

29

 



Miljömedvetenheten växer i Sverige och intresset för 

att köpa miljömärkta varor ökar. De senaste siffror-

na visar att den svenska försäljningsutvecklingen av 

ekologiska produkter är störst i hela världen.

30

 Sam-


tidigt ökar intresset för etiskt producerade produk-

ter kraftigt, hos både konsumenter och företag. En 

konsumentundersökning utförd av TNS Sifo visar att 

svenska konsumenter lägger lika stor vikt vid miljöas-

pekten som att produkterna är etiskt producerade.

31

 



SJU AV TIO KONSUMENTER KAN TÄNKA SIG ATT BETALA 

TRE KRONOR EXTRA ELLER MER FÖR ETT KILO BANANER OM 

DE ÄR FAIRTRADE-MÄRKTA.


8

9

Detta bekräftas även i en konsumentundersökning 



som nyligen genomförts på ett representativt urval 

av Coops tre miljoner medlemmar. Närmare hälften 

av medlemmarna i undersökningen tycker att det är 

viktigt med etiskt märkta produkter, lika många som 

anser att de tycker det är viktigt med ekologiska pro-

dukter.


32

 Här finns många möjligheter för dagligvaru-

handel och återförsäljare att matcha utbudet av etiskt 

hållbara produkter med konsumenternas efterfrågan 

på samma sätt som många redan matchar efterfrå-

gan av miljömärkt.

Alla Fairtrade-märkta bananer som säljs på den 

svenska marknaden är i dag dubbelcertifierade; det 

vill säga både Fairtrade-märkta och ekologiska. Ma-

joriteten av de Fairtrade-märkta bananerna i Sverige 

odlas i Dominikanska republiken och i viss utsträck-

ning även i Peru och Ecuador. Svenska aktörer 

upplever ibland att det kan vara svårt att få tillräckligt 

stora volymer av Fairtrade- och ekologiskt certifierade 

bananer i sitt sortiment.

Men det handlar inte om att det är brist på 

Fairtrade-märkta bananer på marknaden. 

I Storbritannien och Schweiz, som är de länder med 

högst marknadsandel Fairtrade-märkta bananer, har 

flera viktiga aktörer i dagligvaruhandeln frångått de 

konventionella bananerna och valt att i stället enbart 

sälja Fairtrade-märkta. Den ökade försäljningen är 

betydande för de Fairtrade-certifierade bananodlar-

na. Tack vare Fairtrade-premien och de miljökrite-

rier som ingår i Fairtrade-certifieringen ges odlarna 

förutsättningar att kunna ställa om till en mer hållbar 

produktion samtidigt som deras livs- och arbetsvillkor 

förbättras. För att en producent ska kunna ställa om 

till ekologisk odling krävs resurser och kunskaper, 

och utan resurser har bananodlare ofta inte råd att 

ställa om till en mer hållbar produktion. Fairtrade kan, 

utöver de sociala aspekterna, även ses som ett första 

steg för producenter mot ett hållbart jordbruk, och 

i vissa fall ett första steg mot helt ekologiskt jord-

bruk. Fairtrade-märkta bananer finns att importera 

från många länder, och här finns möjligheter för den 

svenska dagligvaruhandeln att ta steget att erbjuda 

konsumenterna socialt hållbara bananer där man i 

dag erbjuder konventionellt odlade.

Socialt ansvarstagande allt viktigare 

för livsmedelsföretagens lönsamhet

Livsmedelsindustrin är den mest konsumentnära 

bransch som finns, vilket innebär att livsmedelsföretag 

har stor press på sig att leva upp till konsumenternas 

krav och det blir allt viktigare för handelsföretag att 

arbeta med frågor kring ansvarsfullt företagande.

33

 

Enligt en studie gjord av Svensk Handel behöver 



många svenska företag arbeta mer med dessa typer 

av frågor för att överleva på sikt. De företag som 

inte arbetar med socialt ansvarstagande tappar en 

viktig konkurrensfördel, och dagens konsumenter har 

förväntningar på företagen att de gör vad de kan för 

att förbättra arbetsvillkoren i de länder där varorna 

produceras. Om företaget inte tar frågan på allvar 

finns det risk för att kunder går förlorade. Över hälften 

av de handlare som satsar på social hållbarhet har 

sett ett positivt resultat av arbetet och många företag 

ser arbetet med socialt ansvar som en långsiktig 

investering. Vinsten kan komma indirekt via ett stärkt 

varumärke, genom en ökad andel positiva och nöjda 

kunder och ökad trivsel bland medarbetare.

34

 Balan-


sen mellan att både anpassa sig till och driva efter-

frågan på marknaden är central för framgångsrika 

företag.

35

SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER LIKA STOR VIKT VID 



MILJÖASPEKTEN SOM ATT PRODUKTERNA ÄR ETISKT 

PRODUCERADE.



