Universiteti I tiranës fakulteti I shkencave tё natyrёs departamenti I kimisë industriale


Download 5.04 Kb.

bet11/11
Sana10.01.2019
Hajmi5.04 Kb.
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11

3.1.4.2  Analiza saktësore e modelit simulativ dhe përfundimet 
Parashikimi  i  rezultateve  përmes  përdorimit  të  modelit  tonë  simulativ  varet  nga  dy 
faktorë: shpejtësia e përhapjes së reaksionit dhe përbërja e substratit. Analiza saktësore 
e  të  dy  këtyre  faktorëve  vërtetoi  qëndrueshmërinë  e  modelit  tonë.  Për  të  analizuar 
                                                 
61
 Ndryshimet ndërmjet vlerave të matura ose variablave kur mundësia/probabiliteti, që situata të veçanta të krijohen 
në mënyrë të rastësishme nuk e kalojnë një prag të caktuar, në Statistikë quhen ndryshe edhe ndryshime thelbësore 
(en. significant differences). Nocioni thelbësor (en. significant) në Statistikën Induktive nuk e ka të njëjtin kuptim si 
në  përdorimin  e  zakonshëm.  Pra  nuk  nënkupton:  i  rëndësishëm,  i  dallueshëm  apo  i  madh,  por  një  lidhje  mbi-
rastësore, duke iu referuar vlerës së caktuar kufitare. 

85 
shkallën  e  saktësisë  së  modelit  tonë,  ndryshuam  vlerat  e  shpejtësisë  së  përhapjes  së 
reaksionit dhe të përbërjes së substratit me ±5%, ±10% dhe ±20%. Përfshirja e rasteve 
të  studiuara  1,  4,  5,  dhe  7  në  analizën  tonë  të  saktësisë,  shpjegohet  me  ndikimin  e 
ndryshimit të vlerave të përqendrimit të lëndëve/- ngurta (TS) dhe të atyre - të ngurta të 
avullueshme (VS) në vijueshmërinë e procesit. 
 
Figura 3-9: 
Ndryshimi ndërmjet 
rezultateve të simulimit dhe atyre të 
eksperimentit në varësi të shpejtësisë së 
zhvillimit të reaksionit 
Figura 3-10: 
Ndryshimi ndërmjet 
rezultateve të simulimit dhe atyre të 
eksperimentit në varësi të përbërjes së 
substratit.
 
Analiza  saktësore  e  bazuar  në  shpejtësinë  e  përhapjes  së  reaksionit  dhe  përbërjen  e 
substrateve  përkatësisht  me  ±5%,  ±10%  dhe  ±20%  vërtetoi  që,  sistemi  ynë  për 
simulimin e procesit mund ti parashikonte ndryshimet në mënyrë rigoroze. Figurat 2-21 

86 
dhe  2-22  tregojnë  për  secilin  rast  analizën  saktësore  për  ndryshimin  e  shpejtësisë  së 
përhapjes  së  reaksionit  dhe  përbërjes  së  substrateve.  Ndryshimet  në  shpejtësinë  e 
përhapjes së reaksionit janë lineare dhe vlera mesatare e koeficentit të varësisë
62
 R
2
 prej 
0,9695 tregon qëndrueshmërinë dhe përpikmërinë e modelit. Në të njëjtën mënyrë edhe 
vlera  prej  0,9102  e  mesatares  R
2
  për  rastin  e  ndryshimit  të  përbërjes  së  substratit  në 
modelin  tonë  është  një  faktor  i  rëndësishëm  -  për  të  parashikuar  sasinë  e  biogazit  të 
prodhuar. 
Vlera e intervalit të besueshmërisë së modelit simulativ, e cila tregon shtrirjen e vlerave 
të parashikimit të prodhimit të biogazit me modelin tonë simulativ, si për shpejtësinë e 
përhapjes së reaksionit ashtu edhe për përbërjen e substratit, u llogarit të jetë 95%. Për 
një ndryshim të shpejtësisë së përhapjes së reaksionit apo të përbërjes së substratit prej 
±5%, vlera e intervalit gjendet ndërmjet 3,208% - 7,536%. Vlera më e lartë mesatare e 
intervalit  të  besueshmërisë  së  modelit  tonë  për  ndryshime  prej  ±5%  u  llogarit  të  jetë 
5,203%.  Ky  interval  e  fillon  rritjen  tek  vlera  5,285%  për  ndryshime  prej    ±10%  dhe  
arriti 5,35% për ndryshime të shpejtësisë së përhapjes së reaksionit apo të përbërjes së 
substratit me ±20%. Kjo na vërteton edhe një herë faktin që, për ndryshime të vlerave të 
shpejtësisë së përhapjes së reaksionit dhe të përbërjes së substratit deri në vlerën ±20%, 
parashikimet e sasisë së biogazit të prodhuar me modelin tonë simulativ janë të sakta. 
Si  përfundim  duhet  të  theksojmë  se  modeli  ynë  simulativ  i  ndërtuar  me  programin 
Aspen Plus® arrin të përshkruajë dhe simulojë të gjitha etapat e ndërmjetme të të katër 
fazave të fermentimit anaerob të biomasës. Krahasimi, vlerësimi dhe përshtatja e tij me 
vlera të rezultateve të impianteve industriale dhe atyre kërkimore-shkencore, rriti edhe 
më tej besueshmërinë në simulacionet e kryera përmes tij. 
Nga këto përfundime vërtetohet edhe një herë fakti që, ndryshimet mbi 20% ndërmjet 
vlerës mesatare të sasisë së biogazit të prodhuar në rastin e simulimit kompjuterik apo të 
asaj në kushte reale, çojnë në ndryshime të shpejtësis
ë së përhapjes së reaksionit apo të 
përbërjes së substratit, të cilat arrijnë vlera deri në 5,297%.  
Si kusht kryesor për realizimin e një simulimi më të përpiktë të të gjitha proceseve të 
lartpërmendura të përpunimit të biogazit do të ishte njohja më në detaj e të dhënave të 
çdo aparature. Këto informacione në mënyrë të pjesshme apo të plotë mund të sigurohen 
nga zhfrytëzuesi i impiantit (pasi të jetë miratuar nga prodhuesi i impiantit). Megjithatë 
një pjesë e informacioneve janë të njohura vetëm nga prodhuesi i impiantit, kështu që 
ruajtja e kontakteve apo ngritja e një grupi të përbashkët pune, për projekte të tilla, është 
i pashmangshëm. 
                                                 
62
  Koeficenti  i  varësisë  së  ndërsjelltë  produkt-kohë  R  (en.  Pearson  product-moment  correlation  coefficient),  i  cili 
nganjëherë quhet edhe PPMCC, është një njësi matëse e varësisë lineare ndërmjet dy variablave X dhe Y. Ajo merr 
vlera ndërmjet +1 dhe -1, ku 1 tregon varësinë e plotë pozitive, 0 tregon që nuk kemi të bëjmë me varësi fare, ndërsa -
1 tregon një varësi të plotë negative. Ky koeficent, i cili është zhvilluar nga Karl Pearson (nisur nga idetë e Fracis 
Galton në vitin 1880), përdoret si njësi matëse e shkallës së ndërlidhjes ndërmjet dy variablave në mënyrë të gjerë në 
shkencë (Universitety of Tuebingen, 2011). 
R
2
 - është një vlerë statistikore mesatare, e cila jep informacione rreth përshtatshmërisë së një modeli. Në rastin tonë 
koeficenti i varësisë R
2
 paraqet përshtatshmërinë e grafikut të varësisë së vlerave të matura. Në rastin kur R
2
 merr 
vlerën 1 kemi të bëjmë me përshtatje ideale të matjeve eksperimentale. 

87 
Megjithatë fermentimi apo përpunimi adsorptiv i gazit do të duhet të studiohet më nga 
afër, pasi sipas rezultateve të simulacionit, por edhe analizimit të literaturës, ai ndikon 
në  mënyrë  të  ndjeshme  në  cilësinë  e  rrymës  së  gazit  produktiv.  Prandaj  edhe 
rekomandojmë, që në një stad tjetër të këtij studimi, të realizojmë një simulim përmes 
modulit AspenAdsorption. Në këtë mënyrë realizohet një ekuilibrim dhe matje ekzakte 
e parametrave të kësaj pjese të impiantit, gjë e cila mundëson kontrollin e vërtetësisë, 
vijimshmërinë dhe jetëgjatësisë së vlerave të përftuara. 
Bashkë me përmasat gjeometrike të reaktorit, një ndër faktorët më kryesorë, që ndikojnë 
në  sipërfaqen  kufitare  ndërmjet  rrymës  së  gazit  dhe  lëndës  së  lëngshme  larëse,  është 
edhe lënda e ngurtë mbushëse. Përveç shtypjes dhe temperaturës së tretësirës, forma dhe 
madhësia e lëndës së ngurtë mbushëse, ndikon në mënyrë të theksuar në ekuilibrin që 
krijohet ndërmjet rrymës së gazit dhe lëndës së lëngshme. 
Përdorimi  i  programeve  matematikore  dhe  kompjuterike,  tregoi  që  dëshifrimi  i 
mekanizmave  të  fermentimit  anaerob  në  sistemin  tonë  simulativ  bëhet  më  i  lehtë.  E 
thënë  me  fjalë  të  tjera,  sistemi  ynë  kompjuterik  i  simulimit  të  fermentimit  anaerob, 
shmang shpenzimet e larta të ndërtimit të impianteve laboratorike, si dhe kursen energji 
dhe burime njerëzore, jo vetëm në studimin e substrateve të ndryshme apo të përbërjes 
së tyre për raste kërkimore-shkencore, por edhe për ato industriale. 
 
 
 

88 
4. Përfundime dhe perspektiva 
Të dhënat e institucioneve përkatëse tregojnë se me fillimin e viteve 1990-ta, gjithmonë 
e më shumë njerëz për arsye të mungesës së një vendi pune, janë larguar nga zonat me 
toka të pasura bujqësore. Problemit të pazgjidhur mbi pronësinë e tokës i shtohet edhe 
rënia gjithmonë e më shumë të rendimentit të prodhimit të ekonomive të vogla fshatare, 
të cilat në mungesë të makinerive dhe të mbështetjes së duhur shtetërore falimentojnë. 
Prandaj edhe përftimi i biogazit përmes përpunimit të mbetjeve agro-blegtorale mund të 
bëhet  një  faktor  vendimtar  i  ekonomisë  fshatare  në  vend.  Fermere  të  cilët  përveç 
mbetjeve organike nga ferma e tyre, trajtojnë edhe mbetje të tjera komunale, do të mund 
të fitonin një rol më të rëndësishëm në popullimin e këtyre zonave dhe pse jo edhe të 
ardhura financiare shtesë. Mbi të gjitha një mënyrë e tillë bashkëpunimi do të nxirrte të 
fituar  sidomos  ekonomitë  e  dobëta  fshatare,  të  cilat  të  bashkuar  së  bashku,  mund  të 
ndërtonin një impiant të prodhimit të biogazit, përmes së cilit ata do të garantonin një të 
ardhur  të  sigurtë  financiare.  Në  këtë  mënyrë  “Fermeri”  shndërrohet  në  një  “Fermeri  -
energjitik” dhe fuqia ekonomike e rajonit rritet. Njëkohësisht instalimi, shfrytëzimi dhe 
kontrolli i duhur teknik i një impianti të tillë garanton edhe vende të reja të punës, gjë e 
cila  çon  në  forcimin  e  stabilitetit  ekonomik  të  rajonit.  Ndikimi  ekonomik  rajonal  i 
prodhimit të biogazit vërtetohet edhe nga një mori studimesh dhe informacionesh nga 
Gjermania (Ökobit – Die Biogasexperten, 2009). 
Ekologjia 
Vajrat e hidrokarbureve, gazi, qymyri dhe urani janë ndër lëndët e para që përdoren për 
prodhimin  e  energjisë  në  ditët  e  sotme,  rezervat  e  të  cilave  janë  të  kufizuara  dhe  për 
rastin kur sasia e konsumuar e tyre do të ngelte e njëjtë me atë të ditëve të sotme, ato do 
të mbarohen brenda një kohe të përllogaritshme. Megjithatë mbi këto rezerva dhe kohën 
e  mundshme  të  shfrytëzimit  të  tyre  ka  spekullime  nga  më  të  ndryshmet.  Kriteri  më 
kryesor  në  planifikimin  e  shfrytëzimit  të  burimeve  energjitike  është  që  jo  vetëm  në 
planin  afatshkurtër,  por  edhe  në  atë  afatgjatë,  çmimi  i  energjisë  duhet  të  jetë  i 
përballueshëm. Prandaj në këtë drejtim lëndët organike të kulturave agro-bujqësore do 
të kenë edhe perspektivën e tyre. 
Ndikimet klimaterike 
Dioksidi  i  karbonit  (CO
2
)  është  gazi  kryesor  që  ndikon  në  klimën  e  tokës,  prishja  e 
ekuilibrave të të cilit çon në krijimin e efektit serë. Gjatë djegies së nënprodukteve të 
hidrokarbureve krijohen sasira të mëdha të CO
2
 dhe që çojnë në rritjen e temperaturës 
mesatare globale. Vetëm në qindvjeçarin e fundit kemi një rritje prej 0,8 °C, ndërkohë 
që sipas specialistëve të fushës kjo ngritje do të shkojë deri në 2 – 6 °C për qindvjeçarin 
në vazhdim. Me rritjen e përdorimit energjitik të kulturave bujqësore, nuk do të kishim 
vetëm një ndikim pozitiv përsa i përket pastrimit të ajrit dhe ujit, por edhe në aspektin e 
çlirimit  të  CO
2
  ato  kanë  një  përparësi  të  pashoqe.  Kjo  për  faktin  se  gjatë  djegies  ato 
çlirojnë atë sasi të dioksidit të karbonit, që kanë përthithur nga atmosfera gjatë procesit 
të rritjes, pra krejtësisht CO
2
-neutral. Bilanzit të përgjithshëm energjitik të përpunimit të 
biomasës do të duhet ti shtohet edhe kostoja e përgjithshme për mbjellje, transport dhe 
konvertim, e cila në shumicën e rasteve kryhet duke përdorur lëndë të para me origjinë 
hidrokarburesh.  Pavarësisht  këtyre,  produktet  e  lartpërmendura  organike  emitojnë  më 
pak dioksid karboni sesa produktet me origjinë hidrokarburesh. 

89 
Llojet e substratit 
Sipas  monitorimeve  të  EEG
63
  (Gaul,  2009)  në  Gjermani  përdoren  si  lëndë  e  parë  për 
përftimin e energjisë përmes çlirimit të biogazit afro 80 % misër, 9 % silazh i njomë, 8 
% silazhe të drithërave dhe 3 % të bimë të ndryshme. Njëkohësisht dallohet edhe trendi 
që  trajtimi  i  monokulturave  është  duke  shkuar  në  rritje  (Mähnert,  2007).  Qëllimi  i 
kultivimit të bimëve energjitike është arritja e rendimenteve të larta energjitike për tokë 
të punueshme, si dhe përqindje sa më të lartë të metanit për m
3
 substrat të fermentuar, 
për rastin e impianteve të përpunimit të biogazit. 
Shumë mënyra të trajtimit të biomasës janë trajtuar nga ana shkencore dhe më vonë janë 
zbatuar  edhe  në  praktikë,  por  nuk  duhet  harruar  fakti  që,  vitet  e  fundit  një  pjesë  e 
lëndëve të para dhe produkteve të tyre kanë qenë në fokusin e kritikave. Kjo për vetë 
faktin  se  ato  përdorin  frutat  e  bimëve  agro-bujqësore  dhe  zënë  sipërfaqe  të 
konsiderueshme  të  tokës  bujqësore,  duke  u  bërë  kështu  konkurrues  të  produkteve 
ushqimore. 
Pas  analizimit  të  literaturës  dhe  burimeve  informative  të  institucioneve  rezultoi  se  në 
vendin  tonë  shfrytëzimi  i  bimëve  energjitike  nuk  ka  infrastrukturën,  përvojën  apo 
sipërfaqet  “e  tepërta”  të  tokës  bujqësore.  Prandaj  jo  pa  qëllim  edhe  në  nënkapitullin 
2.3.3.2  (rasti  8)  kemi  marrë  si  lëndë  të  parë  vetëm  mbetjet  nga  kulturat  e  misrat, 
drithërat dhe silazhet e njoma.  
Mbetjet nga kultura e misrit bashkë me një pjesë të atyre te drithëravete tjera janë ndër 
kulturat  me  rendiment  më  të  lartë  energjitik,  përpunimi  i  të  cilave  për  prodhimin  e 
biogazit,  mund  të  ndikonte  pozitivisht  në  ekonominë  e  vendit.  Fakti  që  ato  përdoret 
edhe si ushqim për blegtorinë, si dhe përdorimi energjitik i tyre nuk kërkon ndryshime 
në mbjellje apo korrje, bën të mundur përdorimin alternativ pavarësisht cilësisë së tij. 
Simulimi me të dhënat qe jane marre nga te qarku i Korçës tregoi se, mbetjet e misrit 
dhe  drithërave  pas  trajtimit  për  përftimin  e  biogazit  mund  të  përdoret  mjaft  mirë  në 
formë të plehrave organike, gjë e cila do të ndikonte mjaft pozitivisht edhe në aspektin 
ekonomik. 
Si nga ana e kompleksitetit dhe kostos më të lartë të trajtimit teknologjik, por edhe duke 
mos  lënë  pas  dore  mungesën  e  të  dhënave  të  sakta  topografike,  gjë  të  cilat  nuk 
mundësojnë 
një 
vlerësim 
të 
saktë 
të 
shkallës 
së 
vështirësisë 
së 
nxjerrjes/grumbullimit/transportit,  në  vendin  tonë  nuk  rekomandohet  shfrytëzimi  i 
mbetjeve drusore si lëndë e parë për prodhimin e biogazit. Në aspektin ekonomik vlera 
e ulët e biomasës së shtuar (1,53 m³/ha për çdo vit) jep shumë pak shpresa për inicimin 
e  një  bisnesi  rentabël,  ndërkohë  që  nga  ana  etike  për  ruajtjen  e  barazisë  ndërmjet 
gjeneratave,  por  edhe  për  ruajtjen  e  aftësisë  regjenerative  të  pyjeve,  do  të  duheshin 
studime më të detajuara. 
 
