O`zbekstan Respublikasi xaliq bilimlendiriw ministrligi A`jiniyaz atindag`i

payda etedi.  Ayirim alimlar lessti ten`iz kol, dAr`ya, suu-muzlik jatkiziklari nAtiyjesinde baskalar 

bolsa  delyuvial`,  eol  protsessler  sebepli  payda  bolgan  jinis  dep  dAliylleuge  urinadi.  Kop  alimlar 

EDL xAm topirak gipotezasin makullaydi. Bizin` alimlarimiz Orta Aziya lessi allyuvial shol menen 

payda bolgan degen nAtiyjege keldi. 

Tortlemshi  dAuirde  Orta  Aziyanin`  batis  tegislik  boliminde  geologik  du`zilisinde  xAm 

rel`efinde  iz  kaldirgan  Axmiyetli  uakiyalardan  biri  Kaspiy  ten`izinin`  transgressiyalari  bolip 

tabiladi. Akshagil, Baku, Alsheron Xazar xAm Xvalin transgressiyalari dAuirinde Turon plitasinin` 

batisi kum gill jatkiziklari menen kaplangan. En` ku`shli Xvalin transgressiyasinda Kaspiy sun 50-

80 mge koterilip 56°S shigis uzinlikka jetip bargan. 

Juumaklap  aytkanda  Orta  Aziya  taularinin`  xAzirgi  rel`efi  neogen  xAm  tortlemshi  dAuirde 

payda  bolgan.  Taular  tiykarinan  dekudatsiya,  tegislikler  bolsa  akkumulyatsiya  protsessleri 

nAtiyjesinde payda bolgan u`lke. 

Demek Tortlemshi dAuirde Orta Aziya tAbiyati xAzirgi jagday kAliplesiui baslangan. 

Paydali kazilmalariU` Orta Aziya u`lkesi tu`rli paydali kazilmalarga bay. 

Janilgi  energetika  bayliklari  neft`  xAm  gaz,  komir,  tiykarinan  mezozoy  xAm  u`shlemish 

dAuirdin` ten`iz jatkiziklari arasinda tabilgan. Tiykargi neft kAnleri Balxash boyinda, Chelekenda, 

Nebitdag,  Koturtepa,  Barsakelmes,  Jan`alari  Man`gishlakta,  Atrek  dAr`yasi  tomengi  agiminda 

Ten`izde,  kok  domalakta,  Min`bulakta  tauilgan.  Gaz  xAm  tiykarinan  usi  jerlerde  ushiraydi.  Jan`a 

komir  kAnleri  Man`gishlakta  Torgay  platosinda  ashilgan.  Fergana  alabinda,  Issik  koldin` 

shigisinda, Ishki Tyanshanda, Xisarda, Kazakstan pAs taularinda iri komir kAnleri bar. Karaganda 

tas  komir  basseyni  zapasi  kopligi  xAm  sipati  jokariligi  menen  ajralip  turadi.  Ekibastuz  komir 

basseyni bolsa komir katlamlarinin` kalin`ligi menen ajralip turadi xAm ashik usilda kazip alinadi. 

Orta  Aziya  aymaginda  a`  neshe  rudali  (temir,  titan,  marganets,  xrom),  ren`li  (mis,  korgasin) 

tabilmaytugin  (Fol`fram,  Molibden,  kalayi,  Vismut,  sur`ma),  kimbat  baxali  (altin,  gu`mis)  metall 

kAnleri  bar.  Almalik  Kon`irat  xAm  Jezkazganda  mis  kAnleri,  Karamazar  xAm  Karatau 

dizbeklerinde  polimetall  kAnleri,  Kazakstan  pAs  taularinda,  Alay  xAm  Orta  Aziyada  tau 

dizbeklerinin` arka janbauirlarinda, Xisar xAm Zarafshan dizbeklerinde Nurata taularinda xAm kop 

jaylarda siyrek ushirasatugin metall kAnleri bar. Iri altin kAnleri Kazakstan pAs taularinda, Nurata 

taularinda  DAAruaza  dizbeginde,  Kizilkumda,  Tyanshanda  jaylaskan.  Iri  temir  ruda  kAnleri 

Kazakstanda ashilgan. 

Ximiyalik minerallardan as xAm kaliy tuzlari altin+kukirt kAnleri xAm Orta Aziyada jeterli. 

u`lkede issi mineral bulaklar xAm bar. 

