1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Bolzano 
108
(ty. Bozen), Merano (ty. Meran), Bressanone (ty. Brixen) etc.. Samma sak 
gäller i fråga om Aostadalen, som är delvis fransktalande. 
 
Övriga exonymer på andra språk: San Marinos huvudstad San Marino (fr. Saint-Marin), städerna Milano 
(en. och fr. Milan, ty. Mailand), Aosta (fr. Aoste), Varese (fr. Varèse), Ivrea (fr. ibl. Ivrée), Como (fr. 
Côme)
109
, Susa (fr. Suse), Bergamo (fr. Bergame), Novara (fr. Novare), Pavia (fr. Pavie), Alessandria (fr. 
Alexandrie, ty. ibl. Alexandria), Ventimiglia (fr. Vintimille), San Remo (ty. ibl. Sanremo), Savona (fr. 
Savone), Piacenza (fr. Plaisance), Cremona (fr. Crémone), Trento (en. Trent, fr. Trente, ty. Trient, i fråga 
om provinsen Trento, se nedan), Verona (fr. Vérone), Vicenza (fr. Vicence) och Trieste (friu. och ty. Triest, 
sloven. Trst), Parma (fr. Parme), Modena (fr. Modène), Bologna (fr. Bologne), Ferrara (fr. Ferrare), 
Ravenna (fr. Ravenne), Ancona (fr. Ancône), Carrara (fr. Carrare), Lucca (fr. Lucques), Pisa (fr. Pise), 
Livorno (en. Leghorn, fr. Livourne), Perugia (fr. Pérouse), Viterbo (fr. Viterbe), Spoleto (fr. Spolète), 
Assisi (fr. Assise), Siena (en. ibl. Sienna, fr. Sienne), Gaeta (fr. Gaète), Aquino (ty. ibl. Aquin), Capua (fr. 
Capoue), Caserta (fr. Caserte), Sorrento (fr. Sorrente, ty. ibl. Sorrent), Salerno (fr. Salerne), Benevento (fr. 
Bénévent, ty. ibl. Benevent), Taranto (fr. Tarente, ty. Tarent), Messina (fr. Messine), Palermo (fr. 
Palerme), Taormina (fr. Taormine), Catania (fr. Catane), Siracusa
110
 (en. och, fr. Syracuse, ty. Syrakus), 
Agrigento (fr. Agrigente, ty. Agrigent) m.fl., landskapen/regionerna och tillika Nuts 2-områdena Piemonte 
(en. Piedmont, fr. Piémont, ty. Piemont), Toscana (en. Tuscany, fr. Toscane, ty. Toskana), Marche (en. och 
fr. Marches, ty. Marken) Lazio (en., fr. ty. och Latium) och Basilicata (fr. Basilicate), regionerna/Nuts 2-
områdena Friuli-Venezia Giulia (friu. Friûl Vignesie Julie, sloven. Furlanija Julijska krajina, fr. Frioul-
Vénétie julienne, ty. Friaul Julisch Venetien) och Emilia-Romagna (fr. Émilie-Romagne), regionen 
Trentino-Alto Adige (ty. Trentino-Südtirol, fr. Trentin-Haut-Adige el. Trentin-Tyrol-du-Sud), vilken består 
av de två provinserna/Nuts 2-områdena Bolzano/Bozen (it. Provincia Autonoma di Bolzano, ty. Autonome 
Provinz Bozen, en. Bolzano-Bozen), motsvarande landskapet Sydtyrolen (se ovan), och Trento (it. 
Provincia Autonoma Trento, fr. Trente, ty. Trentino, i fråga om staden Trento, se ovan), motsvarande 
landskapet Trentino (fr. Trentin), landskapet Friuli (friu. Friûl, sloven. Furlanija, en. äv. Furlania, fr. Frioul, 
ty. Friaul, ingående i regionen/Nuts 2-området Friuli-Venezia Giulia, se ovan), ön Elba (fr. Elbe) samt 
sjöarna Lago Maggiore (fr. Lac Majeur) och Gardasjön (it. Lago di Garda, fr. Lac de Garde) 
 
ANDORRA 
Vi använder genomgående de officiella katalanska namnen. 
 