 
                                                 
63
 EEG – nga gjerm. Erneuerbare Energie Gesetz: Legjislacioni i energjive të rinovueshme.  

90 
Ndikimet mjedisore 
Me rritjen e sipërfaqeve të mbjella me kultura bujqësore për prodhimin e biogazit rritet 
edhe ndikimi dhe efektet e tyre në natyrë. Për të krijuar një ide më të qartë për ndikimin 
e  tyre  është  më  mirë,  që  ti  trajtojmë  ato  sipas  ndikimeve  që  kanë  në:  cilësinë  e  tokës 
bujqësore, rezervave ujore dhe klimës. 
•  Ndikimet në tokën bujqësore 
-  Duhet  të  merret  parasysh  fakti,  që  për  prodhimin  e  kulturave  të  lartpërmendura 
bujqësore  do  të  përdoren  helme  dhe  plehra  inorganike,  të  cilat  shkaktojnë  efekte 
anësore në ekuilibrat e tokës. 
-  Shfrytëzimi  i  dy  kulturave  brenda  vitit,  gjë  e  cila  rekomandohet  për  të  ruajtur 
ekuilibrat prodhues të tokës, do të çojnë në rritjen e kostove të përpunimit të tokave 
bujqësore. 
-  Prishja e kullotave dhe përpjekjet për rritjen e sipërfaqes së tokës së punueshme, çon 
në  prishjen  e  ekuilibrave  dhe  përmbajtjes  së  humusit.  Më  mirë  do  të  ishte  që  të 
ruheshin  sipërfaqet  e  tilla  dhe  të  njomat  e  korrura  prej  tyre  të  përdoreshin  për 
përftim biogazi. 
-  Plehrat shtëpiake bashkë me mbetjet urbane nuk janë gjithmonë të mjaftueshme për 
përmirësimin e ekuilibrave tokësorë. Kjo për faktin që, kultivimi i kulturave si p.sh. 
misrit çon në humbje të theksuara të vlerave ushqyese të tokës. 
-  Përqendrimi i lartë i herbicideve, kripërave apo edhe metaleve të rënda në trajtimin e 
kulturave bujqësore, ndikojnë në mënyrë frenuese gjatë fermentimit dhe në procesin 
e prodhimit të biogazit. 
 
•  Ndikimi në ujrat e tokës 
-  Sipas  (Mähnert,  2007)  rritja  e  kujdesshme  e  vlerave  ushqyese  të  tokës  së 
punueshme ndikon pozitivisht në cilësinë e ujrave të tokës. 
-  E  rëndësishme  është  që  sasia  e  shtuar  e  vlerave  ushqyese  të  përshtatet  në 
mënyrën e duhur me kohën, stinën dhe llojin e kulturës, në mënyrë që plehrat e 
përdorura të zëvendësojnë plehrat minerale. 
 
•  Ndikimi në atmosferë dhe klimë: Çlirimi i gazrave që çojnë në rritjen e efektit 
serë, si CO
2
, N
2
O dhe CH
4
 
-  Kjo varet gjithmonë nga uji dhe nitratet përbërëse të tokës 
-  Sa më pak plehra inorganike, aq më pak emisione  të dëmshme 
-  Prishja (plugimi) i kullotave çon në rritjen e përmbajtjes së CO
2
 në atmosferë. 
-  Ruajtja  dhe  transportimi  mbetjeve  të  lëngshme  të  fermentuara  të  biogazit 
karakterizohet nga përmbajtje më të ulëta të aromave kundërmuese, embrioneve 
bimore dhe N
2
O, sesa për rastet e biomasës së pafermentuar. 
Simulimet kompjuterike 
Përparësia  e  simulimeve  apo  modelimeve  të  skemës  teknologjike  përmes  programeve 
kompjuterike konsiston në sigurimin dhe realizimin e modeleve të shumta për etapa dhe 
procese të ndryshme të impianteve të shumëllojshme teknologjike. Përdorimi i listave të 
lëndëve  përkatëse,  që  mundësohen  përmes  paketave  të  programeve  kompjuterike, 
eleminon  përshkrimin  e  detajuar  të  etapave  dhe  funksioneve  teknologjike,  si  dhe 
lehtëson mundësinë e marrjes së informacioneve teknologjike të proceseve në shqyrtim. 

91 
Përdorimi  i  programeve  matematikore  dhe  kompjuterike,  dëshmoi  që  dëshifrimi  i 
mekanizmave të fermentimit anaerob në sistemin tonë simulativ u bë më i lehtë. Modeli 
ynë  kompjuterik  i  simulimit  të  fermentimit  anaerob,  shmangu  shpenzimet  e  larta  të 
ndërtimit  të  impianteve  laboratorike,  si  dhe  kurseu  energji  dhe  burime  njerëzore,  jo 
vetëm  në  studimin  e  substrateve  të  ndryshme  apo  të  përbërjes  së  tyre  për  raste 
kërkimore-shkencore, por edhe për ato industriale. 
Si  përfundim  duhet  të  theksojmë  se  modeli  ynë  simulativ  i  ndërtuar  me  programin 
Aspen Plus® arrin të përshkruajë dhe simulojë të gjitha etapat e ndërmjetme të të katër 
fazave të fermentimit anaerob të biomasës. Krahasimi, vlerësimi dhe përshtatja e tij me 
vlera të rezultateve të impianteve industriale dhe atyre kërkimore-shkencore, rriti edhe 
më tej besueshmërinë në simulimet e kryera përmes tij. 
Aspektet sociale 
Ashtu siç e përmendëm edhe më lart kur folëm për ndikimet ekonomike të përpunimit të 
biomasës, vënia në punë e impianteve të përpunimit të biomasës, do të siguronte vende 
të  reja  pune  dhe  përmes  mbjelljes  dhe  kultivimit  të  produkteve  të  duhura  bujqësore, 
garanton  edhe  rritjen  e  fuqisë  ekonimike  të  rajonit.  Një  ekonomi  e  stabilizuar  e  lidh 
fermerin  dhe  familjen  e  tij  më  shumë  me  rajonin  duke  vënë  kështu  një  gur  të 
rëndësishëm në themelin e ruajtjes së bimëve agro-bujqësore, gjë e cila do të çonte në 
ruajtjen  e  kulturës  dhe  traditës  fshatare,  duke  ndikuar  kështu  në  kah  të  kundërt  me 
lëvizjen aktuale të popullsisë. 
 
