1 translitterering och alternativa geografiska namnformer
Download 5.1 Kb. Pdf ko'rish
|
patriarken av Konstantinopel (och inte Istanbul).
67 CYPERN (inkl. norra Cypern) Grekiska 145 och turkiska är officiella språk. Vi använder, liksom oftast franskan och tyskan, de traditionella (anglifierade) namnen från den brittiska kolonialtiden och inte de officiella namnen på grekiska eller turkiska (grekiskan har dessutom ett eget alfabet, se ovan under "Grekiska", och samma namnform skulle vid translitterering ibland skrivas olika på svenska, engelska, franska och tyska), t.ex. i fråga om huvudstaden Nicosia (gr. Lefkosía, tu. Lefkoşa, fr. Nicosie, ty. Nikosia), städerna Limassol (gr. Lemesós, tu. Limasol el. Leymosun), Larnaca (gr. Lárnaka, tu. och ty. Larnaka) och Famagusta (gr. Ammóchostos, tu. Gazimağusa, fr. Famagouste), huvudorten i den norra turkisktalande delen Kyrenia (tu. Girne, gr. Kerínia, Elot: Kerýneia, fr. Kyrinia) samt den brittiska militärbasen Dhekelia (gr. Dekélia, tu. Dikelya), utom i fråga om staden Pafos (gr. Páfos, tu. Baf, en., fr. och ty. Paphos) och Karpashalvön (gr. Karpasía, tu. Karpaz, en. Karpass Peninsula). FÖRE DETTA SOVJETUNIONEN UTOM BALTIKUM (RYSSLAND, VITRYSSLAND, UKRAINA, MOLDAVIEN, GEORGIEN, ARMENIEN, AZERBAJDZJAN, KAZAKSTAN, KIRGIZISTAN, TURKMENISTAN, UZBEKISTAN och TADZJIKISTAN) samt MONGOLIET RYSSLAND Ryskan använder det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Ryska"), varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I fråga om Ryssland och dess delrepubliker (som Tatarstan, Tjetjenien m.fl.) använder vi de ryska 146 namnen i korrekt svensk translitterering (se härvid även "Namnbyten", ovan), utom i fråga om staden Sankt Petersburg (ry. Sankt-Peterburg, en. Saint Petersburg, fr. Saint-Pétersbourg) och dess stadsdelar Kronstadt (ry. Kronsjtadt, en. Kronshtadt) 147 och Peterhof (ry. Petergof), landskapet Ingermanland (ry. Izjorskaja zemlja, en. Ingria, fr. Ingrie, fi. Inkeri), landskapet och republiken Karelen 148 (ry. Karelskaja, fi. och karel. Karjala, en. Karelia, fr. Carélie, ty. Karelien), landsdelarna Sibirien (ry. Sibir, en. Siberia, fr. Sibérie) och (ryska) Fjärran östern (ry. Dalnevostotjnyj el. Dalnij Vostok, en. Far East Russia, fr. Extrême-Orient russe, ty. Russisch-Fernost), delrepublikerna/de autonoma republikerna eller de autonoma länen (ry. oblast), regionerna (ry. okrug) eller territorierna (ry. kraj) Tjuvasjien (ry. Tjuvasjija, tjuv. Tjavasj, en. Chuvashia, fr. Tchouvachie, ty. Tschuwaschien), Mari (ry., mari och ty. Marij El, en. Mari El, fr. Mari-El el. République des Maris), Mordvinien (ry. Mordovija, mor. Mordovijas, en. Mordovia, äv. Mordvinia, fr. Mordovie, ty. Mordowien), Basjkirien (ry. Basjkirija el. Basjkortostan, basj. Basjqortostan. en. Bashkortostan, äv. Bashkiria, fr. Bachkirie, ty. Baschkirien, äv. Baschkortostan), Udmurtien (ry. Udmurtija, udm. Udmurt Elkun, en. Udmurtia, fr. Oudmourtie), Adygeiska republiken (ry. Adygeja, ady. Adyge, en. Adygea, fr. République des Adyguéens, Adigey el. Adygeya, ty. Adygien el. Adygeia), Karatjajen-Tjerkessien (ry. Karatjajevo-Tjerkessia, karatj. Qaratjaj-Tjerkes, tjer. Qeresjej- Sjerdzjes, en. Karachay-Cherkessia, fr. République des Karatchaï-Tcherkesses el. Karatchaïevo- Tcherkessie, ty. Karatschai-Tscherkessien), Kabardinien-Balkarien (ry. Kabardino-Balkarija, kaba. Qeberdej-Bal-qer Réspublike, balk. Qabarty-Malqar Respublika, en. Kabardino-Balkaria, fr. Kabardino- Balkarie, ty. Kabardino-Balkarien), Nordossetien (ry. Severnaja Osetija el. Alanija, osset. Tsægat Iryston, en. North Ossetia el. Alania fr. Ossétie du Nord el. Alanie, ty. Nord-Ossetien el. Alanien), Ingusjien (ry. Ingusjetija, ingusj. Ghalghajtje, med latinsk skrift Ğalğajče, en. Ingushetia, fr. Ingouchie, ty. Inguschetien, äv. Inguschien), Tjetjenien 149 (ry. Tjetjnja-Itjkerija, tjetj. Nochtjijtjö, en. Chechnya, fr. Tchétchénie, ty. Tschetschenien), Kalmuckien (ry. Kalmykija, kalm. Chal'mg Tanghtj, en. Kalmykia, fr. Kalmoukie, ty. 145 Se inledande förtydliganden under Grekland ovan. 146 I Ryska federationen finns ett stort antal minoritetsspråk. De större minoriteterna har egna autonoma republiker el. autonoma områden. Det största minoritetsspråket är tatariska, modersmål för drygt sex miljoner människor, varav ung. hälften bor i den autonoma republiken Tatarstan. Rysslands inrikesminister Rasjid Nurgalijev är tatar. 147 Tvärtemot den princip som redovisas i fotnot 164. 148 Karelska näset heter på ryska "Karelskij peresjejek" (en. Karelian Isthmus, fr. Isthme de Carélie, ty. Karelische Landenge, fi. Karjanlan kannas). 149 Officiellt numera: Tjetjenska republiken Itjkeri (ry. Tjetjenskaja Respublika Itjkerija, tjetj. Nochtjijn Respublika, en. Chechen Rebublic of Ichkeriya). 68 Kalmückien, ibl. Kalmykien el. Kalmükien), Gornyj-Altaj 150 (ry. Altaj, tidigare: Gorno-Altaj, alt. Altaj, en. Altay, fr. Altaï, ty. Altai), Chakassien (ry. och chak. Chakasija, en. Khakassia, fr. Khakassie), Tuva (ry. Tuva el Tyva, tuv. Tyva, fr. Touva), Burjatien (ry. Burjatija, burj. Burjaad respublika, en. Buryatia, fr. Buriatie), Transbajkal (ry. Zabajkalskij kraj 151 el. Zabajkalje, en. Transbaikalia, Transbaikal, Zabaikal eller Dauria, fr. Transbaïkalie el. Zabaikalie, ty. Transbaikalien, Daurien el. Davurien), Jakutien (ry., jak. och ty. Sacha, ry. äv. Jakutija, ty. äv. Jakutien, en. och fr. Sakha, en. äv. Yakutia, fr. äv. Iakoutie el. Yakoutie), de autonoma regionerna Chantien-Mansien (ry. och man. Chanty-Mansi - Jugra, chan. Chänty-Mansi - Jugra, äv. Khantia-Mansia, fr. Khantis-Mansis(- Iougra), ty. Autonomer Kreis der Chanten und Mansen), Jamalo- Nenetien (ry. Jamal-Nenets, nents. Jamalo-Nenëtsië, en. Yamalia fr. Iamalo-Nentsie, ty. Autonomer Kreis der Jamal-Nenzen), Nentsien (ry. Nenetsija, nents. Nenetsije ?, en. Nenetsia, fr. äv. Nenetsie, ty. Autonomer Kreis der Nenzen) och Tjuktjien (ry. Tjukotka, tjuk. Tjukotkaken avtonomnyken okrug, en. Chukotka, fr. Tchouktchie, ty. Tschukotka) samt Judiska autonoma länet (ry. Jevrejskaja avtonomnaja oblast, ji. Yidisher Oytonome Gegnt, en. Jewish autonomous oblast, fr. Région Autonome Juive, ty. Jüdisches Autonomes Gebiet), de områden som under 2007 och 2008 förlorade sin autonoma ställning: regionen Komi-Permjakien (tidigare autonoma regionen, ry. Komi-Permjak, kom. Perym-Komi, en. och fr. Komi-Permyak, en. äv. Permyakia, fr. äv. Permyakie, ty. Komi-Permjakien, tidigare Autonomer Kreis der Komi-Permjaken) samt distrikten Tajmyrien (tidigare den autonoma regionen Dolgano-Nentsien, ett område som är större än själva Tajmyrhalvön, se nedan, ry. Tajmyr, äv. Tajmyrija, jak. xx, nents. xx, nga. xx, en. Taymyr, äv. Taymyria, fr. Taïmyr el. Taïmyrie, ty. Taimyr) och Evenkien (tidigare autonom region, ry. Evenkija, ev. Evedy, en. Evenkia, fr. Évenkie, ty. Ewenkien), Ust-Ordynska Burjatien (ry. Ust-Orda Burjatija, burj. Ust-Ordyn Burjaadaj natsionalna okrug, en. Ust-Orda Buryatia, fr. (District autonome bouryat d')Ust-Orda, ty. Ust- Orda), Aginska Burjatien (ry. Aga-Burjatija, burj. Agyn, en. Agin-Buryatia, fr. Agin-Buriat, ty. Agin- Burjat) och Korjakien (ry. Korjak el. Korjakija, korj. Tjav'tjyvaokrug, en. Koryakia, fr. Koriakie, ty. Autonomer Kreis der Korjaken), landtungan Frische Nehrung (ry. Baltijskaja kosa, pol. Mierzeja Wiślana, en. Vistula Spit, fr. presqu'île de la Vistule) samt halvöarna Samland (ry. Semljandskij poluostrov), Fiskarhalvön (ry. poluostrov Rybatjij, sami. sami. Giehkirnjárga, en. Rybachi Peninsula, fr. péninsule de Rybachi, äv. Presqu'île des Pêcheurs, ty. Fischerhalbinsel, fi. Kalastajasaarento), Kolahalvön (ry. Kolskij poluostrov, sami. Guoládatnjárga, en. Kola Peninsula, fr. Presqu'île de Kola, ty. Halbinsel Kola) och Tjuktjerhalvön (ry. Tjukotskij poluostrov, tjuk. xx, en. Chukchi Peninsula el. Chukotka Peninsula, fr. Péninsule Tchouktche el. Presqu'île des Tchouktches, ty. Tschuktschenhalbinsel), öarna 152 Vasilijön (ry. ostrov Vasiljevskij, en. Vasilyevsky Island, fr. Île Vassilievski, ty. Wassili-Insel), i Nevas mynning i Sankt Petersburg, samt ett antal öar i Norra ishavet, bl.a. öarna i ögruppen Frans Josefs land (se nedan): Alexandras land (ry. zemlja Aleksandry, en. Aleksandra Land, fr. terre Alexandra, ty. Alexandra-Land), Prins Georgs land (ry. zemlja Georga, en. George Land, fr. terre George, ty. Georgland), Halls ö (ry. ostrov Galla, en. Hall Island, fr. île Hall, ty. Hall-Insel), Hookers ö (ry. ostrov Gukera, en. Hooker Island, fr. Île Hooker, ty. Hooker-Insel), Wilczeks land (ry. zemlja Viltjeka, en. Wilczek Land, fr. terre de Wilczek, ty. Wilczek-Land), Graham Bellön (ry. ostrov Greem-Bell, en. Graham Bell Island, fr. île Graham Bell, ty. Graham-Bell-Insel) och Rudolfön (ry. ostrov Rudolfa, en. Rudolf Island el. Prince Rudolf Land, fr. île Rudolf, ty. Rudolf-Insel) m.fl., vidare Dicksonön (ry. ostrov Dikson, en. Dikson Island, fr.Île Dickson, ty. Dickson-Insel), Schmidtön (ry. ostrov Sjmidta, en. Schmidt Island, fr. Île Schmidt, ty. Schmidt-Insel), Vita ön (ry. ostrov Belyj, nents. xx, en. Bely Island, äv. White Island, fr. Île Blanche, ty. 150 Ej att förväxla med territoriet Altaj (äv. kallat Altajskij (adjektivform), med huvudstaden Barnaul). På ryska heter båda Altaj och på engelska, franska och tyska skrivs de båda på samma sätt (Altay, Altaï resp. Altai). 151 I Transbajkal ligger staden Zabajkalsk med distriktet Zabajkalsk (ry. Zabajkalskij rajon). 152 Namnet Berings ö (ry. ostrov Beringa, fr. Île Béring) är en översatt genitivform. Det vanligaste är dock att man i liknande fall på svenska tillämpar sammanskrivning, t.ex. i fråga om Bennettön (ry. ostrov Bennetta) samt, med adjektiviska namn i genitiv, Sjokalskijön (ry. ostrov Sjokalskogo) och Vilkitskijön (ry. ostrov Vilkitskogo). Sammanskrivning på svenska förekommer också i fråga om Bungeland (ry. Zemlja Bunge, en. Bunge Land, fr. Terre Bunge). 69 Belyj-Insel), Pionjärön (ry. ostrov Pioner, en. Pioneer, fr. Île Pionnier, ty. Pioneer-Insel), Oktoberrevolutionens ö (ry. ostrov Oktiabrskoj Revoljutsii, en. October Revolution Island el. Rabocheostrovsk Island, fr. Île de la Révolution d'Octobre, ty. Oktoberrevolution-Insel), Jeannetteön (ry. ostrov Zjannetty, en. Jeannette Island), Henriettaön (ry. ostrov Genrijetty, en. Henrietta Island, fr. ibl. Île Henriette), Wrangels ö (ry. ostrov Vrangelja, tjuk. xx, en. Wrangel Island, fr. Île Vrangel, ty. Wrangel- Insel), Heraldön 153 (ry. ostrov Geralda, en. Herald Island, fr. Île Hérald) och Stora Diomedeön (ry. ostrov Ratmanova, yup. Imaqliq el. Nunarbuk, en. Big Diomede, fr. Grande Diomède, ty. Ratmanow-Insel), liksom slutligen de två öarna Kunashiri (ry. Kunasjir, fr. Kounachir, ty. Kunaschir) och Shikotan (ry. Sjikotan, fr. Chikotan) 154 , vilka båda ingår i Kurilerna, ögrupperna 155 Frans Josefs land (ry. Zemlja Frantsa-Jusifa, en. Franz Josef Land Islands, fr. Archipel François-Joseph, ty. Franz-Josef-Land), Solovetskijöarna (ry. Solovetskije ostrova, en. Solovets Islands, fr. Îles Solovetski, ty. Solowetzki-Inseln), Arktiska institutets öar (ry. ostrova Arktitjeskogo Instituta, en. Arctic Institute Islands, fr. Ostrova Arktitcheskogo Instituta, ty. Inseln des arktischen Instituts), Nordenskiöldarkipelagen (ry. Archipelag Nordensjelda, en. Nordenskiold Archipelago, fr. Arkhipelag Nordenchelda, ty. Nordenskiöld-Archipel), Nysibiriska öarna (ry. Novosibirskije ostrova, en. New Siberia Islands, fr. Archipel de la Nouvelle-Sibérie, ty. Neusibirische Inseln), De Longs öar (ry. ostrava De-Longa, en. De Long Islands, fr. Îles De Long, ty. De-Long-Inseln), Björnöarna (ry. Medvezji ostrova, tjuk. xx, eve. xx, en. Bear Islands, fr. Îles aux/des Ours, ty. Bären-Inseln), Diomedeöarna (ry. ostrova Diomida, en. Diomede Islands, yup. xx, fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln), Kurilerna (ry. Kurilskije ostrova, en. Kuril Islands, fr. Îles Kouriles, ty. Kurilen), Habomaiöarna 156 (ry. ostrova Chabomai), som ingår i Kurilerna, och Kommendörsöarna (ry. Komandorskije ostrova, ale. xx, en. Commander Islands, fr. Îles du Commandeur, ty. Kommandeur-Inseln), samt sjöarna Pyhäjärvi (ry. Pjuchejervi, på gränsen till Finland), Peipus (ry. Tjudsko-Pskovskoje ozero, es. Peipsi järv, fr. Peipous, på gränsen till Estland), Ladoga (ry. Ladozjskoje ozero, fi. Laatokka) och Onega (ry. Onezjskoje ozero, karel. Ääninen el. Äänisjärvi). En särskild punkt utgörs av några mer kända namn inom de tidigare finländska (och, i fråga om Karelen, ännu tidigare svenska) områdena, främst orterna Viborg (ry. Vyborg, fi. Viipuri, ty. Wiburg el. Wiborg), Kexholm (ry. Prioziorsk, fi. Käkisalmi), Systerbäck 157 (ry. Sestroretsk, fi. Siestarjoki), Björkö (ry. Primorsk, fi. Koivisto) och Sordavala (ry., fi. och ty. Sortavala) samt Petsamo (ry. Petjenga, sami. Beahcán el. Peäccam) och Linhammar (ry. Linachamari, sami. xx, fi. Liinhamari), öarna Hogland (ry. Gogland, ibl. Sur Sari, fi. Suursaari, ty. Hogland), Lövskär (ry. ostrov Mosjtjnyj, fi. Lavansaari) och Björkö (ry. ostrov Bolsjoj Beriozovyj, fi. Koivusaari), i Finska viken, samt ögruppen Valamo (ry. Valaam), i Ladoga. Engelskan och franskan, samt om inget annat anges även tyskan, använder här de ryska namnen. Några exempel för att visa på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Voronezj (en. Voronezh, fr. Voronej, ty. Woronesch), Machatjkala (en. Makhachkala, fr. Makhatchkala, ty. Machatschkala), Chanty-Mansijsk (en. Khanty-Mansiysk, fr. Khanty-Mansiïsk) och Chabarovsk (en. och fr. Khabarovsk, ty. Chabarowsk) Ortnamn på de lokala språken i delrepublikerna börjar förekomma allt mer. Som exempel kan nämnas att städerna Nizjekamsk och Naberezjnyje Tjelny 158 , båda i Tatarstan, på tatariska (här skrivet direkt med det latinska alfabetet) heter "Tuban Kama" respektive "Yar Çallı" samt att Udmurtiens huvudstad Izjevsk på udmurtiska heter "Izjkar". I ryska Karelen har olika sjöar även finska namn, t.ex. Topozero (fi. Tuoppajärvi).Vi använder dock de ryska namnen. 153 Denna ö och några andra småöar i närheten överlämnades nyligen av Förenta staterna till Ryssland. 154 Vi använder alltjämt de japanska namnen. Japan gör fortfarande anspråk på dessa öar samt på ön Iturup (jap. Etorofu) och några andra mindre öar (= Södra Kurilerna) som 1945 besattes av Sovjetunionen. 155 Namnet Sergej Kirovs öar (ry. ostrova Sergeja Kirova) är en översatt genitivform. 156 Det japanska namnet. Se fotnot 154 vid "Shikotan". 157 Numera en stadsdel inom Sankt Petersburg. 158 Under sovjettiden hette denna stad en tid "Brezjnev". 70 Övriga exonymer på andra språk 159 : huvudstaden Moskva (en. Moscow, fr. Moscou, ty. Moskau), städerna Pskov (ty. ibl. Pleskau) 160 , Nikel (fr. och ty. ibl. Nickel), Archangelsk (en. Archangel, fr. Arkhangelsk), Staryj Oskol (en. fr. och ty. Stary Oskol), Toljatti (en., fr. och ty. Togliatti) 161 , Rostov-na-Donu (en. Rostov- on-Don, fr. Rostov-sur-le-Don, ty. Rostow am Don), Sotji (ty. Sotschi, ibl. Sotchi), Majkop 162 (ady. Myéqwape, en. och ty. Maikop, fr. Maïkop), Groznyj 163 (tjetj. Sölzj-Ghala, en. och fr. Grozny, ty. Grosny), Dikson (en. och ty. Dickson) 164 och Komsomolsk-na-Amure (en. Komsomolsk-on-Amur, fr. Komsomolsk- sur-l'Amour, ty. Komsomolsk am Amur), delrepublikerna Komi (kom. Komi mu, en. ibl. Komia, fr. République des Komis) och Tatarstan (fr. ibl. Tatarie), Tajmyrhalvön (som administrativt ingår i distriktet Tajmyrien, se ovan, nga. xx, en. och ty. Taimyr, fr. Taïmyr), uddarna Panagijaudden (en. Cape Panagia el. Cape Panagija), Mys Zjelanja ("längtans udde", Novaja Zemljas nordspets, fr. ibl. Cap du Désir, ty. Eiskap) och Mys Arktitjeskij (en. Arctic Cape, ty. Arktisches Kap), ett antal öar i Norra ishavet, bl. a. Viktorijaön (ry. ostrov Viktorija, en. Victoria Island), ostrov Ujedinenja (en. Solitude Island, fr. Île de la Solitude, ty. Einsamkeitsinsel) och Novaja Sibir (en. New Siberia, fr. Île Nouvelle Sibérie, ty. Neu- Sibirien), vidare ostrov Mednyj ("Kopparön", en Copper Island, fr. ibl. Île du Cuivre, ty. Kupferinsel) (i Barents hav), ögrupperna Novaja Zemlja (fr. Nouvelle-Zemble), Severnaja Zemlja (en. North Land, Northern Islands, fr. Terre du Nord, ibl. Zemble du Nord) och Anzjuöarna (ry. ostrova Anzju, en. Anzhu Islands, fr. îles Anjou, ty. Anschuinseln) samt sjöarna Beloje ozero (en. White Lake, fr. Lac blanc, ty. Weißer See) och Bajkalsjön (ry. ozero Bajkal, burj. Dalai-Nor, en. Lake Baikal, fr. Lac Baïkal, ty. Baikalsee) Dessutom förekommer tyska varianter av alla geografiska namn i Kaliningradområdet (det tidigare tyska Ostpreussen, ry. Kaliningradskaja oblast, "Kaliningrads län"), bl.a. gäller detta städerna Kaliningrad (ty. Königsberg), Baltijsk (ty. Pillau) och Sovetsk (ty. Tilsit, numera ibl. Sowjetsk, fr. ibl. Sovïetsk) samt landtungan Kursjskaja kosa (lit. Kuršių nerija, ty. Kurische Nehrung, en. Courland Spit, fr. Cordon littorale de Courlande el. Cordon des Coures). VITRYSSLAND Vitryska och ryska är officiella språk. Båda skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Vitryska") och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de ("nya") vitryska namnformerna i korrekt svensk translitterering (se vidare ovan under "Namnbyten"), utom i fråga om regionen Polesien (vit. Palesse, en. Polesia el. Polesie, fr. Polésie, ty. ibl. Podlesien, uk. Polissia). Geografiska namn är vid översättning problematiska eftersom man på engelska ofta använder de ryska namnen medan vi använder de vitryska. Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: staden Vilejka (en. Vileyka, fr. Vileïka, ty. Wilejka). 