  

  

  

  

  

TEMA 4. ORTA AZIYa AYMAGININ` SEYSMIKLIGI. 

  

Orta  Aziyada  xAmme  ku`shli  jer  silkiniuler  jer  kabigindagi  tektonik  xAreketlerdin` 

nAtiyjesinde  payda  boladi  xAm  ku`shi  Rixter  shkalasi  boyinsha  h-a`0  ballga  jetedi.  Orta  Aziyada 

tu`rli  jer  silkiniuler  iri  morfostrukturalardin`  tutaskan  jerinde  Tyanshannin`  Kazakstan  burmeli 

u`lkesi,  Tarim  massivi,  Pamir  menen  tutaskan  jaylarda,  tau  dizbeklerinin`  iri  oypatliklari  menen 

tutaskan  aymaklarda  gu`zetiledi.  Orta  Aziyada  en`  seyslik  zona  -  kubla  Tyanshan`  bolip,  batistan 

shigiska karay  a`g`00 km den artik aralikka sozilgan.  Bul zonaga Xisir-Alay sistemasi kubla etegi 

Pamir-Alaydin` tar oraylik bolimi, Alaydin` Fergana xAm kokshagal taulari menen kosilgan jerleri 

kiredi. Bul zonada Orta Aziyanin` e0 O` jer silkiniui ju`z beredi. Jer silkiniui oshagi tiykarinan o`-

n`0 km shukirlikta jatadi. 

Uliuma  alganda  Orta  Aziyada  jer  silkiniu  ku`shi  6-8  xAm  onnan  jokari  gu`zetilgen  6 

seymmoaktiv  zona  ajratilgan.  Bul  -  arka  Tyanshan`,  kubla  Tyanshan`,  Shatkal-Fergana,  Pamir-

Gindukush, Kopetdag, Kizilkum. Bul zonalardin` xAr 1-inde seysmogen zona ajratilgan. MAselen, 

Chatkal-Fergana  seysmoaktiv  zonasinda  en`  aktiv  jer  silkiniu  aymaklarinan  biri  Pskom-Toshkent 

seysmogen  zonasi  onin`  tiykarin  Ugom-Karjantau  jer  jarigi  payda  etedi.  Bul  zona  ozinin`  seyslik 

kAuam  jaginan  onsha  aktiv  bolip,  bul  jerde  1937  jili  Pskom,  1959-jili  Brichgmulla,  1966  jili 

Toshkent,  1972-jili  Abay-Bazar,  1972-jilda  Xalkabad,  1977-jilda  Tavaksay,  1980-jilda  Nazarbek 

usagan 7-8 balli jer silkiniuler boldi. 

Orta  Aziyadagi  seysmoaktiv  zonalarda  gu`zetilgen  ku`shli,  apatli  9-10  balli  jer  silkiniulerge 

1911 jilda bolgan kebin (Alma-Ata), 1947-jildagi Ashxabad, 1946-jildagi Chalkal,  

1902-

jildagi  Andijan,  1895-jildagi  Krasnovodsk,  1992-jildagi  Toktagul  usagan  jer  silkiniulerdi  kirgiziu 

mu`mkin. 

XAzirgi  ku`nde  kAn  jer  silkiniulerdi  boljauda  biraz  jetiskenliklerge  eristi.  Jer  silkiniulerdi 

gu`zetiu bir neshe baskishlarda alip barilmakta. Birinshi baskishta uzak mu`ddetli boljau tiykarinda 

jer  silkiniu  kay  jerde  shama  menen  kaysi  jillarda,  kanday  ku`sh  penen  payda  boliui  aniklanbakta. 

Keyingi baskishlarda jer silkiniui orta xAm kishi kiska mu`ddetleri boljau kilinadi. 

Seysmogen  zonalarda  arnauli  Asbaplar  jArdeminde  jer  silkiniu  dArekshileri  gu`zetilip 

bariladi.  Bular  jerdin`  magnit,  elektr  grafitatsion  maydanlari  ozgerdi,  ionosfera  katlamindagi 

ozgeriuler.  Jer  beti  jer  asti  suularinin`  den`geyinin`,  olar  kuramindagi  elementlerdin`  mugdarin 

seyslik tolkinlar tarkatiu tezliginin` ozgeriui xAm baskalar. Bular payda boliui sebebi - jer silkiniu 

oshagindagi tau jinislari fizik kAsiyetleri ozgeriui. 

Ja`ne  bir  gruppa  jer  silkiniu  tekseriuleri  turidan  tuuri  jer  kimirlaudin`  bir  neshe  ku`n  xAm 

sagat aldin gu`zetiledi. Olar jer silkiniudi kiska mu`ddette boljauga xizmet kiladi. Bul dArekler jer 

silkiniu oshaginda tu`rli mexanik elektrik protsessler menen baylanisli. MAselen  Gazli xAm Alay 

jer  silkiniulerinen  aldin`gi  impuls  elektromagnit  xAm  magnit  maydanlarin  xarakterli  ozgeriulerin 

Ozbekstan Ilimler Akademiyasi seysmologiya instituti alimlari aniklagan. 

Keyingi  jillarda  jer  silkiniulerdi  boljauda  ol  menen  baylanisli  bolgan  aldinan  xAm  keyninen 

keletugin uakiyalardi gu`zetiude gidroximik xAm gidrodinamik usillardan ken` paydalanbakta. 

Tektonik xAreketlerdi u`yreniu barisinda gidroximik magliumatlar pAn ushin jan`a bir taraudi 

ashti  -  bul  Gidroseysmologiya.  Jer  silkiniuler  bolgan  payitta  shukir  katlamlardagi  suular 

kuramindagi  ximiyalik  elementler,  duzlardin`  ozgerip  turiuin  jer  silkiniu  sebeplerin  biliu  imkanin 

beredi. 

Soni  aytiu  lazim,  tek  xAmme  tekseriudi  gu`zetetugin  aldin`gi  tipti  usillardan  paydalaniu 

nAtiyjesinde jer silkiniu boljauin tuuridan-tuuri jol ashiu mu`mkin. 1878-jil 2-noyabr`degi Alay jer 

silkiniuin aldin ala aytip berilgeni bugan misal bola aladi. 

  

TEMA 5. ORTA AZIYa U`LKESININ` OROGRAFIYaSI XA`M REL`EFININ` TIYKARGI 

KA`SIYETLERI. 

  

Orta Aziyanin` orografik du`ziliui kuramali bolip keledi. u`lkenin` batis xAm oraylik bolimin 

Turan  tegisligi,  arka  bolimi  kir  xAm  platolar,  kubla  xAm  shigis  bolimin  bAlent  tau  dizbekleri 

iyelegen. Uliuma maydaninin` shama menen 80 O` tegislik xAm pAstlik 20 O` in kir xAm platolar 

kuraydi. Olardin` en` pAst nokati Karagie (-132 m). Orta Aziyanin` jer beti kubladan, kubla-shigis 

xAm  shigistan  arkaga,  arka-batiska  xAm  batis  tArepke  Aste  akirin  pAseyip  baradi.  Taularda 

erozion en` bAlent jerlerde muzlik tAsininde payda bolgan rel`ef u`stinlik kiladi. 

Turan  tegisligi.  Kazakstan  pAs  taularinan  xAm  Ural  taularinan  kublada  jaylaskan.  Arka-

Batista  (u`stirttin`  arka  chinki  sheti)  Arka  Rossiya  tegisligi  xAm  Ural  menen,  Arka-batista  Sibir`, 

Kazakstan  pAst  taulari  menen  shegaralanadi.  Kubla  shigista  xAm  kublada  Turan  tegisligi 

u`lkesininn` Orta Aziya u`lkesinin` taulari menen shegaralansa, Batista Kaspiy ten`izi suulari tAbiy 

shegara  esaplanadi.  Tegislik  tiykarinan  36°-48°  arka  ken`likler  xAm  51°-60°  shigis  uzinliklar 

arasinda  jatadi.  Maydani  2  mln  km

2

  ga  jakin.  Ortasha  absolyut  bAlentligi  100-150  m.  En`  pAst 

jerleri Sarikamis, Akshaktaya, (92 m) Karachi§ (Batir) oypatlari (-132 m). 

Orta Aziyanin` kubla, kubla-shigis xAm shigis bolimlerindegi tau aldi kiyaliklari xAm adirlar 

ten`iz  ben`geyinen  400-1000  xAtte  1600  m  ge  shekem  bAlentte  jatadi.  Olardin`  shetki  arkada 

jaylaskan Kazakstan pAs taulari bAlentligi 1000-1200 m ge jetedi. 