 

92 
5. Bibliografia 
1. 
Agjensia kombëtare e burimeve natyrore (AKBN). (2007). (D. I. 
RINOVUESHME, Re.) Gjetur 11 23, 2012, nga Donor cordination in Albania: 
http://www.aidharmonisation.org.al/skedaret/1203091412-
Strategjia%20Sektoriale%20e%20Energjise_shqip_2007.pdf 
2. 
Agjensia kombëtare e burimeve natyrore (AKBN). (2011). Gjetur 01 04, 2013, 
nga http://gjejoferta.com/akbn/images/pdf/energji-te-
rinovueshme/Bilanci_Energjetik-2011.pdf 
3. 
Albanian Small Hydropower Association. (2012). Gjetur në Burimet e energjisë 
së rinovueshme: http://www.albania-
smallhydropower.org/burimet_e_energjise_se_rinovueshme_ligji_13551_1.pdf 
4. 
Anderson, P., & Bjedov, G. (1996). Chemical stoichiometry using MATLAB. 
Frontiers in Education Conference IEEE, fv. pp. 612-615. 
5. 
Andrews, J. (1968, 6). A mathematical model for the continuous culture of 
microorganisms utilizing inhibitory substrates. Biotechnol. Bioeng., fv. 707-723. 
6. 
ANFI-Albanian National Forest Inventory. (2004). Inventarin Kombëtar të 
Pyjeve të Shqipërisë. Tiranë. 
7. 
Angelidaki, I., Ellegaard, L., & Ahring, B. (2000, 3). A comprehensive model of 
anaerobic bioconversion of complex substrates to biogas. Biotechnol. Bioeng, fv. 
363-372. 
8. 
ANP. (2009). Oil, Natural Gas and Biofuels Statistical Yearbook - 2009. 
Ministry of Mining and Energy, National Agency of Petroleum, Natural Gas and 
Biofuels, Rio de Janeiro, Brazil. 
9. 
Arnold, K., Geibler, J., Bienge, K., Stachura, C., Borbonus, S., & Kristof, K. 
(2009). Kaskadennutzung von nachwachsenden Rohstoffen: Ein Konzept zur 
Verbesserung der Rohstoffeffizienz und Optimierung der Landnutzung. 
Wuppertal: Wuppertaler Institut für Klima, Umwelt, Energie GmbH. 
10. 
Askeland, D. (1996). Materialwissenschaften. Heidelberg: Spektrum 
Akademischer Verlag. 
11. 
Batstone, D., Keller, J., Angelidaki, I., Kalyuzhnyi, S., Pavlostathis, S., Rozzi, 
A., . . . Vavilin, V. (2002, 10). The IWA Anaerobic Digestion Model No 
1(ADM 1). Water Sci. Technol, fv. 65-73. 
12. 
Bauen, A., Berndes, G., Junginger, M., Londo, M., & Vuille, F. (2009). 
Bioenergy - a sustaintable and reliable energy source: a review of status and 
prospects. International Energy Agency. 
13. 
biogaspartner | dena. (2010). Deutsche Energie-Agentur GmbH. Gjetur 02 12, 
2014, nga http://www.biogaspartner.de/index.php?id=11635 
14. 
Biomasseverband. (2011). (Austrian biomass accociation) Gjetur 01 04, 2013, 
nga http://www.biomasseverband.at/biomasse/grundlagen/was-ist-biomasse/ 

93 
15. 
Borås Energy and Environment AB. (2012). Sobacken Composition data. Borås, 
Sweden. 
16. 
Breulmann, P. (2012). Naehrstoffboerse.de. Gjetur 10 29, 2013, nga 
http://www.naehrstoffboerse.de/data/OrganischeDuengersindwertvollundgefragt
.pdf 
17. 
Budiyono, I. (2011, 1). Study on Slaughterhouse Wastes potency and 
Characteristic for Biogas Production. Int. J. Water Resour, fv. 4-7. 
18. 
Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie, Wien. (2005). 
Biogas-Netzeinspeisung. Wien, Austria. 
19. 
Bundeszentrale für politische Bildung. (2012, 3 6). Gjetur në 
http://www.bpb.de/nachschlagen/zahlen-und-fakten/europa/75138/energiemix-
eu-27 
20. 
CANMET Energy Tecchnology Centre - Varennes. (2005). Biomass Heating 
Project Analysis. Në R. International, Clean Energy Project Analysis: 
RETScreen Engineering & Cases Textbook. Minister of Natural Resources 
Canada. 
21. 
CarboTech. (2007, 03 02). Broschüre Bioerdgas. Regenerative Energie mit 
Zukunft, 13. Deutschland. 
22. 
Chauvel, A., Fournier, F., & Raimbault, C. (2003). Manual of process economic 
evaluation. Paris: Editions Technip. 
23. 
Cheng, J. (2010). Biomass to renewable energy processes. CRC Press LLC
24. 
Czernik, S., & Bridgwater, A. (2004). Overview of applications. Energy and 
Fuels(18), 590-598. 
25. 
Dahmen, N., Dinjus, E., & Henrich, E. (2006). Das Karlsruher bioliq Verfahren 
- Stand und Entwicklung. Mobil mit Biomasse, Tagung vom 27. September
Stuttgart, Mercedes-Benz Museum. 
26. 
Dahmen, N., Dinjus, E., & Henrich, E. (2007). Synthesis Gas from Biomass - 
Problems and Solutions en route to technical realization. Oil Gas European 
Magazine, fv. 31-34. 
27. 
Das Magazin für moderne Landwirtschaft. (2000). Biogas: Strom aus Gülle und 
Biomasse. Planung, Technik, Förderung, Rendite. 
28. 
Datzmann, S. (2008). Aufbereitung von Biogas zur Einspeisung in das 
Erdgasnetz. Augsburg: Hochschule Augsburg. 
29. 
Deppenmeier, U. (2002). The unique biochemistry of methanogenesis. Progress 
in Nucleic Acid Research and Molecular Biology, Volume 71, fv. 223-283. 
30. 
Domschke, W., & Drexl, A. (1990). Logistik: Standorte. München: R. 
Oldenbourg Verlag GmbH. 

94 
31. 
Domschke, W., & Krispin, G. (1997). Location and layout planning - A survey. 
OR Spektrum(19), fv. 181-194. 
32. 
Dornburg, V. (2004). Dissertation. Multi-functional biomass systems
Universiteit Utrecht. 
33. 
Dry, E. (2001). High quality diesel via the Fischer-Tropsch process - a review. 
Journal of Chemical Technology and Biotechnology, fv. 43-50. 
34. 
Dry, E. (2002). The Fischer-Tropsch process: 1950-2000. Catalysis Today, fv. 
227-241. 
35. 
Dunett, A., Adjiman, C., & Shah, N. (2008). A spatially explicit wholesystem 
model of the lignocellulosic bioethanol supply chain: an assessment of 
decentralised processing potential. Biotechnology for Biofuels, 1(13). 
36. 
DVGW. (2006, 11). Energie/Wasser-Praxis. DVGW- Deutscher Verein des Gas- 
und Wasserfaches, fv. 32-37. 
37. 
Eisenführ, F., & Weber, M. (1994). Rationales Entscheiden. Berlin: Springer. 
38. 
Elghali, L., Clift, R., Sinclair, P., Panoutsou, C., & Bauen, A. (2007). 
Developing a sustainability framework for the assessment of bioenergy systems. 
Energy Policy, fv. 6075-6083. 
39. 
Eliyan, C., Adhikari, R., Juanga, J., & Visvanathan, C. (2007). Anaerobic 
Digestion of Municipal Solid Waste in Thermophillic Continuous Operation. 
International Conference on Sustainable Solid Waste Management
40. 
Enegjia.al. (2011). energjia.al. Gjetur 07 25, 2013, nga 
http://www.energjia.al/component/content/article/34-news/2367-karburantet-
tregtaret-cmimi-koniunkture-e-tregut-nderkombetar 
41. 
ENZYKLO-Online Enzyklopädie. (a.d.). Gjetur 07 28, 2013, nga 
http://www.enzyklo.de/Begriff/Derbholz 
42. 
ERE. (2012, 03). (ERE) Gjetur 01 05, 2013, nga ERE.GOV.AL: 
http://ere.gov.al/doc/Raporti_vjetor_2011_miratuar.pdf 
43. 
Erneuerbare Energieträger in Österreichs Wirtschaft. (1999). WIFO - Österr. 
Inst. für Wirtschaftsforschung. 
44. 
European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). (2007). 
Renewable Development Initiative. Gjetur 01 03, 2013, nga Country Profiles: 
http://ws2-
23.myloadspring.com/sites/renew/Shared%20Documents/2009%20Country%20
Profiles/Albania.pdf 
45. 
Fachagentur Nachwachsende Rohstoffe e.V. (2006). Einspeisung von Biogas ins 
Erdgasnetz. Gülzow. 
46. 
FNR. (2006). Schriftenreihe "Nachwachsende Rohstoffe". Në L. GmbH, 
Analyse und Evaluierung der thermo-chemischen Vergasung von Biomasse. 
Münster: Fachagentur nachwachsende Rohstoffe e.V. 