8

9

EN LIVSMEDELSBRANSCH SOM ENBART SER TILL DAGENS 



EFTERFRÅGAN KAN MISSA ATT SÄKRA LEVERANSER FÖR 

ATT MÖTA MORGONDAGENS KONSUMENTKRAV.

Ronja Boije och Mikael Kruhsberg, Macklean, Insikter 

#04, 2014.



10

11

Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter har sta-



digt ökat under de senaste åren, en ökning som skett 

mycket tack vare enskilda aktörers engagemang. Ett 

exempel är ICA Malmborgs Tuna, en större områdes-

butik i Lund som sålt Fairtrade-märkta bananer sedan 

de gjorde debut i Sverige.

 – Det var först när vi år 2008 bestämde oss för att 

aktivt lyfta fram de Fairtrade-märkta bananerna som 

det blev en otrolig ökning av försäljningen, säger 

Anna Billing, projektledare för Fairtrade-arbetet på 

ICA Malmborgs Tuna i Lund.

Tidigare utgjorde de Fairtrade-märkta bananerna 

endast fem procent av butikens bananförsäljning, 

men när vi började kommunicera Fairtrade gentemot 

våra kunder, utbilda vår personal till Fairtrade-ambas-

sadörer och bestämde oss för att ta samma pris för 

de Fairtrade-märkta bananerna som vi tog för de kon-

ventionella bananerna, ökade försäljningen snabbt. 

I dag säljs 40 procent av våra bananer som dubbel-

certifierade Fairtrade/KRAV trots att de är förpackade 

i påse, och vi har med tiden fasat ut de konventionella 

bananerna i lösvikt helt och ersatt med ekologiska.

Vi insåg att vi själva, med vår egen och branschens 

historiska prisdumpning av bananer, försvårade för 

dubbelcertifierade Fairtrade-märkta bananer att 

ta marknadsandelar. Om vi menade allvar med att 

öka försäljningen och ge den påtryckning på gros-

sist- och producentled som behövdes för att ge de 

Fairtrade-märkta bananerna en skjuts framåt, var 

det läge att ha en konsekvent hållning i bananfrågan, 

även vid centrala kampanjer.

En av de utmaningar ICA Malmborgs Tuna stött på 

i arbetet med att öka utbudet av Fairtrade-märkta 

bananer är att det varit svårt att få in tillräckligt stora 

mängder Fairtrade-märkta bananer kontinuerligt.

 – Men det handlar inte om att det råder brist på po-

tentiella Fairtrade-märkta bananer i världen, det råder 

brist på ingångna avtal på central nivå. De stora före-

tagen har tvekat för att de inte har vetat hur kunden 

ska reagera, vilket lett till att det varit för få 

– DET HANDLAR INTE 

OM ATT DET RÅDER 

BRIST PÅ POTENTIELLA 

FAIRTRADE-MÄRKTA 

BANANER I VÄRLDEN, 

DET RÅDER BRIST PÅ 

INGÅNGNA AVTAL PÅ 

CENTRAL NIVÅ.

Fairtrade-märkta bananer på marknaden för att möta 

en ökad efterfrågan.

Bananen är en lukrativ produkt för butikerna, en av de 

produkter som säljer mest. Billing kan förstå om bu-

tiker inte vågar ta det steg som ICA Malmborgs Tuna 

tagit att sälja Fairtrade-märkta bananer för samma 

pris som de konventionella bananerna. Men samtidigt 

poängterar hon att man måste våga tro på det och 

bestämma sig för att få en modern banan i utbudet. 

Med större mängder och den förenklade logistik som 

det då innebär, kommer delar av merkostnaderna för 

hanteringen av de Fairtrade-märkta bananerna att 

sjunka samtidigt som odlarens ersättning är den-

samma, och då kan den på allvar konkurrera med de 

konventionella bananerna.



ANNA BILLING, PROJEKTLEDARE 

FÖR FAIRTRADE-ARBETET PÅ 

ICA MALMBORGS TUNA I LUND

10

11

 – En banan ska vara schysst och giftfri. Annars är 



det ingen modern banan. Så länge som branschen 

pressar priserna på bananerna blir det svårt att höja 

medvetenheten om produkten, och det gynnar ingen 

på lång sikt. Det krävs stark positiv kraft och centrala 

kampanjer på högre kedjenivå för att få företagen att 

satsa på större inköp av Fairtrade. Jag tycker det är 

glädjande att försäljningen av Fairtrade-märkta varor 

ökat så mycket, det är ett resultat av att branschen 

börjat göra rätt satsningar och är på rätt väg.

SVERIGES 

SCHYSSTASTE 

BUTIKER!