Torgay,  Ungozarti  u`stirt  xAm  Betpakdala  platolar  pAs  bAlent  tegislikler  bolip,  tobeleri 

sopak  tArizli  tegis,  shetleri  bolsa  tikke  jarlar  -  chinkler  menen  tu`geydi.  Iri  orografik  elementler 

Orta  Aziyanin`  tegislik  boliminde  Turan  plitasi  fundamentinin`  pa`st-bAlentligin  koringen  xalda 

jaylaskan. 

Orta Aziya tauli aymagi tAbiyatina gore xAr tu`rli bolip bir neshe gArezsiz tau sistemalarina 

bolinedi.  Bular  Saur  xAm  Tarbagatay,  Jon`gar  Alataui,  Tyanshan`,  Pamir,  Gindukush,  Safedkux, 

Bandi-Orta  Aziya,  Nishapur,  Piropamiz  dizbekleri.  Bul  tau  sistemalari  Evraziya  materigi 

ishkerisinde,  okeanlardan  uzakta  jaylaskan  kon`si  tegisliklerdegi  arid,  sharayat  olarda  xAm  kozge 

taslanadi.  Bul  tau  sistemalarinin`  xAmmesi  de  tektonik  aktivligi  menen  tau  rel`efi  jasligi,  u`lken 

absolyut  xAm  salistirmali  bAlentliktin`  ozine  tAnligi  menen  ajiralip  turadi.  Taular  bAlentligi  - 

Gindukush, Tyanshan` xAm Pamirde o`000-wo`00 m. shetki dizbeklerinde 3000 m di kuraydi. Bul 

jagday tau muzliklarin ken` tarkaliuina alip keledi. 

Orta  Aziya  taulari  materikti  batistan  shigiska  karay  kesip  otken  Evropa-Aziya  tau  poyasina 

kiredi.  Pamir  usi  poyastin`  en`  iri  tau  uzeli  bolip,  onnan  shigiska  karay  eki  tau  shinjiri  ajiralip 

shikkan.  Biri  kubla  shigiska  Gimalayga  karay,  ekinshisi  arka  shigiska  Tyanshan`,  Jon`gariya 

Alataui, Tarbagatay, Saur xAm kubla Sibir` taulari arkali Oxota ten`izine baradi. Tyanshan` menen 

Pamir bul tau poyasinin` orayin en` ba`lent bolimin kuraydi. 

Tyanshan`  -  kitaysha  soz  bolip,  aspan  menen  boylaskan  taular  degen  mAnini  bildiredi. 

Maydani jaginan u`lken tau sistemasi Orta Aziya tau boliminin` orayinda jaylaskan xAm orografik 

du`zilisine  gore  ju`dA  xAm  kuramali.  Onin`  tau  shinjirlari  ken`lik  boylap  300  km  ge  sozilgan. 

Tyanshan`  arkasinda  Jon`gariya  Alatauinan  Shu-ile  oypati  menen  ajiralip  turadi,  kubla  shegarasi 

xAr  tu`rli  otkiziledi.  Kopshilik  alimlar  oni  Tarim  oypatligi  -  Alay  alabi  -  Surxob  alabi  -  Tajkistan 

oypatligi  arkali  otkizse,  ayirimlari  Fergana  oypatliginin`  kublasinan  otkizedi.  Tyanshan`  orografik 

du`zilisine  gore  Arka,  Ishki  (yaki  oraylik),  Batis  xAm  Kublalarga  bolinedi.  Arka  Tyan`shannin` 

tiykargi ken`lik boylap sozilgan Ku`ngey Ala-Tau, Kirgizstan dizbekleri arka-Batiska, Karatau, Ile 

arti,  Shuu-ile  taulari  kuraydi.  Olar  absolyut  bAlentligi  n`o`00  m.  den  asadiyu  Issikkol,  Suvsamir, 

Talas oypatliklari kublasinda Talas Ala-Tau Terskiy-Alatau, Jon`gar dizbekleri jaylaskan. 