95 
47. 
FNR. (2007). Daten und Fakten zu nachwachsenden Rohstoffen. Gülzow: 
Fachagentur nachwachsende Rohstoffe e.V. 
48. 
FNR. (2010). Primärkraftstoffverbrauch Deutschland. Fachagentur 
nachwachsende Rohstoffe e.V. 
49. 
Forgács, G., Pourbafrani, M., Niklasson, C., Taherzadeh, M., & Hováth, I. 
(2012, 2). Methane production from citrus wastes: process development and cost 
estimation. Chem. Technol. Biotechnol., fv. 250-255. 
50. 
Frauenhofer Institut. (2008). Technologien und Kosten der Biogasaufbereitung 
in das Erdgasnetz. Oberhausen: Frauenhofer Institut: Umwelt-, Sicherheits- und 
Energietechnik. 
51. 
Frauenhofer Institut. (2010). Energieaufwand: Untersuchung im Auftrag von 
BGW und DVGW. Në Analyse und Bewertung der Nutzungsmöglichkeiten von 
Biomasse (Vëll. i 3). 
52. 
Frear, C., Zhao, B., Fu, G., Richardson, M., & Chen, S. (2005, 12). (D. o. 
Engineering, & W. S. University, Red.) Gjetur 01 12, 2013, nga 
https://fortress.wa.gov/ecy/publications/publications/0507047.pdf 
53. 
Friedl, A., Senn, T., & Gröngröft, A. (2009). Verfahrensschritte der 
Ethanolerzeugung. Në M. KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. 
HOFBAUER, Energie aus Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren 
(fv. 800-835). Berlin, Heidelberg: Springer. 
54. 
Fröhling, M. (2005). Zur taktisch-operativen Planung stoffstrombasierter 
Produktionssysteme. Dissertation. Universität Karlsruhe. 
55. 
Gaul, T. (2009). Gras kann mit Mais konkurrie. Energiepflanzen, 13(3). 
56. 
Gjoka, K. (2011, 5). Making policies work. Gjetur 10 30, 2013, nga 
http://makingpolicieswork.files.wordpress.com/2011/05/9-dec-2008-solid-
waste.pdf 
57. 
Gjoka, K. (2012). Co-PLAN. Gjetur 10 28, 2013, nga Institut for Habitat 
Development: http://co-
plan.org/from%20waste%20collection%20to%20iswm_k.gjoka.pdf 
58. 
Gjyriqi, F. (1997). Vlerësimi, trajtimi, riciklimi dhe shkatërrimi i pjesshëm i 
mbeturinave urbane. Diplomë, 2. Tiranë: Fakulteti i Shkencave Natyrore, 
Departamenti i Kimisë Industriale. 
59. 
Gjyriqi, F., & Malollari, I. (2012). Aplikimi i një metode optimale termo-kimike 
për trajtimin e mbetjeve agro-pyjore për përfitimin e energjisë. Tiranë. 
60. 
Gold, S., & Seuring, S. (2011). Supply chain and logistics issues of bioenergy 
production. Journal of Cleaner Production, fv. 32-42. 
61. 
Graham, R., English, B., & Noon, C. (2000). A geographic information system-
based modeling system for evaluating the cost of delivered energy crop 
feedstock. Biomass and Bioenergy(18), 309-329. 

96 
62. 
Grant, B.-T., & Diku, A. (2009). Feasibility study on biomass energy in Albania. 
Prepared for UNDP by Eco Ltd, London. 
63. 
Groscurth, & Helmuth-Michael. (1998). otal Costs and Benefits of Biomass in 
Selected Regions of the European union. Biocosts - Final Report. Mannheim. 
64. 
Günther, H., & Tempelmeier, H. (1997). Produktion und Logistik. Berlin: 
Springer Verlag. 
65. 
Haas, R. (2002). The relevance of static vs dynamic cost corves for deriving 
effective promotion strategies for RES-E.  
66. 
Haas, R., & Kranzl, L. (2003, 03). Erneurbare Energie. (S. Gabler, Redaktori, & 
Arbeitsgemeinschaft ERNEURBARE ENERGIE Dachverband) Gjetur 11 30, 
2012, nga http://www.aee.at: 
http://www.aee.at/aee/index.php?option=com_content&view=article&id=516:vo
lkswirtschaftliche-bedeutung-von-biomasse&catid=51:2003-03-bioenergie 
67. 
Haase, M. (2012). Entwicklung eines Energie- und Stoffstrommodels zur 
ökonomischen und ökologischen Bewertung der Herstellung chemischer 
Grundstoffe aus Lignocellulose. Dissertation. Karlsruhe Institut für Technologie 
(KIT). 
68. 
Hamelinck, C., Faaij, A., Uil, H., & Boerrigter, H. (2004). Production of FT 
transportation fuels from biomass; technical options, process analysis and 
optimisation and development potential. Energy(29), fv. 1743-1771. 
69. 
Hansmann, K.-W. (1987). Industriebetriebslehre. München: R. Oldenbourg 
Verlag GmbH. 
70. 
Hartmann, H. (2009). Grundlagen der thermo-chemischen Umwandlung 
biogener Festbrennstoffe: Brennstoffzusammensetzung und -eigenschaften. Në 
M. KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. HOFBAUER, Energie aus 
Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren. (fv. 333-375). Berlin, 
Heidelberg: Springer Verlag. 
71. 
Hartmann, H. (2009b). Mechanische Aufbereitung, Transport, Lagerung, 
Konservierung und Trocknung. Në M. Kaltschmidt, H. Hartmann, & H. 
Hofbauer, Energie aus Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren (fv. 
245-333). Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 
72. 
Hax, A., & Majluf, N. (1991). Strategisches Management: ein integratives 
Konzept aus dem MIT. Campus Verlag. 
73. 
Hirschberg, H. (1999). Handbuch Verfahrenstechnik und Anlagenbau. Në 
Chemie, Technik, Wirtschaftlichkeit. Heidelberg: Springer Berlin. 
74. 
Hofbauer, H., Müller-Langer, F., Kaltschmidt, K., & Vogel, A. (2009). 
Gasnutzungstechnik. Në M. KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. 
HOFBAUER, Energie aus Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren 
(fv. 600-640). Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 

97 
75. 
Hofbauer, H., Vogel, A., & Kaltschmidt, K. (2009b). Vergasung: 
Vergasungstechnik und Gasreinigungstechnik. Në H. HARTMANN, & H. 
HOFBAUER, Energie aus Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren 
(fv. 600-640). Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 
76. 
Hornbacher Energie Innovation. (2008). Biogas Netzeinspeisung. Gjetur 01 24, 
2014, nga http://www.biogas-netzeinspeisung.at/technische-
planung/aufbereitung/reinigung/biotropfkoerper.html 
77. 
Hummeltenberg, W., & Bohr, K. (1981). Optimierungsmethoden zur 
betrieblichen Standortwahl. Würzburg: Physcia-Verlag. 
78. 
Hummeltenberg, W., & Bohr, W. (1981). Optimierungsmethoden zur 
betrieblichen Standortwahl. Würzburg: Physcia-Verlag. 
79. 
Jander, G., & Spandau, H. (1987). Kurzes Lehrbuch der anorganischen und 
allgemeinen Chemie. Berlin/ Heidelberg: Springer-Verlag. 
80. 
Kaltschmitt, M., Fröhlich, N., & Nill, M. (2002, 08 22). (A. –W.–I.-u. 
Meeresforschung, Re.) Gjetur 11 12, 2012, nga 
http://www.wbgu.de/fileadmin/templates/dateien/veroeffentlichungen/hauptguta
chten/jg2003/wbgu_jg2003_ex04.pdf 
81. 
Kaltschmitt, M., Hartmann, H., & Hofbauer, H. (2001). Energie aus Biomasse – 
Grundlagen, Techniken und Verfahren (bot. i 2. Edition). Heidelberg: Springer. 
82. 
Kamm, B., & Kamm, M. (2005). Principles of biorefineries. Applied 
Microbiology and Biotechnology(64), 137-145. 
83. 
Kanzian, C., Holzeitner, F., Kindermann, G., & Stampfer, K. (2006). Regionale 
Energieholzlogistik Mittelkärnten. Wien: Universiät für Bodenkultur Wien, 
Department für Wald- und Bodenwissenschaften. 
84. 
Kappler, G. (2008). Systemanalytische Untersuchung zum Aufkommen und zur 
Bereitstellung von energetisch nutzbarem Reststroh und Waldrestholz in Baden-
Württemberg. Dissertation. Institut für Technikfolgeabschätzung und 
Systemanalyse, Forschungszentrum Karlsruhe GmbH. 
85. 
Karaj, Sh.; Rehl, T.; Leis, H.; Müller, J. (2009, 08 13). Analysis of biomass 
residues potential for electrical energy generation in Albania. Renewable and 
Sustainable Energy Reviews, 14, 493-499. 
86. 
Kerdoncuff, P. (2008). Modellierung und Bewertung von Prozessketten zur 
Herstellung von Biokraftstoffen der zweiten Generation. Dissertation
Universität Karlsruhe (TH). 
87. 
Kerstetter, J., & Lyons, J. (2001, 09). (W. S. Development, Re.) Gjetur 12 11, 
2012, nga Washington State University Extension: 
http://cru.cahe.wsu.edu/CEPublications/wsuceep01-084/wsuceep01-084.pdf 
88. 
Klass, D. (2004). BERA. (I. Elsevier, & (c)2004, Red.) Gjetur 10 12, 2012, nga 
http://beraonline.org/yahoo_site_admin/assets/docs/cyclopediaofEnergy.352930
15.pdf 