Under 2013 genomförde Fairtrade Sverige en 

butikstävling där konsumenter nominerade 

enskilda butiker för deras arbete att aktivt lyfta 

fram Fairtrade i butik. De butiker som landade 

på topp fyra var Coop Konsum Mårtenstor-

get i Lund, ICA Malmborgs Limhamn, Coop 

Konsum City i Västerås och ICA Kvantum 

i Eskilstuna som alla har arbetat aktivt med 

att lyfta fram Fairtrade i butik. 2014 kommer 

Fairtrade att släppa en topp-10 lista i samband 

med kampanjen Fairtrade Fokus i oktober. 



12

13

ANDRA AKTÖRER SOM HAR 



MÖJLIGHET ATT GÖRA SKILLNAD

Out of home är samlingsnamnet för alla aktörer inom 

hotell, restaurang och catering samt för den offent-

liga sektorn. Out of home-aktörer har stort inflytan-

de över vilka varor vi svenskar konsumerar utanför 

hemmet, i det utbud de erbjuder sina gäster, kunder 

och anställda. Intresset för att erbjuda ett utbud av 

etiskt hållbara produkter växer. Out of home-sektorn 

står för cirka 25 procent av den totala försäljningen 

av Fairtrade-märkta varor, en ökning med cirka sex 

procent under 2013,

36

 och allt fler kommuner, före-



tag, hotell, restaurang- och cafékedjor efterfrågar 

Fairtrade-märkt kaffe, te och drickchoklad till sina 

gäster och anställda.

Hotell, restaurang och kaféer blir allt 

viktigare aktörer

Livsmedelskonsumtionen inom hotell, restaurang och 

café är stor, och växer. Den totala restaurangmark-

naden uppgick 2013 till cirka 105 miljarder kronor 

inklusive moms, och försäljningsvolymen ökade 

med nästan 3 procent jämfört med året innan.

37

 Då 


konsumtionen är stor inom sektorn finns många möj-

ligheter för företagen att göra skillnad. Allt fler hotell, 

konferensanläggningar, restaurang- och kafékedjor 

erbjuder Fairtrade-märkt. Scandic var den första stora 

aktören som tog initiativ till att byta ut allt kaffe till 

Fairtrade-märkt. Hotellkedjan har sedan dess ökat ut-

budet av Fairtrade-märkta produkter och tillsammans 

konsumerar alla Scandic hotell stora volymer. I år 

har hotellet Clarion Hotel Sign tagit ett betydelsefullt 

beslut att satsa på Fairtrade-märkt på frukostbuf-

fén. Hotellets beslut förväntas leda till en stor ökning 

av konsumtionen av Fairtrade-märkt framöver, och 

precis som Scandics åtaganden bidrar beslutet med 

förbättrade villkor för odlare och anställda bakom 

produkterna. Här har fler hotell, konferensanläggning-

ar, restauranger och kaféer möjlighet att följa Scandic 

och Clarion Hotel Signs exempel.

Offentlig upphandling – enorm 

konsumtion med stora möjligheter att 

göra skillnad.

Samtidigt som Fairtrade-konsumtionen växer kraf-

tigt i dagligvaruhandel och out of home-sektorn, så 

konsumeras varor för 600 miljarder kronor om året 

inom den offentliga sektorn. Offentliga myndigheter är 

betydande konsumenter och har genom sina upp-

handlingar stora möjligheter att bidra till odlare och 

anställdas förbättrade levnads- och arbetsvillkor.

Svenskar anser att det är viktigt att den offentli-

ga sektorn ställer krav på etiskt hållbara produk-

ter i upphandlingen. Enligt en TNS Sifo-mätning som 

gjordes våren 2014 tycker 80 procent av de tillfrågade 

att det är viktigt att kommunen ställer etiska krav på 

inköp av varor.

38

 Många kommuner har redan börjat 



ställa krav i den offentliga upphandlingen och många 

skolor och arbetsplatser runt om i landet konsu-

merar i dag Fairtrade-märkt. Det finns 63 Fairtrade 

City-diplomerade kommuner

39

 som jobbar systema-



tiskt med att ställa etiska krav i den offentliga upp-

handlingen, och dessa kommuners inköp av Fair-

trade-märkta produkter har varit betydande för den 

ökade konsumtionen av Fairtrade-märkt i Sverige. 

Umeå kommun har gått från att inte köpa in några 

Fairtrade-märkta bananer alls år 2012 till att köpa in 

30 ton Fairtrade-märkta bananer under 2013. Det 

motsvarar 75 procent av kommunens bananinköp, 

och målet är att 100 procent av bananerna ska vara 

Fairtrade-märkta framöver. I Borås kommun var 

varannan upphandlad banan (28 ton) Fairtrade-märkt 

2013, och nästan 100 procent av alla bananer som 

konsumeras av Hammarö kommun är i dag Fair-

trade-märkta. Även Värmlands största kommun 

Karlstad visar kontinuerlig ökning av inköpen av 

Fairtrade-märkta bananer, där fyra av fem bananer nu 

är Fairtrade-märkta och där inköpen under 2013 mot-

svarade ett värde på 639 000 kronor.