Exonymer på andra språk: huvudstaden Andorra la Vella (fr. Andorre-la-Vieille) 
 
                                                           
107
 Ingår i regionen/Nuts 2-området Emilia-Romagna, se nedan. 
108
 Däremot provinsen/Nuts 2-området Bolzano/Bozen (se nedan). 
109
 Sjön Lago di Como heter på franska "Lac de Côme" och på tyska "Comer See". 
110
 På svenska är namnet "Syrakusa" det vanligast förekommande men detta hänför sig egentligen till en 
historisk kontext. 

 
58
SPANIEN 
Vi använder de spanska namnen (samt i några fall katalanska eller galiciska namn, se nedan), utom i fråga 
om
111
 
Nuts 1-områdena Nordvästra Spanien (sp. Noroeste), Nordöstra Spanien (sp. Noreste), Mellersta Spanien 
(sp. Centro), Östra Spanien (sp. Este) och Södra Spanien (sp. Sur), landskapen/de självstyrande regionerna/ 
Nuts 2-områdena Katalonien (sp. Cataluña, kat. Catalunya, en. Catalunia, fr. Catalogne), Baskien (sp. País 
Vasco, bask. Euskadi, en. Basque Country, fr. Pays Basque, ty. Baskenland) och Galicien (sp., gal. och en. 
Galicia, fr. Galice), Aragonien (sp. Aragón, en. och fr. Aragon), Asturien (sp. (Principado de) Asturias, en. 
Asturias, fr. Asturies), Kantabrien (sp. och en. Cantabria, fr. Cantabrique) och Andalusien (sp. Andalucía, 
en. Andalusia, fr. Andalousie), landskapet Kastilien (sp. Castilla, en. Castile, fr. Castille), som tidigare 
indelades i Gamla och Nya Kastilien men numera utgörs av regionerna Kastilien-León (sp., en. och ty. 
Castilla y León, fr. Castille-León) och Kastilien-La Mancha (sp., en. och ty. Castilla-La Mancha, fr. 
Castille-La Manche), samt ögrupperna Balearerna (sp. Islas Baleares, kat. Illes Balears, en. Balearic 
Islands, fr. Îles Baléares, ty. Balearen, även Nuts 2-område), Pityuserna (sp. Islas Pitiusas, kat. Illes 
Pitiuses, en. Pitiusas, fr., Pityuses, ty. Pityusen) och Kanarieöarna (sp. Islas Canarias, en. Canary Islands, 
fr. Îles Canaries, ty. Kanarische Inseln el. Kanaren, även Nuts 1- och 2-område).  
 
Vi använder "kortformer" i fråga om Nuts 1- och 2-området Madrid (sp. Comunidad de Madrid), Nuts 2-
områdena Navarra (sp. Comunidad Foral de Navarra, bask. Nafarroako Foru Komunitatea, Nafarroa el. 
Nabarra, en. Navarre, fr. Communauté Forale de Navarre), Valencia (sp. Comunidad Valenciana, kat. 
Comunitat Valenciana, fr. Communauté valencienne) och Murcia (sp. Región de Murcia, fr. Région de 
Murcie) samt städerna och Nuts 2-områdena Ceuta (sp. Ciudad Autónoma de Ceuta, ar. Sabta 
("förspanskat": Sebta)) och Melilla (sp. Ciudad Autónoma de Melilla, ar. Malīlya, tar. Mlilt ?). 
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om ön Hierro (sp. El Hierro, en. och fr. ibl. Ferro, ett äldre namn, fr. 
äv. Île de Fer, pop. Isla del Meridiano). 
 
