42
Kinematika tiykarları
muladan
t = 0 mánis ushın
υ = 15 m/s,
t = 10 s
bolsa
υ = 5 m/s ekenligin esaplaymız. Olardı
koordinatalar kósherine qoysaq, onda teń
ólshewli ásteleniwshi qozǵalıs ushın tezliktiń
grafigi payda boladı (36-súwret).
Teń ólshewli ásteleniwshi qozǵalısta dene
toqtaydı. Bul jaǵdaydı 36-súwrettegi tuwrı
sızıqtıń abscissa kósheri
menen kesilisiwinen
kóremiz. Haqıyqatında da, (1)-formulada
t = 15 s ushın
υ = 0, dene toqtaydı. Demek,
tezliktiń grafigi abscissa kósherine múyeshke
burılǵan tuwrı bolsa, onda deneniń turaqlı tezleniw menen qozǵalǵanlıǵın
bilemiz.
Ádette, deneler belgili bir waqıt dawamında
tezleniw menen,
keyin
turaqlı
tezlik penen, keyin bolsa ásteleniw menen qozǵaladı hám toqtaydı.
Mısalı, ornınan qozǵalǵan velosipedshi 10 s ta tezligin 5 m/s ǵa jetkerdi.
Usı tezlikte vilosipedshi 40 s qozǵalsın. Soń áste-aqırın tormoz beriw menen
5 s dawamında teń ólshewli ásteleniwshi qozǵalıp toqtasın. Velosipedshiniń
tezlik grafigi 37-súwrette sáwlelendirilgen.
36-súwret. Teń ólshewli
ásteleniwshi qozǵalıstıń
tezlik
grafigi.
υ, m/s
a < 0
15
10
5
0 5 10 15
t, s
5
0
υ, m/s
37-súwret. Velosiped qozǵalısınıń tezlik grafigi.
10
50
55
t, s
(3)
Do'stlaringiz bilan baham: