Ózbekstan respublikasí joqarí HÁm orta arnawlí bilimlendiriw ministrligi berdaq atíndaǵÍ qaraqalpaq mámleketlik universiteti qol jazba huqıqında udk : 94. Orazímbetova roza murzambetovna sh. SeyitovtíŃ «xalqabad»


Download 244.45 Kb.
bet14/41
Sana18.06.2023
Hajmi244.45 Kb.
#1589650
1   ...   10   11   12   13   14   15   16   17   ...   41
Bog'liq
Roza Orazımbetova 2023

Táńirbergenov: Sonıń ushın Táńirbergenov Qudaybergen joldas (II, 52).
Tilewbay: Tilewbay degen jumalaq qara «jiyenimen» dep aldap júr, sonıń malayı… (II, 69).
Tolıbay: Nazarbaydıń oyına birden bayaǵı Tolıbay tasmańlayǵa ketken tuwshaları, sondaǵı urǵan esabı eleslep ketip (II, 30).
Tólegen: Olar aldı menen Áwezdiń qońsısı Tólegen solaqaydıń úyine burıldı (II, 182).
Turǵanbay: Áliymanı, Náziyra soqırdı, onıń Ǵazturǵan, Turǵanbay degen eki balasın da birden jım etti (II, 82).
Turdımurat: - Mına Turdımurattıń Áwezi «júr, tamasha boladı» dedi (II, 69).
Tursınbaqıy: Aldı menen Tursınbaqıy ǵarrı kelip bılay shıqtı (II, 56).
Ubaydulla: Tańnan turıp ketken Allambergen shundıy bunnan barıp, birinshi gezekte Reyimbay, Ubaydullanı oyattı (II, 179).
Uzaq: Endigisi qashan ashılar eken dep ańlıp otırmız, dep qıyqańlaydı arqasın biyt shaqqanday qatsha kishem, Uzaq aǵanıń hayalı she, Shınıbaydıń sheshesi!... (II, 127).
Uzaqbay: Azanlı berli gápke aralaspay otırǵan Uzaqbay tuwısına shıdamay turıp ketti (II, 237).
Uzaqbergen: Xalmurat melleniń balası Uzaqbergen qızıl bet degen awıl keńesi bar eken (II, 363).
Xalmurat: Xalmurat melleniń balası Uzaqbergen qızıl bet degen awıl keńesi bar eken (II, 363).
Haytmurat: Bul onıń 1929-jılı Haytmuratqa mingestirip, usı awxunnıń úyine jibergen ashıǵıw-sárkashtasınıń murınında ketken árebek edi (II, 11).
Hámze: Tek mına awıldaǵı Hámze baslıq: «otız jup ógizim bar» dedi (II, 32).
Shanazarov: – Men Dosmuhammed Jumaǵulovpan, mınaw Qalbay Shanazarov, mına awıldaǵı Shanan qassaptıń balası (II, 18).
Sharapat: Partiyalıq máselede balańız Sharapatqa da «joldas» dep sóylewge májbúrsiz (II, 247).
Shániyaz: Bunı kópten beri kúydirip júrgen usı Shániyazdıń Orazı (II, 205).
Sherǵazı xan: Onıń sultanı – Sherǵazı xan mediresesin ózi menen birge pitkergen iyshan eken (II, 9).
Shınıbay: Endigisi qashan ashılar eken dep ańlıp otırmız, dep qıyqańlaydı arqasın biyt shaqqanday qatsha kishem, Uzaq aǵanıń hayalı she, Shınıbaydıń sheshesi!... (II, 127).
Shınıqul: - Musılmanshılıǵın aytqanda Shınıqul aǵaǵa jábir! – dep bas shayqadı (II, 65).
Shıraz: Bul atı Xalqabadqa málim Shıraz degen diywana (II, 170).
Shırazaddin: Túkleri kirpiniń iynesindey shanshılıp, úp-úlken kózleriniń qarasınan aǵı basım bolıp, Shırazaddinniń siyrek tisli, qansız erinli awzına jılan duwalaǵan shımshıqtay, bılay-bılay tıpjılmastan baqıraydı da turdı (II, 170).
Irısbiyke: Sonı aytajaq bolıp, Irısbiyke menen Turǵanbaydı urıp-soǵıp kelgen (II, 207).
Yusip: «Húkiwmetti alamız, Barlıqbay, Jáliy maqsım, Yusip iyshan, Berdikárim…» (II, 358).