40

 Dessa kom-



muners beslut att upphandla etiskt hållbara produkter 

har bidragit till att konsumtionen av Fairtrade-märkta 

bananer i Sverige ökat kraftigt under 2013 och gynnat 

odlare och anställda bakom bananerna.

I OKTOBER 2014 VAR 63 

KOMMUNER I SVERIGE 

FAIRTRADE CITY-

DIPLOMERADE.



12

13

SCHYSST 



UPPHANDLING 

MÖJLIG

Den 15 januari 2014 röstade Europaparlamen-

tet igenom det nya EU-direktivet om offentlig 

upphandling, som kommer att göra det ännu 

lättare att ställa krav

41

 på miljö och sociala 



frågor i upphandlingar. I samband med det 

gick för första gången flera tredjepartscertifie-

ringar för miljö och social hållbarhet (Fairtrade, 

Svanen, Bra Miljöval, FSC och TCO Deve-

lopment) samman i ett gemensamt upprop 

som uppmanar offentliga beslutsfattare och 

inköpare att ställa om till en modern upp-

handling. Målsättningen är att 50 procent av 

alla upphandlade produkter i offentlig sek-

tor ska vara märkta med miljö- och sociala 

hållbarhetsmärkningar år 2020. En majoritet 

av riksdagspartierna anser att detta är möjligt 

och sex kommuner har redan skrivit under 

upproret #ModUpp2020.

42

0

20



40

60

80



100

Hammarö


Karlstad

Umeå


2013

2012


2011

2010


Pr

ocent


Andel upphandlade bananer som var Fairtrade-märkta i tre 

Fairtrade City-diplomerade kommuner under perioden 2010 – 2013.

Källa: Siffrorna baseras på inrapporterade volymer från styrgrupperna i aktuella Fairtrade City.


14

15

EFTERFRÅGAN PÅ FAIRTRADE- 



MÄRKTA BANANER MÅSTE ÖKA

Samtidigt som utbud och konsumtionen av 

Fairtrade-märkta produkter ökat kraftigt de senaste 

åren, så rapporterar odlare och anställda att efterfrå-

gan på Fairtrade är för liten. I dag säljs en stor andel 

av Fairtrade-certifierade producenters varor som kon-

ventionella, trots att de är Fairtrade-certifierade och 

lever upp till de internationella Fairtrade-kriterierna. 

Detta innebär att de fördelar Fairtrade medför går 

förlorade. Kwame Banson arbetar för producent-

nätverket Fairtrade Africa och ansvarar för det 

regionala arbetet i Västafrika. Han menar att bristen 

på efterfrågan är den största utmaningen för de 

Fairtrade-certifierade producenterna i dag.

 – För konsumenten är Fairtrade ett mycket enkelt och 

effektivt sätt för att motverka fattigdom, miljöproblem 

och barnarbete i producentländerna. Men vi måste 

komma ihåg att den utveckling Fairtrade leder till 

och de fördelar Fairtrade genererar endast förverk-

ligas när odlare och anställda har möjlighet att sälja 

sina produkter som Fairtrade-märkta, säger Kwame 

Banson.


Kwame Banson berättar att om efterfrågan på 

Fairtrade var större skulle många fler få ta del av 

fördelarna certifieringen genererar. Många unga 

människor flyr från Västafrika i dag i hopp om att 

kunna försörja sina familjer de lämnar efter sig. Med 

Fairtrade får människor förbättrade levnads- och 

arbetsvillkor, vilket enligt Kwame Banson betyder 

mycket för odlare, anställda och deras familjer. Han 

berättar att han vet att bistånd ges från Sverige till 

Ghana, men han säger att det är ett bättre alternativ 

att vi köper Fairtrade-märkta produkter. Han menar 

att det är det mest effektiva vi kan göra och att vi då 

kan vara säkra på att människorna själva löser de 

problem som finns på plats.

 – Genom att fortsätta pressa fattiga odlare och arbe-

tare på låga och ständigt sjunkande priser undermi-

nerar Sveriges aktörer strävan mot en hållbar produk-

tion och försörjning. Fairtrade erbjuder en mer rättvis 

prissättning som säkerställer att odlare och anställda 

får möjlighet att fortsätta verksamheten, vilket gynnar 

alla i längden, säger Kwame Banson.

– DEN  STÖRSTA 

UTMANINGEN FÖR 

ODLARE OCH ANSTÄLLDA 

ÄR ATT EFTERFRÅGAN 

PÅ FAIRTRADE-MÄRKTA 

PRODUKTER ÄR FÖR 

LITEN.