Oraylik  Tyanshan`  Arka  Tyanshan`  menen  kokshagaltau  araliginda  jaylaskan.  Batista  oni 

Fergana  dizbegi  orap  turadi.  Tau  araligindagi  oypatliklar,  onsha  uzin  bolmagan  tau  dizbekleri 

xarakterli.  Jokari  Narin,  Narin  Toktagul  oypatliklardin`  bAlentligi  1000  m  den  3000  m  ge  jetedi, 

Oraylik  Tyanshan`  bir  tauli  u`lkenin`  en`  bAlent  bolimi  esaplanadi.  Onin`  shigisinda  jen`is  (7439 

m)  xAm  XantAn`ri  (6995)  shokkilari  jaylaskan.  Tyanshan`  en`  u`lken  muzligi  inelchek  usi  jerde 

jaylaskan.  Oraylik  Tyanshan`  rel`efi  ushin  ta`n  na`rse  bul  jerdin`  sirtin  Ayyemgi  tauli  u`lkenin` 

peneplenlesken kaldik formalarinin` ken` tarkalganligi. 

Batis Tyanshanda Talas tau uzelinen ajiralip shikkan Shatkal, Pskom, Kurama xa`m Fergana 

tau dizbekleri jaylaskan. Bul dizbeklerdin` absolyut bAlentligi 4500 m. ge shekem baradi. 

Kubla  Tyanshannin`  ken`lik  boylap  sozilgan  tiykarin  Alay  Orta  Aziya,  Zarafshan,  Nurata 

xAm  Xisor,  Baysun,  Nuxitanchtog  dizbekleri  kuraydi.  Ayirim  alimlar  kubla  Tyanshandi  Alay  tau 

sistemasi  dep  ajiratip  ogan  Kizilkumdagi  pAst  taulardi  xAm  kiritedi.  Kubla  Tyanshan`  batisinda 

dizbeklerdin` bAlentligi o`000-u`000 metr boladi. Taular arasinda Fergana, Alay, Zarafshan alaplari 

xAm  bar.  Demek  Tyanshan`  shigistan  batiska  karay  Aste  akirin  pAseyip  baradi,  shigisi  tar  bolip, 

batiska  akirin  pAseyip  baradi,  shigisi  tar  bolip,  batiska  karap  pAseyip  baradi,  shamallatkish 

korinisinde  bir  neshe  tarmaklarga  bolinip  ketedi.  Tau  burmalaniuin  payda  etken  basimnin` 

tiykarinan arkadan kelgenligi ushin dizbeklerdin` kubla janbauirlari tik xAm jarlik, arka janbauirlari 

bolsa  kiya  bolip  keledi.  Tyanshan`  tau  araligi  tektonik  kotlovinalardin`  kopligi  menen  de  ajiralip 

turadi.  Orta  Aziya  kubla  shigisinda  ju`dA  kuramali  bolgan  Pamir  jaylaskan,  tiykarinan  ken`lik 

boylap  sozilgan.  Pamir  sistemasindagi  tau  dizbekleri  Tyanshandagidan  Adeuir  u`lken  bolsa  da, 

lekin  onin`  dizimlerinen  bAlent  bolip  keledi.  Ba`lent  taular  Pamir  sistemasinin`  tiykarinan  shigis 

xa`m  oraylik  boliminde  bolip  batiska  karay  pAseyip  tarmaklanip  ketedi.  Pamirdin`  Orta  Aziya 

territoriyasindagi  en`  bAlent  shokkisi  Ismayil  Samaniy  (7495  m)  Pamirde  Tyanshandagi  usagan 

ken` kotlovinalar xa`m platalar jok. 

Orta  Aziya  kubla  batisinda  Tu`rkmen-Xorasan  tau  sistemasinin`  bir  bolegi  Koptedag 

aylaskan. Ol ortasha ba`lentliktegi tau bolip (1000-2000 m.) en` bAlent nuktesi Rizo shokkisi 2942 

m.  Rel`efde  unirau  xAm  eroziya  protsessleri  nAtiyjesinde  payda  bolgan  formalar  kop  ushiraydi. 

Tau aldi zonasi kiyalik xAm adirlardan ibarat. Olar say xAm jilgalar kesip otken. 

Demek  Orta  Aziyanin`  tiykargi  orografik  kAsiyeti  onin`  taulik  xAm  tegislik  eki  bolimnen 

ibarat boliui. Bul eki tAbiyat kompleksi payda boliui xAm rauajlaniui bir-biri menen baylanisli. 

Tiykargi  rel`ef.  Orta  Aziya  tegislikleri  tektonik,  abrazion,  erozion-akkumulyativ,  eol 

protsessler ta`sirinde ka`liplesken. En` kop tarkalgan rel`ef tipi akkumulyativ tegisliklerdir. Olar jer 

kabiginin`  jan`a  shokken  yaki  Aste  koterilgen  bolimlerge  tuura  kelip,  Aral  boyi  u`lken  bolimin, 

Kizilkum  arkasin,  Aral  boyi  Karakumnin`,  u`lken  xAm  kishi  Borsikti  iyelegen.  Olar  Kaspiyden 

Alakolge sozilgan taular boylap payda etedi. 