Yaqıpbay: Sáskede Qunnazar kelip, óziniń Aynazarı menen Yaqıpbay qıpshaqtıń Dálibayın mektepten shaqırttı (II, 17).
Bulardan basqa, Aysultan (II, 25), Aytgúl (II, 136), Ayımbetov (II, 57), Ayımxan (II, 156), Aqtóre (II, 30), Allambergen (II, 16), Allanazar (II, 17), Allayar (II, 154), Allamjar (II, 299), Altın (II, 207), Aman (II, 52), Amanbay (II, 142), Amangeldi (II, 5), Arzımov (II, 102), Asqar (II, 89), Atajan (II, 17), Axmed (II, 114), Ábdijámil (II, 203), Ábdiwáliy (II, 71), Ájimuratov (II, 85), Áláwáddiyin (II, 364), Áliyma (II, 81), Álmurat (II, 81), Ámet (II, 33), Babaniyaz (II, 278), Bazar (II, 30), Bazarbay (II, 31), Baymurat (II, 351), Bayniyaz (II, 266), Baltabay (II, 26), Baltamurat (II, 248), Barlıqbay (II, 3), Bákir (II, 9), Begjan (II, 34), Bekbawıl (II, 248), Beken (II, 192), Bekmurat (II, 71) Berdikárim (II, 3), Biybaysha (II, 66), Biybipatpa (II, 359), Biysen (II, 36), Genjemurat (II, 159), Gúlaysha (II, 32), Gúlziyra (II, 20), Dálibay (II, 17), Dániyar (II, 33), Dáweke (II, 16), Dáwletbay (II, 85), Dáwletnazar (II, 95), Dosbergen (II, 55), Dosmuhammed (II, 18), Dosnazarov (II, 95), Elmurat (II, 36), Embergen (II, 372), Erdash (II, 80), Erimbet (II, 304), Erlesh (II, 17), Erlepes (II, 161), Ermanov (II, 142), Ernazar (II, 25), Erniyaz (II, 123), Erpolat (II, 207), Esbergen (II, 26), Esengeldi (II, 27), Esjan (II, 278), Esirkep (II, 30), Eshbay (II, 71) Jaqan (II, 66), Jańabay (II, 20), Jańıl (II, 81), Jáliy (II, 3), Jiyenbek (II, 203), Joldas (II, 19), Joldasbay (II, 304), Jorabaev (II, 42), Jumabay (II, 377), Jumagúl (II, 77), Jumaǵulov (II, 18), Juman (II, 185), Zúbayda (II, 12), Ibrayım (II, 154), Ikramov (II, 112), Ismayıl (II, 266), Ismet (II, 16), Kámil (II, 112), Káriyma (II, 182), Kóptilew (II, 146), Kóshkinbay (II, 363), Qazaqbaev (II, 103), Qazımáwlik (II, 297), Qayrulla (II, 87), Qalbay (II, 18), Qarabekov (II, 26), Qarlıǵash (II, 326), Qasım (II, 146), Qatsha (II, 127), Qálimbet (II, 203), Qosbergenov (II, 65), Qoshım (II, 68), Qudaybergen (II, 15), Qunnazar (II, 16), Qurban (II, 16), Qurbanbay (II, 103), Qıdırbaev (II, 52), Qıdırniyaz (II, 203), Maman (II, 178), Mamutov (II, 154), Mamıt (II, 307), Marat (II, 194), Mádiyar (II, 20), Mátjan (II, 329), Murat (II, 20), Muhammed (II, 204), Nazarbay (II, 19), Narımbet (II, 276), Náziyra (II, 82), Nurmuhammed (II, 92), Nurniyaz (II, 164), Nursultan (II, 192), Nurımbet (II, 203), Nurımov (II, 17), Oraz (II, 205), Orazbay (II, 68), Orjan (II, 154), Orazımbet (II, 38), Orınbasar (II, 13), Orınsha (II, 231) hám t.b. házirgi dáwirde de kóp qollanılatuǵın adam atları ushırasqan.
á) Jazıwshınıń kórsetilgen shıǵarmasında rus hám hind-evropa tillerinen kirgen adam atları hám familiyaları da qollanılǵan:

Download 244.45 Kb.

Do'stlaringiz bilan baham:
1   ...   10   11   12   13   14   15   16   17   ...   41




Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2024
ma'muriyatiga murojaat qiling