Namn  på de regionala språken katalanska, galiciska och baskiska håller på att komma i bruk (exempelvis 
heter städerna Bilbao och Vitoria på baskiska "Bilbo" respektive "Gasteiz" och Alicante, Castellón de la 
Plana  och Elche heter på katalanska "Alacant", "Castelló de la Plana" respektive "Elx") men även här 
använder vi tills vidare de spanska namnen utom i fråga om städerna (och provinserna med samma namn) 
Girona (sp. Gerona, fr. Gérone, i Katalonien), Lleida (sp. Lérida, i Katalonien) och Terrassa (sp. Tarrasa, 
förort till Barcelona), samtliga tre i Katalonien, Barakaldo (sp. Baracaldo, förort till Bilbao), i Baskien. och 
Ourense (sp. Orense), i Galicien. På engelska och tyska är också en motsvarande utveckling på gång. Vi 
använder således fortfarande de spanska namnen även i sådana fall där orter officiellt har bytt namn, t.ex. i 
fråga om staden La Coruña (gal. A Coruña) och Barcelona-förorten Hospitalet de Llobregat (kat. 
L'Hospitalet de Llobregat). 
 
Övriga exonymer på andra språk: 
städerna Barcelona (fr. Barcelone), Zaragoza (en. och ty. Saragossa, fr. Saragosse), Pamplona (bask. 
Iruñea, fr. Pampelune), Tarragona (fr. Tarragone), Valencia (kat. València, fr. Valence), Cartagena (fr. 
Carthagène), Murcia (fr. Murcie), Granada (fr. Grenade), Sevilla (en. Seville, fr. Séville), Cádiz (fr. 
Cadix), Jerez de la Frontera (fr. ibl. Xérès), Córdoba (en. Cordova, fr. Cordoue), Toledo (fr. Tolède), 
Segovia (fr. Ségovie), Salamanca (fr. Salamanque), Santiago de Compostela (fr. St-Jacques-de-
Compostelle), La Coruña (gal. A Coruña, en. ibl. Corunna, fr. La Corogne) och San Sebastián (bask. och 
en. Donostia, fr. Saint-Sébastien), landskapet/regionen/Nuts 2-området Extremadura (fr. Estrémadure, ibl. 
äv. Estrémadoure), udden Kap Higuer (bask. Higer lurmuturra, fr. ibl. Cap du Figuier) samt öarna 
Mallorca
112
 (en. Majorca, fr. Majorque el. Mallorque), Menorca (en. ibl. Minorca, fr. Minorque), Ibiza (kat. 
Eivissa, en. ibl. Iviza) och Tenerife (ty. Teneriffa) 
  
                                                           
111
 Dessutom kallas ön Tenerife i mer populära sammanhang "Teneriffa". 
112
 Staden Palma de Mallorca blir på engelska "Palma of Majorca" och på franska "Palma de Majorque". 

 
59
PORTUGAL 
Vi använder de portugisiska namnen, utom i fråga om  
Huvudstaden och Nuts 2-området Lissabon (port. Lisboa, en. Lisbon, fr. Lisbonne), Nuts-1-området 
Portugisiska fastlandet (port. Continente), Nuts 2-områdena Norra Portugal (port. Norte) och Mellersta 
Portugal (port. Centro) samt ögruppen/Nuts 1- och 2-området Azorerna (port. och fr. Açores, port. som 
Nuts-område: Região Autónoma dos Açores, en. Azores, ty. Azoren). 
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Porto (en. ibl. Oporto) och Coimbra (fr. ibl. Coimbre), staden 
och tillika landskapet Bragança (fr. Bragance), landskapet Estremadura (fr. ibl. Estrémadoure), udden Kap 
São Vicente (en. Cape St Vincent, fr. Cap Saint-Vincent) och ögruppen/Nuts 1- och 2-området Madeira 
(port. som Nuts-område: Região Autónoma da Madeira, fr. Madère) 
 
MALTA 
Maltesiska och engelska är officiella språk. Vi använder de traditionella namnen från den brittiska 
kolonialtiden (och inte de maltesiska) och bland annat gäller detta för öarna Gozo (malt. Għawdex) och 
Comino (malt. Kemmuna), vilka tillsammans bildar Nuts 3-området Gozo och Comino (malt. Għawdex u 
Kemmuna, en. Gozo and Comino), samt de mindre öarna Cominotto (malt. Kemmunett) och Filfla (malt. 
Filfola). 
 
