1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Sevastopol (krim. Aqyar, en. Sebastopol, fr. 
Sébastopol), Jalta (en. och fr. Yalta), Feodosija (krim. Kefe, en. och fr. Theodosia)   
 
MOLDAVIEN 
Vi använder de ("nya") rumänska namnformerna, men skriver förenklat Chisinau (ru. Chişinău, ty. ibl. 
Kischinau, ry. Kisjinjov), utom i fråga om 
staden Bender (ru. och ibl. äv. en. Tighina, ry. och en. Bendery), det autonoma området Gagauzien (ru. och 
en. Gagauzia, gag. Gagauz-Yeri, fr. Gagaouzie) och utbrytarstaten Transnistrien
167
 (ru. och en. 
Transnistria, en. äv. Transdniestria m.fl. namn, ry. Pridnestrovje, fr. Transnistrie).  
 
GEORGIEN 
Georgiskan har ett eget alfabet (se ovan) och vi använder de georgiska namnen i korrekt translittererad 
form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se ovan under 
"Georgiska"). 
Undantag: staden Suchumi (geo. och ibl. ty. Sochumi, ab. Aqwa, en. Sukhumi, fr. Soukhoumi, huvudstad i 
utbrytarrepubliken Abchazien), de icke erkända utbrytarstaterna Abchazien (geo. Ap'chazet'i, ab. Ap'sny, 
en. Abkhazia, fr. Abkhazie) och Sydossetien (geo. Samchret' Oset'i, oss. Chussar Iryston, en. South Ossetia, 
fr. Ossétie du Sud, ty. Süd-Ossetien), den autonoma republiken Adzjarien (geo. Atjara, en. Ajaria, äv. Ajara 
el. Adzharia, fr. Adjarie, ty. Adscharien, äv. Adschara) samt landskapen/regionerna Övre Svanetien (geo. 
Semo Svanet'i, en. ibl. Upper Svanetia, fr. ibl. Haute-Svanétie, ty. Oberswanetien), Nedre Svanetien (geo. 
K'vemo Svanet'i, en. ibl. Lower Svanetia, fr. ibl. Basse-Svanétie, ty. Unterswanetien) och Megrelien (geo. 
Samegrelo, en. Mingrelia, fr. Mingrélie, ty. Mingrelien).  
                                                           
165
 Ryskan är ett betydande minoritetsspråk men saknar officiell status utom på Krim och vi använder 
därför de ukrainska namnen även i fråga om de rysktalande delarna, huvudsakligen i öster (ex. staden 
Horlivka, ry. Gorlovka) och i söder (på Krim och i vissa andra områden). 
166
 På Krim talas huvudsakligen tre språk: ukrainska, ryska (det största språket) och krimtatariska. Ryskan 
och krimtatariskan har officiell ställning vid sidan om ukrainskan. 
167
 Namnet betyder "på andra sidan floden Dnestr" (vi använder fortfarande det ryska namnet på denna flod 
som på ukrainska heter Dnister och på rumänska Nistru). En stor minoritet i Moldavien talar ryska (eller 
ukrainska) som modersmål och utbrytarstaten motsvarar någorlunda bosättningsområdet för denna 
minoritet. I Transnistrien är rumänska (moldaviska), ryska och ukrainska officiella språk. 

 
72
 
Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande 
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Kutaisi (fr. Koutaïssi, ty. Kutaissi) 
och Chasjuri (en. Khashuri, fr. Khachouri, ty. Chaschuri). 
 
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Tbilisi (fr. Tbilissi, ty. Tiflis) samt landskapen/regionerna  
Imereti (fr. ibl. Imérétie, ty. Imeretien), Guria (ty. Gurien) och Kacheti (en. ibl. Kakhetia, fr. Kakhétie, ty. 
Kachetien) 
 
ARMENIEN 
Armeniskan har ett eget alfabet (se ovan) och vi använder de armeniska namnen i korrekt translittererad 
form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se ovan under 
"Armeniska"). 
 
Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande 
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Gjumri (en. och fr. Gyumri) och 
Vanadzor (ty. Wanadsor). 
 