KWAME BANSON, PRODUCENTNÄTVERKET 

FAIRTRADE AFRICA.



14

15

Joseph Jordboa, Golden Exotics Ltd, Ghana



ANSTÄLLDA PÅ FAIRTRADE-CERTIFIERADE 

BANANPLANTAGE HAR TILLGÅNG TILL 

SKYDDSUTRUSTNING SÅ SOM SKYDDSHANDSKAR VID 

TVÄTTNING AV BANANERNA.



16

17

RÄCKER DET ATT KONSUMENTEN 



HAR MÖJLIGHET ATT GÖRA 

SCHYSSTA VAL?

Under 2013 åt svenskarna ungefär 17 kilo bananer 

per person och år. Av dessa var en av tio bananer 

Fairtrade-märkt. En siffra som är alldeles för låg med 

tanke på de grava problem som fortfarande finns 

inom bananindustrin. Låga löner som inte går att 

leva på, osäkra anställningsvillkor, inskränkningar 

av organisationsrätten och hantering av hälso- och 

miljöfarliga kemikalier utan adekvat skyddsutrustning, 

är några exempel.

När vi ser på länder som Storbritannien och Schweiz, 

där 30 respektive 50 procent av bananerna är 

Fairtrade-märkta, är det tydligt att Sverige kan göra 

mer.


Sveriges konsumenter är redo för en större marknad 

av Fairtrade-märkta produkter. När det gäller bana-

ner är majoriteten villig att betala extra för de som 

är Fairtrade-märkta jämfört med de konventionella. 

Enskilda konsumenters val är en viktig hörnsten. Men 

räcker det med att konsumenterna tar ansvar och dri-

ver utvecklingen framåt genom att efterfråga hållbart 

producerade bananer?

Då fler företag gått in i den globala bananmarknaden 

har svenska aktörer, såsom dagligvaruhandeln och 

servicehandeln, hotell och restaurang samt offentli-

ga aktörer de senaste åren fått större möjligheter att 

påverka den globala bananmarknaden och medverka 

till förändring.

Enskilda butiker, hotell och kaféer bidrar redan till 

att öka konsumtionen av Fairtrade-märkta bana-

ner i Sverige, men det som saknas är övergripande 

strategiska beslut på central nivå. Här har till exempel 

många kommuner föregått med goda exempel.

Allt fler aktörer är medvetna om vikten av socialt an-

svarstagande och ser det som en nyckel till långsiktig 

framgång och överlevnad. Hållbar produktion är 

framtiden för såväl svenska aktörer som producenter-

na bakom produkterna, och Fairtrade är ett konkret 

sätt för konsumenter, butiker, hotell, kommuner och 

många fler att ge möjligheter för odlare och anställda 

att ta sig ur fattigdom och skapa sig en tryggare och 

bättre framtid.

RÄTTVIS HANDEL 

ÄR INTE FÖRKLÄDD 

VÄLGÖRENHET. 

DEN GYNNAR BÅDE 

PRODUCENTER OCH 

KONSUMENTER.

FRANCISCO VAN DER HOFF BOERSMA.


16

17

FAIRTRADE I VÄRLDEN



Latin- 

amerika & 

Västindien

624

Afrika & 

Mellanöstern

404

Asien &  

Oceanien

182

 

Producentländer 



 

Nationella Fairtrade-organisationer

PRODUCENT- 

ORGANISATIONER

 

VÄRLDEN ÖVER



1210

Emanel Twenjboh Koduah, Ghana



18

19

Försäljning i Sverige



Försäljningen av Fairtrade-märkta varor i Sverige uppgick 2013 till ett värde över 2 miljarder kronor och ökade 

med 29 procent jämfört med föregående år. Svensken handlar nu Fairtrade-märkt för i genomsnitt 208 kronor 

per person och år.

Fairtrade-premie

Den svenska försäljningen av Fairtrade-märkta varor genererade Fairtrade-premier på 34,4 miljoner kronor 

under 2013, 5,7 miljoner mer än året innan.

MKR

År

0



500

1000


1500

2000


2500

Övrigt


Bomull

Kakao & choklad

Blommor

Glass


Vin

Banan


Kaffe

2013


2012

2011


2010

2009


2008

2007


MKR

År

0



5

10

15



20

25

30



35

2013


2012

2011


2010

2009


2008

34,4


28,7

23,4


14,9

14,6


11,9

FAIRTRADE I SIFFROR 2014

18

19

Konsumtion per capita i fem länder



Schweiz toppar återigen listan över konsumtion per capita av Fairtrade-märkta produkter. Schweiz har nästan 

dubbelt så hög konsumtion per capita som Sverige. Men i Sverige ökade konsumtionen 2013 med 29 procent 

jämfört med föregående år, den största ökningen bland samtliga toppländer.