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Valletta (fr. La Valette) 
 
EU:S "NYA" MEDLEMSSTATER I CENTRALEUROPA (POLEN, TJECKIEN, SLOVAKIEN, 
UNGERN och SLOVENIEN) 
 
POLEN 
Vi använder de polska namnen, utom i fråga om Nuts 1-områdena Nordvästra Polen 
 (pol. Region Północno-Zachodni), Norra Polen (pol. Region Północny), Mellersta Polen (pol. Region 
Centralny), Sydvästra Polen (pol. Region Południowo-Zachodni), Östra Polen (pol. Region Wschodni) och 
Södra Polen (pol. Region Południowy), de historiska landskapen (samma/motsvarande namn kan 
förekomma ifråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden, se nedan) Pommern (pol. Pomorze, som 
vojvodskap äv. pomorskie, en. Pomerania, fr. Poméranie), Schlesien (pol. Śląsk, en. Silesia, fr. Silésie), 
Kasjubien (pol. Kaszuby, kasj. Kaszëbë el. Kaszëbskô, en. Kashubia, fr. Cachoubie, ty. Kaschubien), 
Storpolen (pol. Wielkopolska el. wielkopolskie, en. Great/Greater Poland, fr. Grande Pologne, ty. 
Großpolen), Lillpolen (pol. Małopolska el małopolskie, en. Little/Lesser Poland, fr. Petite Pologne, ty. 
Kleinpolen), Kujavien (pol. Kujawy, en. Cujavia el. Cuiavia, fr. Cujavie, ibl. Kujavie, ty. Kujawien), 
Masovien (pol. Mazowsze el. mazowieckie, en. Mazovia el. Masovia, fr. Masovie, ty. Masowien), Ermland 
(pol. Warmia, en. Ermeland, fr. Warmie), Masurien
113
 (pol. Mazury, en. Masuria, ibl. Mazuria, fr. Masurie, 
ty. Masuren), Podlasien (pol. Podlasie el. podlaskie, en. Podlasie, ibl. Podlachie el. Podlasie, fr. Podlachie, 
ty. Podlachien el. Podlesien) och Galizien (pol. Galicja, en. Galicia, fr. Galicie), landtungorna Hel (pol. 
Mierzeja Helska, ty. Putziger Nehrung, Hela) och Frische Nehrung (pol. Mierzeja Wiślana, en. Vistula 
Spit, fr. Presqu'île de la Vistule, ry. Baltijskaja kosa) samt (den en gång svenska) ön Usedom (pol. Uznam). 
 
I fråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden använder vi i första hand de polska namnen i adjektivisk form 
men kan också i vissa fall använda de traditionella namnformerna (här inom parentes): Mazowieckie 
(Masovien), Małopolskie (Lillpolen), Śląskie (Schlesien), Podkarpackie
114
, Świętokrzyskie, Podlaskie, 
Wielkopolskie (Storpolen), Zachodniopomorskie (Västpommern), Dolnośląskie (Nedre Schlesien), 
Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern), Warmińsko-Mazurskie (Ermland-Masurien, en. Warmia-
Masuria, ty. Ermland-Masuren) och Pomorskie (Pommern) 
 
                                                           
113
 Med Masuriska sjöarna (pol. Jeziora Mazurskie, en. Masurian/Mazurian Lakes, fr. Lacs de Masurie, ty. 
Masurische Seen). 
114
 Trots att detta inte är etablerat förekommer försvenskningen "Podkarpatien" (pol. med substantivform 
Podkarpacie, en. Subcarpathia, fr. Subcarpathie, ty. Karpatenvorland). 