Exonymer på andra språk: huvudstaden Jerevan (arm. eg. Erewan, en. Yerevan, fr. Erevan, ty. Eriwan) och 
staden Etjmiadzin (en. ibl. Ejmiatsin, normalt: Echmiadzin; officiellt namn: Vagharsjapat) 
 
AZERBAJDZJAN 
Azerbajdzjanskan skrivs numera med det latinska alfabetet men skrevs till ganska nyligen med det 
kyrilliska alfabetet. Vi använder de azerbajdzjanska namnen och om möjligt den specifika turkiska 
bokstaven ı (i utan prick) och med den förenklingen att tecknet ə skrivs ä, utom i fråga om huvudstaden 
Baku (az. Bakı, fr. Bakou), städerna Stepanakert (huvudstad i den autonoma republiken Nagorno-Karabach, 
az. Xankändi, eg. Xankəndi) och Sumgait (az. Sumqayıt, fr. Soumgeït), staden och den autonoma 
republiken Nachitjevan (az. Naxçivan, en. och fr. Nakhichevan, ty. Nachitschewan), den autonoma 
armenisktalande republiken Nagorno-Karabach
168
 (az. Dağliq Qarabağ, arm. Artsach, en. ibl. Nagorny 
Karabakh el. Upper Karabakh/Garabagh el. Mountainous Karabagh, fr. Haut-Karabakh el. Nagorny-
Karabakh, ty. Berg-Karabach, ibl. Nagorny-Karabach el. Nagorni-Karabach) samt halvön Apsjeron (az. 
Abşeron, en. och fr. Apsheron, ty. Apscheron) (se även ovan under "Namnbyten").  
 
I flertalet fall använder vi dock numera de azerbajdzjanska namnen och inte de (äldre) ryska (här inom 
parentes), t.ex. i fråga om städerna Gäncä (eg. Gəncə, ry. Gjandzja) Mingäçevir (eg. Mingəçevir, ry. 
Mingetjaur) och Länkäran (eg. Lənkəran, ry. Lenkoran). 
 
KAZAKSTAN 
Officiella språk är kazakiska och ryska
169
, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet, varför samma 
namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I de fall där man på 
kazakiska och ryska har olika namn använder vi den ryska formen
170
, bland annat i fråga om följande 
städer
171
: 
                                                           
168
 Sedan kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 1993-94 är Nagorno-Karabach i praktiken 
självständigt, en status som dock endast erkänns av Armenien. 
169
 Ungefär halva befolkningen (i stort sett inom den norra landshalvan) talar ryska som modersmål.   
170
 Dvs. den ryska form som används av ryssarna i Kazakstan. I Ryssland håller man dock i några fall fast 
vid de s.a.s. "riktiga" ryska namnen,, bl. a. i fråga om stadsnamnen Aktobe, Bajkonyr, Semaj och Almaty 
(som i Ryssland fortfarande kallas "Aktiubinsk", "Aralsk", "Bajkonur,", "Semipalatinsk" och "Alma-Ata" ). 
171
 Den kazakiska namnform som här redovisas är den translittererade formen av det kazakiska namnet 
skrivet med det kyrilliska alfabetet. Kazakiskan skrivs dessutom ibland direkt med det latinska alfabetet 
med användande av en inofficiell (turkiskinspirerad) stavning som inte överensstämmer med den som 
används vid translitterering från det kyrilliska alfabetet (se ovan "Kazakiska"). Med denna latinisering 
skrivs de här uppräknade städerna: Oral, Aqtöbe, Qostanai, Petropavl, Öskemen, Aqtaw, Bayqoñır, 
Jezqasğan, Qarağandı, Qızılorda och Taldıqorğan. 

 
73
Uralsk (kaz. Oral, fr. Oural), Aktobe (kaz. Aqtöbe, en. Aktobe, fr. Aktiubé), Kustanaj, (kaz. Qostanaj, en. 
Kostanay, fr. Koustanaï, ty. Kostanai), Petropavlovsk (kaz. Petropavl, ty. Petropawlowsk), Ust-
Kamenogorsk (kaz. Öskemen, en. Oskemen, fr. Oust-Kamenogorsk), Aktau (kaz. Aqtau, fr. Aktaou; 
tidigare: Sjevtjenko), Zjezkazgan (kaz. Zjezqazghan, en. Zhezkazgan, fr. Jezkazgan, ty. Schesqasghan), 
Karaganda (kaz. Qaraghandy, en. ibl. Karagandy), Kyzylorda (kaz. Qyzylorda, ty. ibl. Kysyl-Orda) och 
Taldykorgan (kaz. Taldyqorghan, fr. Taldykorgan, ibl. Taldykourgan)  
 
Undantag: i fråga om staden och kosmodromen Bajkonur (kaz. Bajqongyr, ry. Bajkonyr, en. och ty. 
Baikonur, fr. Baïkonour, se även fotnot 171) använder vi fortfarande det äldre etablerade ryska namnet. 
 