Fairtrade-märkt försäljning i konsumentvärde

Uppskattningsvis 51 procent av försäljningen genereras i dagligvaruhandeln (DVH), 25 procent i detaljhandeln 

utanför DVH, och 24 procent i out of home-sektorn.

0

10

20



30

40

50



Schweiz

Storbritannien

Sverige

Danmark


Norge

Eur


o

MKR


År

0

500



1000

1500


2000

2500


Out-of-home

Detaljhandel utanför DVH

DVH

Ej segmenterat



2013

2012


2011

2010


2009

2008


2007

2006


2005

2004


1557

1213


1036

876


700

400


150

80

50



2001

20

21

Försäljning per produktgrupp



Siffrorna avser total försäljning, och förändringen beräknas på konsumentvärdet. Värdet är huvudsakligen en 

beräkning baserat på faktiskt eller uppskattat pris i dagligvaruhandeln. Förändringssiffran baseras på värde.

Ekologiskt

Ungefär 56 procent av all Fairtrade-märkt konsumtion 

på den svenska marknaden är ekologiskt certifierad, 

räknat på försäljningsvärde i konsumentled.

Övrigt

Hygienprodukter



Färsk frukt

Honung


Kryddor & örter

Godis


Kakao & drickchoklad

Sylt & marmelad

Te

Socker


Kalla drycker

Bomull


Choklad (konfektyr)

Blommor


Glass & dessert

Vin


Bananer

Kaffe


Ej redovisat

Konventionellt

Ekologiskt

DET FINNS ÖVER 1800 FAIRTRADE-MÄRKTA PRODUKTER PÅ 

DEN SVENSKA MARKNADEN.


20

21

Kännedom om Fairtrade-märkt



Kännedomen om Fairtrade ökar kontinuerligt. Enligt en konsumentundersökning gjord av TNS Sifo 2014, på 

uppdrag av Fairtrade Sverige, känner 78 procent av de tillfrågade igen Fairtrade-märket.

Ambassadörer för Fairtrade

I september 2014 hade över 5000 personer genomgått en tvådagars utbildning om Fairtrade. Ambassadörerna 

är frivilliga som engagerar sig för Fairtrade. De senaste året har cirka 500 ambassadörer utbildats årligen.

0

20



40

60

80



100

2014


2013

2012


2011

Tveksam/Vet ej

Nej

Ja

Pr



ocent

65

22



13

70

18



12

76

14



10

78

14



8

0

1000



2000

3000


4000

5000


2013

2012


2011

2010


2009

2008


2007

2006


2005

2004


2003

2002


 2001 

 2000 


Antal personer

År

FAIRTRADE HAR ÖVER 100 000 FÖLJARE PÅ FACEBOOK.



22

23

Källor 



  1. Här kan du läsa ”Schyssta bananer” del 1: http://fairtrade.

se/om-fairtrade/rapporter-statistik/.

  2. Baserat på Sveriges totala import-export av bananer 2013: 

SCB och Jordbruksverket.

  3. Uppskattning gjord utifrån SCB’s siffror import-export  

2013 = 160 TON x  SCB’s genomsnitts pris för bananer ca 20 kr.

  4. BananaLink, http://www.bananalink.org.uk/content/com-

panies.


  5. FAO, The changing role of multinational companies in the 

global banana trade, http://www.fao.org/docrep/019/i3746e/

i3746e.pdf  2014, och Bananalink,http://www.bananalink.org.uk/

content/companies.

  6. UNCTAD, Infocomm commodity profile banana, http://

www.unctad.info/en/Infocomm/AACP-Products/COMMODI-

TY-PROFILE---Banana/.

  7. FAO, The changing face of global banana trade, http://

www.fao.org/news/story/en/item/224807/icode/.

  8. BananaLink, http://www.bananalink.org.uk/social-problems 

Här finns mer om prispressen inom livsmedelsindustrin: Mack-

lean, Är maten värd sitt pris? Insikter #02, Macklean strategiut-

veckling AB, Stockholm, maj 2013.

 9. 


SCB, Handel med varor och tjänster, statistisk årsbok 2013, 

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_

BR_10_A01BR1301.pdf.

  10. Fairtrade Sverige, Beräknad försäljning i värde, http://

fairtrade.se/wp-content/uploads/2014/04/Forsaljningsstatis-

tik-for-Fairtrade-markt-20132.pdf.

  11. Fairtrade Sverige, ännu ej publicerade siffror.

 12. 


TNS Sifo, Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning 

2014, http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2014/04/TNS-Si-

fo_Kannedomsundersokning-2014.pdf, februari 2014, Ställd 

fråga: I vilken grad instämmer du i påståendet ”Det är viktigt 

att de livsmedel jag köper lever upp till en etisk standard”, 70 

procent motsvarar de som har svarat 5 – 7 på en 7-gradig skala 

där 1 betyder Instämmer inte alls och 7 betyder Instämmer helt 

och hållet.