Plato siyakli tegislikler xAm platolar salistirmali jas bolgan akkumulyativ tegisliklerden 100-

200 m. bAlent bolip jemiriliui kiyin bolgan sarmat. Xa`k taslarinan ka`liplesken. Bul tiptegi rel`ef 

Orta  Aziya  batisinda  xAm  arkasinda  ken`  tarkalgan  bolip  ogan  Krasnovodsk  platosi,  Man`gishlak 

platosi,  u`stirt,  Torgay  platosi  Betpakdala  batis  bolimi  kiredi.  Bul  platolar  tik  bAlentligi  50-80  m 

ayirim  jaylarda  150  metrge  deyin  bolgan  janbauirlar  tAn  bolip,  olar  tektonik,  denudatsion  yaki 

abrazion nAtiyjesinde ju`zege kelgen. 

Orta  Aziyanin`  tegislik  bolimindegi  kaldik  taular  pAs  tau  massivleri  xAm  gryadalar.  Xisor-

Man`gishlak  jer  jarigi  boylap  jaylaskan.  Bul  rel`ef  tipine  Kizilkum  taulari,  Sultan  Uayis, 

Man`gishlaktagi pAst taular kiredi. 

Orta  Aziya  tegisliklerinde  en`  kop  tarkalgan  rel`ef  tipi-gryada  rel`efi.  Gryada  rel`ef  tipleri 

Ungoz arti kum taslari ushin xAm, Karakum menen Kizilkumnin` tortlemshi dAuir mayda kumlari 

ushin xAm xarakterlidir. Gryadalar tiykarinan allyuvial` protsessler nAtiyjesinde payda bolgan. 

Orta  Aziya  taulari  rel`efinde  geologik  tariyxtin`  kAsiyetleri,  xAzirgi  zaman  tektonik  xAm 

erozion  -  akkumulyativ  protsess  xAm  de  geologiyalik  jatkiziklar  kurami  oz  korinisin  tapkan. 

Rel`efke tAn kAsiyetlerinen biri tiykargi rel`ef tipleri yaruslar boyinsha jaylaskanligi xAm beti kem 

tilkimlengen pAst tegislikler ken` tarkalganligidir. 

Taulardagi kem tilkimlengen xAm pAs tolkin siyakli tegislikler Orta Aziya taulari ushin tAn 

rel`ef  korinisi.  Sirtlar  -  u`sti  tegis  sAl  gana  tolkin  siyakli  jer  bolip  Ayyemgi  tauli  u`lkenin` 

peneplenlesken  kaldik  formalar.  Olar  tektonik  xAreketler  nAtiyjesinde  kayta  koterilgen  kaldiklar. 

Sonin`  ushin  olar  2500-4000  m.  ba`lentliklerde  ushiraydi.  Oraylik  Tyanshan`  sirtlari  en`  tipik,  bul 

jerde olar ken` bayli taular arkali oypatlari xAm de onsha shukir bolmagan berik depressiyalardan 

ibarat.  Kop  sirtlar  rel`efi  Ayyemgi  muzliklar  ju`zege  keltirgen  akkumulyativ  rel`efdir.  Morenalar, 

koller, kishi batkaklar tez-tez ushirap turadi. Sirtlar Jon`gariya Alatauinan Saur xAm Tarbagatayda, 

batis Tyanshanda xAm ken` tarkalgan. Ca`l kem 3000 m. absolyut ba`lentlikte jaylaskan. Alay alabi 

pa`s tegislikke misal bola aladi (uzinligi - 130 km, eni - 25 km). 