Många städer har samma namn på ryska och kazakiska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan 
under "Namnbyte"): huvudstaden Astana (tidigare: ry. Akmola, kaz. Aqmola, med den ryska formen 
Akmolinsk) samt bland annat städerna Atyrau
172
 (fr. Atyraou; tidigare: Gurjev), Rudnyj (en. Rudniy etc., fr. 
Roudny, ty. Rudny), Pavlodar (ty. Pawlodar), Ekibastuz (fr. Ekibastouz, ty. Ekibastus), Temirtau (fr. ibl. 
Temirtaou), Semej (en. Semey, fr. Semeï, ty. Semei), Aral, Sjymkent
173
 (en. Shymkent, fr. Chymkent, ty. 
Schymkent, tidigare: Tjimkent), Taraz (ty. ibl. Taras; tidigare: Dzjambul, en Dzhambul, fr. Dchamboul, ty. 
Dschambul, varvid den kazakiska namnformen av stadens gamla namn var Zjambyl)
174
 och Almaty
175
 . Här 
kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska 
namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem. 
  
Undantag från ovanstående är att vi använder det kazakiska namnet i fråga om staden Türkistan (ry. 
Turkestan).  
 
I fråga om den uttorkande Aralsjön, på gränsen mot Uzbekistan, och den stora ö som växer fram i denna, se 
Uzbekistan. 
 
KIRGIZISTAN 
Officiella språk är kirgiziska och ryska, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma 
namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. Om ett geografiskt 
namn är olika på de båda språken använder vi den ryska formen, bland annat i fråga om staden Dzjalal-
Abad (en. Jalal-Abad, fr. Djalalabad, ty. Dschalalabat, ibl. Dschalalabat, kirg. Zjalalabat)  
 
Många städer har samma namn på ryska och kirgiziska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan 
under "Namnbyte"): huvudstaden Bisjkek (en. Bishkek, fr. Bichkek, ty. Bischkek; tidigare: Frunze) och Osj 
(en. Osh, fr. Och, ty. Osch). Här kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan 
svenska, engelska, franska och tyska namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem. 
 
TURKMENISTAN 
Vi använder de turkmeniska namnen (detta språk skrivs numera officiellt med det latinska alfabetet men 
skrevs till ganska nyligen med det kyrilliska alfabetet), utom i fråga om 
huvudstaden Asjchabad (turkm. Aşgabat, en. Ashgabat, fr. Achgabat, ty. Aschgabat) 
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Türkmenbaşy (ty. Türkmenbaschi) och Daşoguz (Daschogus) 
 
På engelska och franska söker man dessutom ibland ersätta eller utelämna diakritiska tecken: Daşoguz (en. 
Dashoguz, fr. Dachoguz) och Türkmenbaşy (en. Turkmenbashy, fr. Turkmenbachy). 
 
UZBEKISTAN 
Vi använder de uzbekiska namnen (detta språk skrivs numera officiellt med det latinska alfabetet men 
skrevs till ganska nyligen med det kyrilliska alfabetet) utom i fråga om  
                                                           
172
 Med inofficiell latinisering (se fotnot 171): Atıraw. 
173
 Med inofficiell latinisering (se fotnot 171): Şımkent. 
174
 Med inofficiell latinisering (se fotnot 171): Jambıl. 
175
 Med inofficiell latinisering (se fotnot 171): Almatı. 

 
74
huvudstaden Tasjkent (uz. Toshkent, en. Tashkent, fr. Tachkent, ty. Taschkent), städerna Samarkand (uz. 
Samarqand, fr. Samarcande), Buchara (uz. Buxoro, en. Bukhara, fr. Boukhara), Andizjan (uz. Andijon, en. 
Andizhan, fr. Andijan, ty. Andischan), Fergana (uz. Farg'ona, fr. och ty. Ferghana), Kokand (uz. Qog'on)  
och Nukus
176
 (uz. Nuquz, karak. Nökis, fr. Noukous) samt förvaltningsområdet Karakalpakien (uz. 
Qoraqalpog'iston, karak. Qaraqalpaqstan, ry. Karakalpakija, en. och ty. Karakalpakstan, ty. äv. 
Karakalpakistan, fr. Karakalpakie) liksom Aralsjön (på flera andra språk "Aralhavet", uz. Orol dengizi, kaz. 
Aral tenizi, karak. Aral ten'izi, en. Aral Sea, fr. Mer d'Aral, ty. (der) Aralsee, ry. Aralskoje more), på 
gränsen mot Kazakstan, och den däri  belägna ön Vozrozjdenije (ry. ostrov Vozrozjdenija (genitivform), 
"Pånyttfödelseön", uz. Tiklanish orollari, karak. Vozrojdenie, kaz. Vozrozjdenije ?, en. Vozrozhdeniya 
Island, Rebirth Island el. Renaissance Island, fr. Île de la Renaissance, ty. Insel der Wiedergeburt), också 
den på gränsen mot Kazakstan.  
 
I flertalet fall använder vi dock numera de uzbekiska namnen och inte de (äldre) ryska  (här inom parentes), 
t.ex. i fråga om städerna Qarshi (ry. Karsji, en. Karshi, fr. Karchi, ty. Karschi) och Jizzax (en. Jizzakh, ry. 
Dzjizak, fr. Djizak). På andra språk förekommer fortfarande ofta de ryska namnen i respektive 
translitterering eller uzbekiska namn i en tidigare version av latinisering (med bl.a. ş och kh i stället för sh 
och x) 
 
TADZJIKISTAN 
Tadzjikiskan använder det kyrilliska alfabetet och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på 
svenska, engelska, franska och tyska (se också fotnot 7). Vi använder de tadzjikiska namnen i korrekt 
translitterering, t.ex. i fråga om huvudstaden Dusjanbe (en. Dushanbe, fr. Douchanbé, ty. Duschanbe) och 
städerna Hudzjand (tidigare translitt. Chudzjand, en. Khujand, fr. Khoudjand, Khodjend el. Khodjent, ty. 
Chudschand, uz. Xo'jand), Istaravsjan (en. Istaravshan, ty. Istarawschan), Qurghonteppa (en. och ty. ibl. 
Kurgonteppa el. Kurgonteppa) och Vahdat (ty. Wachdat). 
 
Undantag från ovanstående: staden Kulob (tadz. Kölob) samt det autonoma området Gorno-Badachsjan 
(tadzj. Vilojati Muhtori Köhistoni Badahsjon, en. Gorno-Badakhshan, fr. Badakhchan, ty. Berg-
Badachschan).  
 
MONGOLIET 
Mongoliskan använder det kyrilliska alfabetet och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på 
svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de mongoliska namnen i korrekt translitterering, utom i 
fråga om huvudstaden Ulan Bator (mong. Ulaanbaatar, fr. Oulan-Bator, ty. Ulan-Bator). 
 
Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande 
beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Darchan (en. och fr. Darkhan) 
och Tjojbalsan (en. Choibalsan, fr. Tchoïbalsan, ty. Tschoibalsan). 
 
Övriga exonymer på andra språk: ett antal provinser i södra delen av landet: Govi-Altaj
177
 (mong. Govĭ-
Altaj, en. Govi-Altay, fr. Gobi Altaï, ty. Gobi-Altai), Dundgovi (mong. Dundgovĭ, ty. Dund-Gobi), 
Ömnögovi (mong. Ömnögovĭ, en. Omnogovi, fr. Omno-Govi, ibl. Gobi du Sud, ty. Ömnö-Gobi, ibl. Süd-
Gobi), Govi-Sümber (mong. Govĭ-Sümber, en. och fr. Govi-Sumber, ty. Gobi-Sümber) och Dornogovi 
(mong. Dornogovĭ, fr. ibl. Gobi de l'Est, ty. Ost-Gobi, ibl. Dorno-Gobi) 
 
                                                           
176
 Huvudstad i förvaltningsområdet Karakalpakien. 
177
 Motsvarande bergskedja heter däremot på svenska Gobi Altaj. 

 
75
ARABLÄNDERNA
178
 (MAROCKO, ALGERIET, TUNISIEN, VÄSTSAHARA, MAURETANIEN, 
LIBYEN, EGYPTEN, SUDAN, JORDANIEN, LIBANON, SYRIEN, IRAK, KUWAIT, BAHRAIN, 
QATAR, FÖRENADE ARBEMIRATEN, OMAN, SAUDIARABIEN och JEMEN) samt ISRAEL 
 
I fråga om Marocko, Algeriet, Tunisien, Mauretanien och Libanon använder vi, liksom engelskan
179
 och 
tyskan, normalt de arabiska namnen i förfranskad språkdräkt
180
.  
 