  13. TNS Sifo, Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: I vilken grad instämmer du i påståendet 

”Produktmärkningar är ett bra stöd för att hitta rätt produkt i 

butiken”. 71 procent motsvarar de som har svarat 5 – 7 på en 

7-gradig skala där 1 betyder instämmer inte alls och 7 betyder 

instämmer helt och hållet. http://fairtrade.se/wp-content/uplo-

ads/2014/04/TNS-Sifo_Kannedomsundersokning-2014.pdf.

  14. TNS Sifo, Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: I vilken grad instämmer du i påståendet 

”Produkter med märkningar är väl synliga i butiker”. 38 procent 

motsvarar de som har svarat 5 – 7 på en 7-gradig skala där 

1 betyder Instämmer inte alls och 7 betyder Instämmer helt och 

hållet. http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2014/04/TNS-Si-

fo_Kannedomsundersokning-2014.pdf.

  15. I undersökningen har man ersatt begreppet ”konsument” 

med ”shopper” då den som handlar varan inte nödvändigtvis 

är den som konsumerar varan. Fairtrade har valt att använda 

begreppet ”konsument” även för ”shoppern” i denna rapport. 

Läs studiens sammanfattning Sanningens ögonblick här: http://

www.retailacademics.com/wp-content/uploads/2014/08/

Retail_Academics_Sanningens_%C3%B6gonblick_Erbjudan-

de_DLF.pdf.

  16. Retail Academics & DLF, Sanningens ögonblick, 2014, 

Sammanfattning: http://www.retailacademics.com/wp-content/

uploads/2014/08/Retail_Academics_Sanningens_%C3%B-

6gonblick_Erbjudande_DLF.pdf, du kan även läsa om resul-

tatet här: http://www.retailacademics.com/wp-content/uplo-

ads/2014/05/Sanningens-%C3%B6gonblick-i-butiken.pdf , för 

hela rapporten kontakta Retail Academics.

  17. Ibid.

  18. Ibid.

  19. Fairtrade Sverige.

  20. TNS Sifo, Fairtrade-bananer – Frågor i bussen augusti 

2014, Ställd fråga: Hur mycket extra per kilo är du beredd 

att betala för bananer som är Fairtrade-märkta jämfört med 

konventionella bananer? Frågan inleddes med informationstext: 

Fairtrade-märkta bananer kostar ofta lite mer än konventionella 

bananer, eftersom Fairtrade ställer krav på bl.a. lönenivåer och 

förbättrade arbetsvillkor för odlarna. Kontakta Fairtrade för hela 

undersökningen.

  21. Ibid.

  22. TNS Sifo, Fairtrade-bananer – Frågor i bussen augusti 

2014, Ställd fråga: ”Vilken typ av bananer vill du se i fruktdisken 

i butiken där du handlar” Frågan inleddes med informationstext: 

I butiken där du handlar säljs det olika typer av bananer. Vissa 

är ekologiska och Fairtrade-märkta, d.v.s certifierade utifrån 

miljöhänsyn och mänskliga rättigheter, andra är konventionellt 

odlade och saknar då helt certifiering.

  23. Se TNS Sifos årliga kännedomsundersökningar om 

Fairtrade i Sverige här: http://fairtrade.se/om-fairtrade/rappor-

ter-statistik/.

  24. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Kännedom om Fairtrade-märkningen, hjälpt, Ställd fråga: 

Har du någon gång sett denna märkning? 78 procent svarade 

ja. http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2014/04/TNS-Si-

fo_Kannedomsundersokning-2014.pdf.

  25. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Spontan kännedom om produktmärkningar, Ställd fråga: 

En del livsmedel och andra varor bär märkningar som garanterar 

en miljömässig eller etisk standard. Vilka sådana produktmärk-

ningar har du hört talas om? 41 procent svarade Svanen och 36 

procent Fairtrade/Rättvisemärkt. http://fairtrade.se/wp-content/

uploads/2014/04/TNS-Sifo_Kannedomsundersokning-2014.pdf.

  26. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: Hur väl upplever du att du känner till vad 

Fairtrade-märkningen står för? 60 procent motsvarar de som 

har svarat 5-7 på en 7-gradig skala där 1 betyder Känner inte 

alls till och 7 betyder Känner till mycket väl.

 http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2014/04/TNS-Sifo_Kan-

nedomsundersokning-2014.pdf.

  27. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: Tror du att din konsumtion av Fairtrade-märk-

ta produkter kommer att öka, vara oförändrad eller minska inom 

det närmsta året? 47 procent svarade Öka.  http://fairtrade.se/

wp-content/uploads/2014/04/TNS-Sifo_Kannedomsundersok-

ning-2014.pdf.