98 
89. 
Kleinhappl, M. (2003). Biomasse-Vergasung - Der Königsweg für eine 
effiziente Strom- und Kraftstoffbereitstellung. Festbettvergasung – Stand der 
Technik, 24
90. 
Klibi, W., Martel, A., & Guitouni, A. (2010). The desing of robust valuecreating 
supply chain networks. European Journal of Operational Research, 203, 283-
293. 
91. 
Klinski, S. (2006). Einspeisung von Biogas in das Erdgasnetz. Gülzow: 
Fachagentur Nachwachsender Rohstoffe. 
92. 
Klinski, S. (2006). Nachwachsender Rohstoffe. Einspeisung von Biogas in das 
Erdgasnetz
93. 
Klose, A., & Drexl, A. (2005). Facility location models for distribution system 
desgin. European Journal of Operational Research(162), 4-29. 
94. 
Koch, M. (2009). Ökologische und ökonomische Bewertung von Co-
Vergärungsanlagen. Karlsruhe: Universität Karlsruhe (TH). 
95. 
Kotro, M., Ajdinaj, D., & Peri, L. (2006). Biomasa pyjore si burim energjitik. 
Kurora e gjelbër
96. 
Kröll, K., & Kast, W. (1989). Trocknen und Trockner in der Produktion. Në 
Trocknungstechnik Band 3. Berlin, Heidelberg: Springer-Verlag. 
97. 
Lamers, P. (2011). Internationale Biodiesel-Märkte: Produktions- und 
Handelsentwicklungen/ Union zur Förderung von Oel- und Proteinpflanzen e. V. 
(UFOP). Berlin. 
98. 
Landwirtschaftskammer Nordrhein-Westfalen. (2012). Ratgeber 2012. Gjetur 10 
29, 2013, nga 
http://www.landwirtschaftskammer.de/landwirtschaft/ackerbau/duengung/basisi
nfos/wirtschaftsduenger-pdf.pdf 
99. 
Lawrence, A., & MaCarty, P. (1969). Kinetics of methane fermentation in 
anaerobic treatment. J. Water Pollut. Con. F., fv. 1-17. 
100.  Leduc, S., Schwab, D., Dotzauer, E., Schmid, E., & Obersteiner, M. (2008). 
Optimal location of wood gasification plants for methanol production with heat 
recovery. International Journal of Energy Research, 1080-1091. 
101.  Lewandowski, I. (2009). Biomasseentstehung: Aufbau und Zusammensetzung. 
Në M. KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. HOFBAUER, Energie aus 
Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren. (fv. 41-75). Berlin, 
Heidelberg: Springer Verlag. 
102.  Lohe, B., & Futterer, E. (1995). Stationäre Flowsheet-Simulation. Në H. 
Schüler, Prozesssimulation (fv. 81-107). Weinheim: VCH Verlagsgesellschaft 
mbH. 
103.  Mähnert, P. (2007, 07 23). HU-Berlin. Gjetur 10 10, 2014, nga Dissertationen: 
http://edoc.hu-berlin.de/dissertationen/maehnert-pia-2007-07-
23/PDF/maehnert.pdf 

99 
104.  Mandeler, R., & Myles, H. (2000). Modelling Socio-Economic Aspects of 
Bioenergy Systems: A survey prepared for IEA. IEA Bioenergy, Brighton. 
105.  Maschio, G., Koufopanos, C., & Lucchesi, A. (1992). Pyrolysis, a promising 
route for biomass utilization. Bioresource Technology(42), 219-231. 
106.  McKendry, P. (2002). Energy production from biomas (part 1): overview of 
biomass. Bioresource Technology, fv. 37-46. 
107.  Meier, D. (2009). Bereitstellung flüssiger Sekundärenergieträger. Në M. 
KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. HOFBAUER, Energie aus 
Biomasse. Grundlagen, Techniken und Verfahren. (fv. 671-690). Berlin, 
Heidelberg: Springer Verlag. 
108.  Melo, M., Gama, F., & Saldanha-da, F. (2009). Facility location and supply 
chain management. European Journal of Operations Research(196), 401-412. 
109.  Memia, I. (2012, 4 3). http://workshop2012.festivalitalian.com. Gjetur 10 31, 
2013, nga 
http://workshop2012.festivalitalian.com/doc/workshop_al/mppt_al.pdf 
110.  METE. (2011). http://www.mete.gov.al/. (M. e. Energjetikës, Re.) Gjetur 06 13, 
2013, nga 
http://www.mete.gov.al/doc/Plani_i_Monitorimit_te_rezultateve_2011.pdf 
111.  Ministria e Bujqësisë, Ushqimit dhe Mbrojtjes së Konsumatorit. (2011). Botime. 
Gjetur 11 12, 2012, nga 
http://www.mbumk.gov.al/Botime/vjetari%20statistikor%202010.pdf 
112.  Ministria e Industrisë dhe Energjitikës. (2003, 07 31). (ALBANIAN 
NATIONAL STRATEGY OF ENERGY 2003) Gjetur 11 22, 2012, nga 
http://www.gjejoferta.com/akbn/images/pdf/energji-te-
rinovueshme/Albanian_National_strategy_of_Energy.pdf 
113.  Ministria e Mjedisit. (2011, 09 22). Legjislacioni. Gjetur 10 29, 2013, nga 
http://www.moe.gov.al/upload/legjislacioni/akte%20ligjore/Ligj%20Nr%20104
63,%20per%20Menaxhimin%20e%20integruar%20te%20mbetjeve.pdf 
114.  Ministria e Mjedisit Pyjeve dhe Administrimit të Ujrave. (2011). Legjislacioni 
dhe strategjitë. Gjetur 12 12, 2012, nga 
http://www.moe.gov.al/upload/legjislacioni/strategji/STRATEGJIA%20PER%2
0ZHVILLIMIN%20E%20SEKTORIT%20TE%20PYJEVE%20DHE%20KULL
OTAVE.pdf 
115.  Ministria e Mjedisit, Pyjeve dhe Administrimit të Ujërave. (2010). 
http://www.moe.gov.al/. Gjetur 11 13, 2012, nga 
http://www.moe.gov.al/upload/publikimet/raporte%20te%20gjendjes%20mjedis
it/Raporti%202009.pdf 
116.  Mohan, D., Pittman, C., & Steele, P. (2006). Pyrolysis of wood/biomass for Bio-
pol: a critical review. Energy & Fuels(20), 848-889. 

100 
117.  Mohan, D., Pittmann, C. J., & Steele, P. (2006). Pyrolysis of wood/biomass for 
Bio-pol: a critical review. Energy & Fuels(20), 848-889. 
118.  Moller, B. (2003). Least-cost allocation strategies for wood fuel supply for 
distributed generation in Denmark - a geographical study. International Journal 
of Solar Energy(23), 187-197. 
119.  Nepravishta, B. (2011). Enti rregullator i sektorit të energjisë elektrike. Gjetur 6 
12, 2013, nga The National Association of Regulatory Utility Commissioners 
(NARUC): 
http://www.narucpartnerships.org/Documents/Natural%20Gas%20in%20Albani
a_Chairman%20Nepravishta_Alb.pdf 
120.  Nguyen, T., & Gheewala, S. (2010). Greenhouse gas savings potential of sugar 
cane bio-energy systems. Journal of Cleaner Production, fv. 412-418. 
121.  Noon, C., & Daly, M. (1996). GIS-based resource assessment with BRAVO. 
Biomass and Bioenergy, 101-109. 
122.  Nord-Lassen, T., & Talbot, B. (2004). Assessment of forest-fuel resources in 
Denmark: technical and economic availability. Biomass and Bioenergy(27), 97-
109. 
123.  Novak, J. (2004). Deponiegaspotenzialabschätzung für österreichische 
Altlasten. UTC Technisches Büro für Umwelttechnik und Technische Chemie 
GmbH. Hornbachner Energie Innovation. 
124.  Obernberger, I. (1997). Stand un Entwicklung der Verbrennungstechnik. VDI 
Bericht(1391), 47-80. 
125.  Ökobit – Die Biogasexperten. (2009). Gjetur 07 02, 2013, nga www.oekobit-
biogas.com 
126.  Panichelli, L., & Gnansounou, E. (2008). GIS-based approach for defining 
bioenergy facilities location: A case study in Northern Spain based on marginal. 
Biomass and Bioenergy(32), 289-300. 
127.  Penkuhn, T. (1997). Umweltintegriertes Stoffstrommanagement in der 
Prozessindustrie - dargestellt am Beispiel der Ammoniaksynthese. Dissertation
Universität Karlsruhe (TH). 
128.  Peters, M., Timmerhaus, K., & West, R. (2004). Plant Design and Economics 
for Chemical Engineers. McGraw-Hill chemical engineering series
129.  Petrou, E., & Pappis, C. (2009). Biofuels: a survey on pros and cons. Energy and 
Fuels(23), 1055-1066. 
130.  PFI Biotechnology. (a.d.). Forschung – Biomasseaufschluss. Gjetur 02 27, 2013, 
nga http://pfi-biotechnology.de/de/forschung/biomasseaufschluss.html 
131.  Porter, M. (1999). Methoden zur Analyse von Branchen und Konkurrenten. 
Wettbewerbsstrategie