I fråga om de övriga arabländerna använder vi, liksom engelskan, samt i vissa fall franskan och tyskan
181
, i 
princip de geografiska arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering
182
 (se ovan under 
"Translitterering, Arabiska") utom i fråga om de (mer etablerade) geografiska namn som anges i det 
följande. Det kan därvid förekomma att orter i ett visst land officiellt translittereras på annat sätt än enligt 
internationell norm, t.ex. "Beit Lahm" i stället för "Bayt Lahm" (sv. Betlehem). 
 
MAROCKO (exkl. Västsahara) 
Vid sidan av arabiskan, som är officiellt språk, har även tamazight
183
 ställning som "nationalspråk". Vi 
använder genomgående de förfranskade arabiska namnformerna (utom i fråga om det av Marocko 
ockuperade Västsahara, se nedan, där namnen i princip ska vara de arabiska i korrekt men förenklad 
translitterering), t.ex. för huvudstaden Rabat (ar. al-Ribāt), städerna Larache (ar. al-'Arāish), Nador (ar. al-
Nādūr, tama. och tar. Nnadur), Oujda (ar. Wajda el. Ūjda, tama. Wajada), Kénitra (ar. al-Qunaytra, 1962 
officiellt omdöpt till Mīnā Hasan al-Thānī, "Hassan II:s hamn", ett namn som i praktiken dock inte 
används), Meknès (ar. Miknās, tama. Ameknas), Mohammédia
184
 (ar. al-Muhammadiyya), Casablanca (ar. 
al-Dār al-Bayt, "det vita huset"; vår betckning kommer från spanskan: la casa blanca, "det vita huset"), el-
Jadida (ar. al-Jadīda, tama. Mazghan), Safi (ar. Asfī), Essaouira (ar. al-Sawīra, tach. Amogdul) och Agadir 
(= det berbiska namnet, ar. Aghādīr) samt udden Cap Rhir (ar. Ra's Ghīr, tach. xx, fr. ibl. Cap Ghir).  
 
I några fall används rent franska namn, till exempel i fråga om udden Cap des Trois Fourches (ar. Ra's al-
Shi'ab al-Thalāth, tar. Ras Tleta Madari ?, en. Three Forks Cape, ty. Kap Tres Forcas).  
  
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tanger (ar. Tanja, en. Tangier el. 
Tangiers), Tétouan (ar. Titwān, en. och ty. ibl. Tetuan, tar. Tettawin ?), Fès (ar. Fās, en. fr. och ty. ibl. Fez) 
och Marrakech (ar. Murrākush el. Marākish, tama. Murakush, tach. xx, en. Marrakesh, ty. Marrakesch). På 
andra språk förekommer det dessutom mer allmänt att man använder franska eller spanska namn på olika 
uddar, främst i Medelhavet.  
 
                                                           
178
 Här avses de länder i vilka arabiska är officiellt språk och dessutom majoritetsspråk och således inte 
Djibouti, Somalia och Komorerna, där arabiska visserligen har officiell status vid sidan av franska 
(Djibouti och Komorerna), comoro (Komorerna) eller somaliska (Somalia). Dessa tre länder är medlemmar 
i Arabförbundet men arabiska är modersmål endast för en liten minoritet. Arabiska har också officiell status 
i Eritrea vid sidan av tigrinska, men talas som modersmål bara av liten minoritet och landet ingår inte i 
Arabförbundet. Tchad är inte heller medlem i Arabförbundet men har en stor arabisktalande folkgrupp och 
arabiska som officiellt språk vid sidan av franskan. I fråga om Palestina, se "Israel/Palestina". Arabländerna 
indelas i en västlig grupp Maghreb (ar. al-Maghrib al-'arabiyy, "solnedgångens land"), omfattande i snäv 
bemärkelse Marocko, Algeriet och Tunisien, men egentligen även Västsahara, Mauretanien och Libyen, 
och en östlig Mashriq (ar. al-Mashriq al-'arabiyy, "soluppgångens land", en. och fr. Mashreq, fr. äv. 
Mashrek, ty. Maschrik), omfattande de övriga arabländerna. 
179
 För engelskans del gäller detta främst Algeriet och Marocko, medan man i fråga om Mauretanien, 
Tunisien och Libanon vagt eftersträvar en användning av korrekt skrivna arabiska namn. 
180
 Denna utmärks bl.a. av att bestämda artikeln oftast skrivs "El" i stället för al-. 
181
 I fråga om hela Nordafrika (dvs. Marocko, Algeriet, Tunisien och Mauretanien men även Västsahara, 
Libyen, Egypten och Sudan) använder franskan genomgående egna förfranskade namnformer. 
182
 Observera särskilt det ofta förekommande adjektivsuffixet –iyy, som i femininum blir –iyya, vilket ofta 
möter oss i andra (felaktiga) varianter (se "Translitterering, Arabiska"). 
183
 En tredjedel av befolkningen talar som modersmål olika berberspråk: tarifit, tamazight och tachelhit (fr. 
chleuh). 
184
 På franska används ibland fortfarande det äldre namnet Fédala. 