159 Utgångspunkten är här att den ryska adjektivändelsen -yj (-ый) på engelska (enligt en mer vetenskaplig princip) ska translittereras med -yy, på franska med -yï och på tyska med -yj (se "Translitterering från ryska"), vilket ofta inte är fallet. 160 Pskovsjön (ry. Pskovskoje ozero, es. Pihkva järv), som egentligen är en vik av sjön Peipus, heter på tyska Pleskauer See. 161 Staden är uppkallad efter den italienske kommunistledaren Palmiro Togliatti (död 1964). Se också fotnot 164. 162 Huvudstad i den autonoma Adygeiska republiken. 163 Huvudstad i den autonoma republiken Tjetjenien. 164 En kollision mellan två olika principer: på andra språk har man återfört ett västeuropeiskt namn till källspråket. medan vi på svenska translittererar som vanligt. 71 UKRAINA Ukrainskan skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Ukrainska") och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de ("nya") ukrainska 165 namnformerna i korrekt svensk translitterering, utom i fråga om huvudstaden Kiev (uk. Kyjiv, ry. Kijev, ty. Kiew), städerna Odessa (uk. Odesa), Zaporizjzja (uk. Zaporizjzjja, en. Zaporizhzhya, ibl. Zaporizhia, fr. Zaporijia el. Zaporijie) och Tjernobyl (uk. Tjornobyl, en. Chernobyl, fr. Tchernobyl, ty. Tschernobyl), landskapen Galizien (uk. Halytjyna, pol. Galicja, en. Galicia, fr. Galicie), Polesien (uk. Polissia, en. Polesia el. Polesie, fr. Polésie, ty. ibl. Podlesien, vit. Palesse), Severien (uk. Sivirija, en. Severia, fr. Sévérie, ty. Sewerien), Bukovina (uk. Bukovyna, ru. Bucovina, fr. Bucovine, ty. och pol. Bukowina), Volynien (uk. Volyn, en. Volhynia, fr. Volhynie, ty. Wolhynien), Podolien (uk. Podillja, en. Podolia, fr. Podolie) och Transkarpatien (uk. Zakarpattia, ung. Kárpátalja, en. Transcarpathia, fr. Transcarpatie), halvön och tillika den autonoma republiken Krim 166 (uk. och ry. Krym, krim. Qirim, en. Crimea, fr. Crimée) samt den omtvistade ön Insula Şerpilor (det rumänska namnet, "Ormön", uk. ostriv Zmiïnyj, en. Snake Island el. Serpent Island, fr. L'île des Serpents, ty. Schlangeninsel). Ett par exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Chmelnytskyj (en. Khmelnytskyi, fr. Khmelnytskyï , ty. Chmelnyzkyj) och Kertj (en. Kerch, fr. Kertch, ty. Kertsch) Övriga exonymer på andra språk: städerna Lviv (pol. Lwów, ty. Lemberg, ry. Lvov), Uzjhorod (ung. Ungvár, ty. ibl. Ungstadt, ry. Uzjgorod), Tjernivtsi (ty. Czernowitz, ru. Cernăuţi, ry. Tjernovtsy), Ternopil (ty. samt ibl. äv. en. och fr. Tarnopol, egentligen det polska namnet, ry. Ternopol), Oleksandrija (en. Oleksandriia el. Olexandria, ty. äv. Olexandrija), Izmajil (en., fr. och ty. Ismail, egentligen det rumänska namnet, ry. Izmail), Jevpatorija (krim. Gözleve, en. Yevpatoriya, äv. Evpatoria, Yevpatoriya el. Evpatoriya, fr. och ty. Eupatoria, ty ibl. Jevpatoria), Download 5.1 Kb. Do'stlaringiz bilan baham: |
Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©fayllar.org 2024
ma'muriyatiga murojaat qiling
ma'muriyatiga murojaat qiling