 
60
Även i de fall då vojvodskap/län/Nuts 2-områden är uppkallade efter sin huvudort använder vi i första hand 
de adjektiviska formerna men kan också i vissa fall använda huvudortens namn (inom parentes): Łódzkie 
(Łódź), Lubelskie (Lublin), Lubuskie (Lubusz) och Opolskie (Opole). 
 
Exonymer på andra språk (stora delar av det nuvarande Polen har tidigare tillhört Tyskland, varför många 
orter har parallella tyska namnformer): huvudstaden Warszawa (en. Warsaw, fr. Varsovie, ty. Warschau), 
städerna Kraków (en. Cracow, fr. Cracovie, ty. Krakau), Łódź (ty. Lodsch), Gdańsk (ty. Danzig), Gdynia 
(ty. Gdingen), Wrocław (ty. Breslau), Świnoujście (ty. Swinemünde), Szczecin (ty.  Stettin), Koszalin (ty. 
Köslin), Słupsk (ty. Stolp), Gorzów Wielkopolski (ty. Landsberg an der Warthe), Zielona Góra (ty. 
Grünberg), Legnica (ty. Liegnitz), Poznań (ty. Posen, en. och fr. ibl. Posnan), Wałbrzych (ty. Waldenburg), 
Opole (ty. Oppeln), Katowice (ty. Kattowitz), Bytom (ty. Beuthen), Gliwice (ty. Gleiwitz), Zabrze (ty. 
Hindenburg), Chorzów (ty. Königshütte), Tychy (ty. Tichau), Częstochowa (ty. Tschenstochau), Elbląg (ty. 
Elbing), Grudziądz (ty. Graudenz), Bydgoszcz (ty. Bromberg), Toruń (ty. Thorn), Olsztyn (ty. Allenstein) 
m.fl., vojvodskapen/Nuts 2-områdena Lubuskie (ty. Lebus) och świętokrzyskie ("Heliga korset", fr. Sainte-
Croix, ibl. Croix Sacrée, ty. Heiligkreuz) samt ön Wolin (ty. Wollin)  
 
TJECKIEN 
Vi använder de tjeckiska namnen, utom i fråga om 
huvudstaden och tillika Nuts 2- och Nuts 3-området Prag (tj. som stad och Nuts 2-område: Praha, som Nuts 
3-område: Hlavní město Praha, en. och fr. Prague), (de historiska) landskapen/landsdelarna Böhmen (tj. 
Čechy, en. Bohemia, fr. Bohême), Mähren (tj. Morava, en. Moravia, fr. Moravie) och Schlesien (tj. (České) 
Slezsko, ty. Mährisch-Schlesien, Österreichisch-Schlesien, Tschechisch-Schlesien el.. Sudetenschlesien, en. 
(Czech) Silesia, fr. Silésie), Nuts 2- och tillika Nuts 3-områdena Mellersta Böhmen (tj. som Nuts 2-område: 
Střední Čechy, som Nuts 3-område: Středočeský kraj) och Mähren-Schlesien (tj. som Nuts 2-område: 
Moravskoslezsko, som Nuts 3-område: Moravskoslezský kraj), Nuts 2-områdena Nordvästra Tjeckien (tj. 
Severozápad), Nordöstra Tjeckien (tj. Severovýchod), Sydvästra Tjeckien (tj. Jihozápad), Sydöstra Tjeckien 
(tj. Jihovýchod) och Mellersta Mähren (tj. Střední Morava) samt Nuts 3-området Södra Böhmen (tj. 
Jihočeský kraj).  
 