 
76
VÄSTSAHARA
185
 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden El-Aaiún (ar. al-'Uyūn
186
, en. Al aaiun, fr. El Aiun, ty. El Aaiún), städerna Smara (ar. al-
Simāra, fr. ibl. Es-Semara, ty. ibl. Semara), Bujur (ar. Būjdūr, en. Bojador, fr. och ty. Boujdour, ty. äv. 
Cabo Bojador), Bu Craa (ar. Bukrā', en. och fr. Bou Craa) och Galtat Zammur (ar. Kalta Zammūr, en. 
Guelta Zemmur, fr. Galtat Zemmour, ty. Guelta Zemmour) samt uddarna Kap Bujur (ar. Ra's Buqādūr, äv. 
Abū Khatar, en./fr./ty. Cape/Cap/Kap Bojador) och Kap Blanc (på gränsen mot Mauretanien, se 
"Mauretanien"). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Mahbas (en. och ty. Mahbès, fr. El 
Mahbas), al-Dakhla (ar. al-Dākhla, en., fr. och ty. Dakhla, ty. ibl. Dachla), Awsard (en. Awserd, fr. och ty. 
Aousserd), Tishla (ar. Tishlā, en. och ty. Tichla, fr. Techla el. Téchle) m.fl. 
 
ALGERIET 
Vid sidan av arabiskan, som är officiellt språk, har även tamazight
187
 ställning som "nationalspråk". Vi 
använder de äldre förfranskade arabiska namnformerna, t.ex. för städerna Oran (ar. Wahrān), Tlemcen (ar. 
Tilimsān, med viss "förfranskad stavning" Tilimsen, tama. Tala Imsan el. Talamsan), Sidi bel Abbès (ar. 
Sīdī bi-l'Abbās), Mostaganem (ar. Mustaghānim, med viss "förfranskad stavning" Mestghanem), Chlef (ar. 
al-Shalīf, med viss "förfranskad stavning" ech-Cheliff), Blida (ar. Bulayda), Tiaret (ar. Tiyārat, tama. 
Tahert), Tizi-Ouzou (ar. Tīzī Ūzū, kaby. Tizi Wezzu), Sétif (ar. Satīf, med viss "förfranskad stavning" och 
kaby. Stif), Skikda (ar. Sukaykida), Constantine (ar. Qasintīna, med viss "förfranskad stavning" Qacentina, 
kaby. Qsemtina), Tébessa (ar. Tibassa, sha. Tbesa), Djelfa (ar. al-Jalfa), Touggourt (ar. Tuqurt) och 
Tamanrasset (ar. Tamānrāsit, med viss "förfranskad stavning" Tamanghasset, tua. Tamenghest), samt i 
några fall rent franska namn som uddarna Cap de Fer (ar. Ra's al-Hadīd) och Cap de Garde (ar. Ra's al-
Hamrā, med fransk stavning: Ras El Hamra), utom i fråga om 
regionen Kabylien (ar. al-Qabāil, kaby. Tamurt n Leqvayel, en. Kabylia, fr. Kabylie, ty. Kabylei). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: huvudstaden Alger (ar. al-Jazā’ir, tama. Lžayer, 
en. Algiers, ty. Algier)  
 
TUNISIEN 
Vi använder förfranskade arabiska namnformer, och i vissa fall franska namn, t.ex. i fråga om städerna