101 
132.  Poweron Energie und Kraftwerk (k.A.). (2012, 08 22). Gjetur në „sanfte 
Techniken“: 
http://www.poweron.ch/upload/cms/user/64EnergieundKraftwerk.pdf 
133.  Proko, A. (2010, 06). Sa peshojne pyjet e Shqipërisë? Kurora e gjelbër(99). 
134.  Qendra e botimeve zyrtare. (2012). Fletorja zyrtare e Republikës së Shqipërisë. 
Vendim i KM nr. 838, datë 21.11.2012, Tirana. 
135.  Ranta, T. (2005). Logging residues from regeneration fellings for biofuel 
production - a GIS-based availability analysis in Finnland. Biomass and 
Bioenergy(28), 171-182. 
136.  Remmers, J. (1991). Zur Ex-ante-Bestimmung von Investitionen bzw. Kosten 
für Emissionsminderungstechniken und den Auswirkungen der Datenqualität in 
meso-skaligen Energie-Umwelt-Modellen. Dissertation. Universität Karlsruhe 
(TH). 
137.  Rentz, O. (1979). Techno-Ökonomie betrieblicher 
Emissionsminderungsmaßnahmen. Berlin: Schmidt. 
138.  Rentz, O. (1979). Techno-Ökonomie betrieblicher 
Emissionsminderungsmaßnahmen. Berlin: Schmidt. 
139.  Reppich, M., Beck, J., & Hiepp, G. (2010). Forschungsbericht 2010. Augsburg: 
Hochschule Augsburg. 
140.  RFA. (2010). Ettanol industry outlook - climate of opportunity. Renewable 
Fuels Association (RFA)
141.  Roland, Ç., & Aheron, H. (2009). Gjetur 01 03, 2013, nga Enlargement Network 
for Agripolicy Analysis: 
http://www.euroqualityfiles.net/AgriPolicy/Report%202.2/Agripolicy%20WP2
%20D2%20Albania%20Final.pdf 
142.  Schattka, A. (2011). Strategische Netzwerkgestaltung in der Prozessindustrie - 
Eine Untersuchung am Beispiel der Produktion von synthethischen 
Biokraftstoffen. Dissertation. Technische Universität Braunschweig. 
143.  Schlegel, M., Rehl, T., & Kanswohl, N. (2006). Use of Bioenergy in the Baltic 
Sea Region. 2nd International Baltic Bioenergy Conference 02. – 04. Nov. 2006, 
Stralsund, Germany. 02. – 04. Nov. 2006, Stralsund, Germany. Gjetur në 
http://www.fh-
stralsund.de/dokumentenverwaltung/dokumanagement/psfile/file/48/Proceeding
457544033413a.pdf 
144.  Schneeweiß, C. (1991). Planung. Berlin: Springer Verlag. 
145.  Schönbäck, W., & Adensam, H. (1996). Ökonomische Evaluation der 
Biomassenutzung. Bundesministerium für Wiss., Verkehr u. Kunst, 1996. 
146.  Schubert, R. (2011, 01). Biogas Forum Bayern. Gjetur në http://www.biogas-
forum-bayern.de/publikationen/Erste_Schritte_zu_einer_Biogasanlage_2011.pdf 

102 
147.  Senn, T., & Friedl, A. (2009). Bio-chemische Grundlagen der 
Ethanolerzeugung. (M. KALTSCHMIDT, H. HARTMANN, & H. 
HOFBAUER, Red.) Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 
148.  Singh, V., Johnston, V., Rausch, K., & Tumbleson, M. (2010). Improvements in 
corn to ethanol production technology using saccharomyces cerevisiae. (A. 
VETRÈS, N. QURESHI, H. BLASCHEK, & H. YUKAWA, Red.) John Wiley 
& Sons, UK. 
149.  Spengler, T., Püchert, H., Pehnkuhn, T., & Rentz, O. (1997). Environmental 
integrated production and recycling management. European Journal of 
Operational(97), 308-326. 
150.  Stahl, M., Granström, K., Berghel, J., & Renström, R. (2004). Industrial 
processes for biomass drying and their effects on the quality properties of wood 
pellets. Biomass and Bioenergy, fv. 621-628. 
151.  Stanley, G., & Hahn-Hägeral, B. (2010). Fuel ethanol production. Në A. 
VETRÈS, N. QURESHI, H. BLASCHEK, & H. YUKAWA, Biomass to 
biofuels: Strategies for global industries (fv. 261-291). UK: John Wiley & Sons. 
152.  Stanley, G., & Hahn-Hägeral, B. (2010). Fuel ethanol production from 
lignocellulosic raw materials using recombinant yeasts. Në A. VETRÈS, N. 
QURESHI, H. BLASCHEK, & H. YUKAWA, Biomass to biofuels: Strategies 
for global industries (fv. 261-291). UK: John Wiley & Sons. 
153.  Tenscher, W. (2002). Was brauchen wir zur Reinigung/Aufbereitung von Biogas 
zu Erdgasqualität. Wien: Universität für Bodenkultur. 
154.  Tepper, H. (2005). Zur Vergasung von Rest- und Abfallholz in 
Wirbelschichtreaktoren für dezentrale Energieversorungsunternehmen. 
Dissertation. Magdeburg: Otto-von-Guericke-Universität. 
155.  The world fact book. (2012). (CIA) Gjetur 12 11, 2012, nga Publication: 
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/al.html 
156.  Theißing, M. (2006, 01). Energiesysteme der Zukunft. Biogas- Einspeisung und 
Systemintegration in bestehende Gasnetze, 01/2006
157.  Thrän, D., & Bunzel, K. (2010, 03 16). Universiteti i Saarlandit, Gjermani. 
Gjetur 08 27, 2012, nga Universität des Saarlandes: http://www.uni-
saarland.de/fak7/fze/AKE_Archiv/DPG2010-
AKE_Bonn/Vortraege/DPG2010_AKE8.3_Thraen_Biomasse-Europa.pdf 
158.  Titirici, M.-M., Thomas, A., & Antonietti, M. (2007). Back to the black: 
hydrothermal carbonization of plant material as an efficient chemical process to 
treat the CO2 problem? (31), fv. 787-789. 
159.  Trän, D., & Kaltschmidt, K. (2009). Bereitstellungskonzepte. Në H. 
Kaltschmidt, H. Hartmann, & H. Hofbauer, Energie aus Biomase. Grundlagen, 
Techniken und Verfahren (fv. 171-216). Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 

103 
160.  Trippe, F., Fröhling, M., Schultmann, F., Stahl, R., & Henrich, E. (2010). 
Techno-economic analysis of fast pyrolysis as a process step within Biomass-to-
Liquid fuel production. Waste Biomass Valor, fv. 415-430. 
161.  TÜF SÜD. (2011, 09). Gjetur 10 15, 2012, nga TÜF SÜD: http://www.tuev-
sued.de/uploads/images/1323675453925771920431/kriterienkatalog-qed.pdf 
162.  UNECE. (2009, 11 17-20). Gjetur 01 04, 2013, nga UNECE: 
http://www.unece.org/fileadmin/DAM/timber/publications/Country_report_Alba
nia.pdf 
163.  Universitety of Tuebingen. (2011). University of Tuebingen. Gjetur 03 23, 2014, 
nga http://homepages.uni-
tuebingen.de/stefan.klotz/seiten/Statistik/StatistikKorrelation.pdf 
164.  Urban, W. (2008). Umwelt-, Sicherheits-, Energietechnik Umsicht, Technologien 
und Kosten der Biogasaufbereitung und Einspeisung in das Erdgasnetz. 
Fraunhofer Institut. 
165.  Van der Laan, G. (1999). intetics, selectivity and scale up of the Fischer-Tropsch 
synthesis. University of Groningen. 
166.  Van Ree, R., Oudhuis, A., Faaij, A., & Curvers, A. (1994). Modelling of a 
biomass-integrated-gasifier/combined-cicle (BIG/CC) system with the flowsheet 
simulation programme ASPEN PLUS. Netherlands Energy Research Foundation 
and Department of Science Technology and Society. Netherland: Utrecht 
University. 
167.  Vavilin, V., Vasiliev, V., Ponomarev, A., & Rytow, S. (1994, 1). Simulation 
model ‘methane’as a tool for effective biogas production during anaerobic 
conversion of complex organic matter. Bioresour. Technol., fv. 1-8. 
168.  Växtkraft, S. (2007). The Växtkraft-project in Västerås. AGROOPTI-GAS. 
169.  VCI. (2010). Chemiewirtschaft in Zahlen 2010 (bot. i 2010). Ffrankfurt: 
Verband der Chemischen Industrie e. V. 
170.  VDI. (2013). VDI-Wärmeatlas. (V.-G. V. Chemieingenieurwesen, Re.) 
Düsseldorf, Deutschland: VDI e.V. (Hrsg.). 
171.  Vernadsky, V. (1998). The Biosphere. New York: Springer New York. 
172.  Verter, V., & Dincer, M. (1995). Facility location and capacity aquisition: An 
integrated approach. Naval Research Logistics(42), fv. 1141-1160. 
173.  Vidal, C., & Goetschalckx, M. (1997). Strategic productiondistribution - 
distribution models: A critical review with emphasis on global supply chain 
models. European Journal of Operational Research, 1-18. 
174.  Voivontas, D., Assimacopoulos, D., & Koukios, E. (2001). Assessment of 
biomass potential for power production: a GIS-based method. Biomass and 
Bioenergy(20), 102-112. 

104 
175.  Welling, J., & Wosnitza, B. (2009). Bereitstellung fester Sekundärenergieträger. 
Në H. HARTMANN, & H. HOFBAUER, Energie aus Biomasse. Grundlagen, 
Techniken und Verfahren (fv. 690-711). Berlin, Heidelberg: Springer Verlag. 
176.  Werner, H. (2010). Supply Chain Management. Grundlagen, Strategien, 
Instrumente und Controlling (bot. i 4.). Wiesbaden: Gabler Verlag. 
177.  Wetterstation Hohenpeißenberg. (2010). Durchschnittliche Luftfeuchte 2010. 
Gjetur 09 25, 2014, nga http://www.wetter-hohenpeissenberg.eu/ 
178.  Widmann, B., Kaltschmidt, M., Müller-Langer, Müller-Langer, F., Remmele, E., 
& Thuneke, K. (2009). Produktion und Nutzung von Pflanzenkraftstoffen. (M. 
KALTSCHMITT, H. HARTMANN, & H. HOFBAUER, Red.) Berlin, 
Heidelberg: Springer Verlag. 
179.  Wirtschaftslexikon24. (a.d.). Gjetur 01 15, 2013, nga 
http://www.wirtschaftslexikon24.com/d/lernkurve/lernkurve.htm 
180.  Wooley, R., & Putsche, V. (1996). Development of an ASPEN PLUS physical 
property database for biofuels components. USA: National Renewable Energy 
Laboratory Golden. CO. 
181.  Yaman, S. (2004). Pyrolysis of biomass to produce fuels and chemical 
feedstocks. Energy Conversion and Management(45), 651–671. 
182.  Zangwill, A. (1988). Physics at surfaces. Cambridge University Press. 
183.  Zäpfel, G. (1989). Strategisches Produktionsmanagement. de Gruyter
184.  Zilja, B. (2012, 11). open.data.al. Gjetur 01 11, 2013, nga 
http://open.data.al/sq/lajme/lajm/lang/sq/id/177/Struktura-e-perdorimit-final-te-
energjise-elektrike 
 

105 
BOTIME ARTIKUJSH DHE PJESEMARRJE NE KONFERENCA 
SHKENCORE QE LIDHEN ME TEMEN E DISERTACIONIT: 
Artikuj Shkencore 
Botim  1.  F.  Gjyriqi,  I.  Malollari,  L.  Xhagolli,  H.  Manaj,    A.Dhroso,  Dh.  Koraj,  P. 
Kotori,    A.  Bekteshi  “Agro-Forestry  and  Animal  Residuals  Treatment  for  Biomass  to 
Energy and Environment Challenges for Albania” J. Int. Environmental Application & 
Science, Vol. 8(4): 524-532 (2013) 
Botim  2.  F.Gjyriqi,  I.  Malollari,  Aplikimi  i  nje  metode  optimale  termo  kimike  per 
trajtimin  e  biomases  nga  mbetjet  agro  pyjore  per  perftimin  e  energjise.  “An  optimal 
thermo-chemical  method  for  agroforestry  residues  treatment  usage  for  energy 
generation”, Buletin of NS, Nr.16 , 2013, fq.247-255 (in Albanian) 
Botim  3.  F.  Gjyriqi,  I.  Malollari,  P.  Hoxha,  L.  Xhagolli,  B.  Seiti,  P. 
Kotori“Improvement of environmental    quality throughOptimization of the operational 
parameters during Agro-food residues treatment”, International Journal of Ecosystems 
and Ecology Sciences (IJEES) Vol. 4 (4): 693-700 (2014) 
Konferenca 
Konference  1.  Gjyriqi,  F.,  &  Malollari,  I.  (2012).  Aplikimi  i  një  metode  optimale 
termo-kimike  për  trajtimin  e  biomasës  nga  mbetjet  agro-pyjore  për  përfitimin  e 
energjsë. Fakulteti i shkencave natyrore në 100 vjetorin e pavarësisë. Tiranë: Fakulteti i 
shkencave të natyrës (Referim në konferencë)
Konference 2. F. Gjyriqi
1
, I. Malollari
1
, L. Xhagolli
1
, H. Manaj
1
, A.Dhroso
1

Dh.  Koraj
1
,  B.  Baruti
2
,  P.  Kotori
3
,  A.  Bekteshi
4
,  T.Bala

2013,  New  trends  for 
biomass  to  energy  and  environment  for  sustainable  development  of  Albania,  2nd 
International  Conference  Research  and  Education  in  Natural  Sciences  (RENS  2013, 
Book of Proceedings 546-557,ISBN: 987-9928-4135-5-0, Shkodra, Albania 
Konference  3.  F.  Gjyriqi
1)
,  I.  Malollari
1)
,  P.  Hoxha
2)
,  P.  Kotori
3)
,  A.  Bekteshi
4), 
“Improvement  of  environmental  quality  through  optimization  of  the  operational 
parameters  during    agro-food  residues  treatment”  ,  4thInternational  Conference  of 
Ecosystems  (ICE2014)Tirana,  Albania,  May  23  -  26,  2014,  Book  of  Abstracts,p.100-
1001, Proceedings Book ,p. 213-220 (Certificate) ISBN: 978-9928-4068-8-0 
Konference  4.  I.  Malollari,  L.  Xhagolli,  H.  Manaj,  A.Dhroso,  F.  Gjyriqi,  S.  Uku, 
“Bio  resources  in  Albania  and  engineering  trends  for  energy  efficiency  and  CO2 
reduction”,  oral  presented  in  EURASIA  Waste  Management  Symposium  April  2014,  
Proceedings of full papers p. 154-161, 
www.eurasiasymposium.com 
Konference 5. F. Gjyriqi
1
, I. Malollari
1
, L. Xhagolli
1
, P. Kotori
2
, Dh. Koraj
1

H.  Manaj
1
,  A.Dhroso
1
,  “Biomass  to  energy  and  environment  for  sustainable 
development of Albania”, International Symposium: The Fifth International Symposium 
of  the  Ecologists  of  the  Republic  of  Montenegro  (ISEM5).  Tivat,  Montenegro,  2-5 
October, 2013, Book of abstracts, p.52, ISBN:978-86-908743-4-7, Tivat, Montenegro, 
2-5 October, 2013 


Do'stlaringiz bilan baham:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11


Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2017
ma'muriyatiga murojaat qiling