I fråga om de Nuts-3 områden som är uppkallade efter sin huvudort använder vi på svenska huvudortens 
namn medan man på tjeckiska använder adjektiviska namnformer enligt följande: Karlovy Vary (tj. 
Karlovarský kraj), Ústí nad Labem (tj. Ústecký kraj), Liberec (tj. Liberecký kraj), Plzeň (tj. Plzeňský kraj), 
Pardubice (tj. Pardubický kraj), Hradec Králové (tj. Královéhradecký kraj), Olomouc (tj. Olomoucký kraj) 
och Zlín (tj. Zlínský kraj).   
 
Övriga exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flertalet orter parallella tyska 
namnformer): städerna Karlovy Vary (ty. Karlsbad), Mariánské Láznĕ (ty. samt ibl. äv. en. och fr. 
Marienbad), Ústí nad Labem (ty. Aussig), Plzeň (ty. samt ibl. äv. en. och fr. Pilsen), České Budějovice (ty. 
Budweis), Pardubice (ty. Pardubitz), Liberec (ty. Reichenberg), Hradec Králové (ty. Königgrätz), Ostrava 
(ty. Ostrau), Olomouc (ty. Olmütz), Brno (ty. Brünn) m.fl. (alla på tyska) 
 
SLOVAKIEN 
Vi använder de slovakiska
115
 namnen, utom i fråga om Nuts 2-områdena Västra Slovakien (slova. Západné 
Slovensko), Mellersta Slovakien (slova. Stredné Slovensko) och Östra Slovakien (slova. Východné 
Slovensko). 
 
I fråga om Nuts 2- och 3-området Bratislava (slova. Bratislavský kraj) och Nuts 3-områdena (som är 
uppkallade efter sin huvudort) använder vi på svenska huvudortens namn medan man på slovakiska 
använder adjektiviska namnformer enligt följande: Trnava (slova. Trnavský kraj), Trenčín (slova. 
Trenčianský kraj), Nitra (slova. Nitrianský kraj), Žilina (slova. Žilinský kraj), Banská Bystrica (slova. 
Banskobystrický kraj), Prešov (slova. Prešovský kraj) och Košice (slova. Košický kraj).   
 
                                                           
115
 Även i fråga om den ungersktalande delen i söder (ex. staden Komárno (ung. Komárom)). 

 
61
Exonymer på andra språk (landet tillhörde under lång tid Österrike-Ungern och flertalet orter har parallella 
tyska och ungerska namnformer): huvudstaden Bratislava (ty. Preßburg, ung. Pozsony), staden Košice 
(ung. Kassa, ty. Kaschau) och Donau-ön Žitný ostrov (ung. Csallóköz, ty. Große Schüttinsel) m.fl. 
 
UNGERN 
Vi använder de ungerska namnen, utom i fråga om  
Nuts 1-området Transdanubien
116
 (ung. Dunántúl, en. Transdanubia, fr. Transdanubie), som består av 
Västra Transdanubien (ung. Nyugat-Dunántúl), Mellersta Transdanubien (ung. Közép-Dunántúl) och 
Södra Transdanubien (ung. Dél-Dunántúl), Nuts 1- och 2-området Mellersta Ungern (ung. Közép-
Magyarország) samt Nuts 1-området Slättområdet och Norra Ungern (ung. Alföld és Észak), som består av 
Norra Ungern (ung. Észak-Magyarország), Norra slättområdet (ung. Észak-Alföld) och Södra 
slättområdet (ung. Dél-Alföld), liksom Neusiedlersjön (ung. Fertő-tó, ty. Neusiedler See, en. Lake 
Neusiedl, fr. ibl. lac de Neusiedl), på gränsen mot Österrike. 
 
Övriga exonymer på andra språk. I Ungern finns alltjämt en liten tysk minoritet och flera städer har 
parallella tyska namnformer, t.ex. Sopron (ty. Ödenburg), Győr (ty. Raab), Esztergom (ty. Gran), 
Szombathely (ty. Steinamanger), Székesfehérvár (ty. Stuhlweissenburg), Pécs (ty. Fünfkirchen) och 
Debrecen (ty. Debreczin) m.fl. samt sjön Balaton (ty. Plattensee). 
 