22

23

© Fairtrade Sverige 2014   Text: Maja Löfgren   Formgivning: Ann-Katrin Persson   Foto: David Back, s. 10. Fairtrade Sverige, s. 2, 6, 11, 14, 17.



Linus Hallgren, framsida, 4, 5, 9, 13, 15, 16 (bild i mitten), 20. Marvin del Cid, s. 16 (vänster bild). Simon Engström, s. 11 (nedre bild), s. 16 (höger bild).

Tryck: JustNu 2014   PUB-2-150-14

Rapporten är framtagen med projektbidrag från Sida. Sida ansvarar ej för innehållet.

  28. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: Ungefär hur många olika Fairtrade-produk-

ter handlar du i snitt varje månad? 82 procent svarade 1 eller 

fler och 23 procent svarade 5 eller fler. http://fairtrade.se/

wp-content/uploads/2014/04/TNS-Sifo_Kannedomsundersok-

ning-2014.pdf.

  29. Svensk Handels, Det ansvarsfulla företaget, HUI Research 

AB, Stockholm 2013.

  30. KRAV, http://www.krav.se/pressmeddelanden?nd_uk-

ey=140eaae09a3044f2529119edbc1bdf11&nd_view=view_

pressrelease&nd_id=1050614.

  31. TNS Sifo, Fairtrade Sverige – Kännedomsundersökning 

2014, Ställd fråga: I vilken grad instämmer du i följande påstå-

enden? ”Det är viktigt att de livsmedel jag köper lever upp till 

en etisk standard” och ”Det är viktigt att de livsmedel jag köper 

lever upp till en miljömässig standard”.

  32. Konsumentföreningen (KF), Är du med på schysst rättvis 

konsumtion, mer om studien finns i MackLean, Insikter #02, maj 

2013, Är maten värd sitt pris?

  33. MacKlean, Insikter #04 januari 2014, Förnybar vinst i en 

ändlig värld- Hållbarhetsmöjligheter för livsmedelsindustrin

  34. Svensk Handel, Kunderna vill handla mer hållbart, http://

www.svenskhandel.se/Nyheter-och-press/Pressmeddelan-

den/20, december 2013.

  35. MacKlean, insikter #04, januari 2014, Förnybar vinst i en 

ändlig värld- Hållbarhetsmöjligheter för livsmedelsindustrin

  36. Fairtrade Sverige, http://fairtrade.se/vanliga-fr%C3%A-

5gor/marknadsoversikt/.

  37. Statistiska Central Byrån (SCB), http://www.scb.se/sv_/

Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Handel-med-varor-och-tjans-

ter/Inrikeshandel/Omsattning-inom-tjanstesektorn/6629/6636/

Behallare-for-Press/369930/.

  38. TNS-Sifo, Fairtrade-bananer – Frågor i bussen augusti 

2014.

  39. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som enga-



gerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion och som ges av 

Fairtrade Sverige. Diplomeringen påbörjades 2006 och innebär 

att kommunen lever upp till kriterier som rör rättvis handels-krav 

i offentlig upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett 

utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsstäl-

len och på arbetsplatser. Arbetet leds av en styrgrupp som ska 

representera hela lokalsamhället. Diplomeringen Fairtrade City 

önskar motivera till ständig vidareutveckling för mer rättvis han-

del och etisk konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring 

av information och utbud av rättvist handlade produkter.

  40. Fairtrade Sverige.

  41. Det har sedan länge varit möjligt att ställa krav utifrån 

rättvis handels-kriterier i offentlig upphandling. Här kan du läsa 

Fairtrade Sveriges guide till rättvis handel i offentlig upphandling 

http://www.fairtrade.se/wp-content/uploads/2012/07/rätt-

vis_handel.pdf. 

42. Läs mer om uppropet #ModUpp2020 http://fairtrade.se/

nyheter/modupp2020/.



Fairtrade Sverige  Åsögatan 115  116 24 Stockholm  Telefon: +46 (0)8-1220 89 00  www.fairtrade.se

MILJONER


ODLARE OCH ANSTÄLLDA

I

LÄNDER



74

1,4


ÖVER

MILJONER


BETALADES

I FAIRTRADE-

PREMIE

2013


€86

ÖVER


DEN MEST

 

KÄNDA ETISKA 



MÄRKNINGEN

GLOBALT.


PRODUCENT- 

ORGANISATIONER

 

GLOBALT


1 210

FAIRTRADE  2013 – 2014

ÖVER

80 %


ÄR

SMÅSKALIGA 

ODLARE

KONSUMENTER



SPENDERADE

MILJARDER

PÅ FAIRTRADE-MÄRKT

UNDER 2013

€5,5

ÖVER


30 000

FAIRTRADE-PRODUKTER



SÄLJS VÄRLDEN ÖVER


Do'stlaringiz bilan baham:


Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2017
ma'muriyatiga murojaat qiling