SLOVENIEN 
Vi använder de slovenska namnen, utom i fråga om  
Nuts 2-områdena Västra Slovenien (slove. Zahodna Slovenija) och Östra Slovenien (slove. Vzhodna 
Slovenija), Nuts 3-områdena Mellersta Slovenien (slove. Osrednjeslovenska) och Sydöstra Slovenien 
(slove. Jugovzhodna Slovenija), det historiska landskapet Krain (slove. Kranjska, en. Carniola, fr. Carniole, 
uppdelat i tre mer moderna slovenska landskap, se nedan), platålandet och vindistriktet Karst (slove. Kras, 
it. Carso) och halvön Istrien (slove. Istra, en. och it. Istria, fr. Istrie). I fråga om övriga Nuts 3-områden 
använder vi således de slovenska namnen. 
 
Exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flera orter tyska namnformer): huvudstaden 
Ljubljana (ty. Laibach), städerna Maribor (ty. Marburg an der Drau), Kranj (ty. Krainburg), Postojna (ty. 
Adelsberg) samt landskapen Koroška (äv. Spodnja Koroška, Slovenska Koroška el Pokrajina, en. Slovene 
Carinthia, fr. Carinthie slovène, ty. "abgetrennter Teil von Unterkärnten"), Gorenjska (en. Upper Carniola, 
fr. Haute-Carniole, ty. Oberkrain, även namn på ett Nuts 3-område), Notranjska (en. Inner Carniola, fr. 
Cariole-Intérieure, ty. Innerkrain), Dolenjska (en. Lower Carniola, fr. Basse-Carniole, ty. Unterkrain), 
Primorska (en. ibl. Slovenian Littoral, fr. ibl. littoral slovène, ty. ibl. Küstenland), Spodnja Štajerska (äv. 
bara Štajerska el. Slovenska Štajerska, en. Lower Styria, fr. Basse-Styrie, ty. Untersteiermark) och 
Prekmurje (ibl. även Pomurje, ty. Übermurgebiet el. Murland, ung. Muravidék, motsvarar Nuts 3-området 
Pomurska) m.fl. 
 
BALKAN (RUMÄNIEN, KROATIEN, BOSNIEN OCH HERCEGOVINA, MONTENEGRO, SERBIEN, 
KOSOVO, ALBANIEN, F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN, BULGARIEN och 
GREKLAND) 
 
RUMÄNIEN 
Vi använder de rumänska
117
 namnen, utom i fråga om 
huvudstaden Bukarest (ru. Bucureşti, en. Bucharest, fr. Bucarest), Nuts 1-områdena Makroregion ett (ru. 
Macroregiunea unu), Makroregion två (ru. Macroregiunea doi), Makroregion tre (ru. Macroregiunea trei) 
och Makroregion fyra (ru. Macroregiunea patru), Nuts 2-områdena Nordvästra Rumänien (ru. Nord-Vest), 
Nordöstra Rumänien (ru. Nord-Est), Västra Rumänien (ru. Vest), Mellersta Rumänien (ru. Centru), 
Sydvästra Rumänien (ru. Sud-Vest Oltenia), Södra Rumänien (ru. Sud – Muntenia), Bukarest – Ilfov (ru. 
Bucureşti – Ilfov) och Sydöstra Rumänien (ru. Sud-Est) samt de historiska landskapen Valakiet (ru. Ţara 
                                                           
116
 Motsvarar västra Ungern. I det förgångna kallades västra Ungern Pannonien (en. Pannonia, fr. 
Pannonie), ett namn som håller på att återintroduceras. 
117
 Ett betydande minoritetsspråk är ungerska (ca 8 % el. två milj., koncentrerat till vissa delar av 
Transsylvanien). 

 
62
Românească, en. Walachia, fr. Valachie, ty. Walachei), som består av