Orta  Aziyada  al`p  tipindegi  rel`ef  korinisleri  ken`  tarkalgan  bolip,  olar  en`  jan`a  tektonik 

xAreketlerdin` intensiv payda boliui, muzliklar tilkimleniui tAsiri xAm de suuiktan uniraui menen 

baylanisli.  Bul  rel`ef  tipine  shukir  tilkimleniui,  bAlentliktegi  u`lken  parik,  janbauirlari  kelte  tik 

shigiui kiyin bolgan tau shokkilari tAn. Muzlik tAsirinde ju`zege kelgen rel`ef korinisleri menen a` 

katarda  bul  jerde  Orta  Aziya  tipindegi  ozine  tAn  xAm  shukir  troglar  (muzlik  oygan  alap),  pAst-

bAlent morena terrasalari xAm ushiraydi. Al`p tipindegi rel`ef xAzirgi zaman muzliklari tarkalgan 

arka-batis  Pamirde,  XantAn`ri,  Matcho,  Talgar  tau  uzellerinde  ken`  tarkalgan.  Kopetdagda  bul 

tiptegi rel`ef korinisleri ushiramaydi. 

Erozion  rel`ef  taulari  ken`  tarkalgan.  Ol  tiykarinan  Ayyemgi  payda  bolgan  tegis  jerlerdi  suu 

agimlari  menen  tilkimlenip  jiberiliui  nAtiyjesinde  ju`zege  kelgen.  Ortasha  bAlentliktegi  taularda 

kiya jan bauirli, shukir oyilgan alaplar, dalalar u`stinlik kiladi. Shukirlik boylap tilkimleniui 0,4-0,8 

den 1,0-1,5 km ge shekem, batis Pamirde bolsa 2,2 km ge shekem baradi. 

Orta  Aziya  taulari  erozion  rel`efi,  shukirlik  boyinsha  tilkimlengen,  jan  bauirlarinin`  kiyaligi 

xAm  alaplari  tu`binin`  ken`liginin`  xAr  tu`rliligi  menen  bir-birinen  ajiralip  turadi.  Erozion  rel`ef 

formalarinin` en` keskin korinisi Batis Pamirde ta`n boladi. 

PAAst  taulardagi  erozion  rel`ef  taulik  aymaklari  shetki  bolimlerine  tiyisli.  Onsha  bAlent 

bolmagan  taular  janbauirlarinin`  kiyaligi  kop  jerlerde  Ayyemgi  terrasalardin`  ken`  uchastkalari 

saklanip kalgan. Shokki siyakli tobeler kobinese anagurlim ken` xAm pAst bolip olardin` absolyut 

bAlentligi 500-600 m. den 2000 m ge baradi. DAAr`ya araligindagi suu ayirgishlardin` salistirmali 

bAlentligi 200-400 m di kuraydi. 

Pa`s taular tau aldi akkumulyativ tegisliklerine ulasip ketedi. 

Tau araligindagi oypatliklar rel`efi-akkumulyativ bolip bul jer sharinin` oypat jerlerinde uzak 

uakit dauaminda suu xAm shamal keltirgen, geuek jinislardin` toplaniui nAtiyjesinde payda bolgan. 

Oypatliklar  bortlarina  jakin  jerde  kiyarak,  prodyuvial  tegislikler  taudan  kobinshe  bul  shleyflerdin` 

shetki  bolimlerdin`  jarlar  xAm  uaktinsha  agar  suulardin`  tigiz  alaplari  menen  tilkimlengen.  Bul 

prollyuvial` tegisliklerdi adir dep ataladi. 

Orta  Aziya  taularinda  xAzirgi  zaman  rel`ef  payda  etiushi  protsessler  ju`dA  xAm  tez 

keshpekte xAm olar kobinese apatli dArejege barmakta. Ayniksa unirau nAtiyjesinde maydalangan 

tau  jinislarinin`  janbauiri  boylap,  jokaridan  pAske  sel  nAtiyjesinde,  kar  koshiuleri,  uaktinsha  agar 

suular, jer silkiniuleri nAtiyjesinde jiljiui xarakterli bolip keledi. 

Alimlar  Orta  Aziyada  bAlentlik  poyaslarin  korinis  leytugin  tomendegi  geomorfologik 

gruppalardi ajiratadi. 

1) Errozion tilkimlengen tobelik-jarlik tau aldi jerleri. 

2) Tu`rlishe bAlentlikke koterilip kalgan pAs tolkin siyakli Ayyemgi denudatsion ju`zeler. 

3)  Jumsak  shogindi  jinislar  kop  tarkalgan  jaylardagi  skul`ptura  tegislik  rel`ef  korinisleri 

gruppasi. 

4) Nival poyastin` al`p rel`ef korinisleri. 

5) Tau araligi oypat rel`efinin` ken` tarkalgan akkumulyativ korinisleri. 

Orta  Aziya  tegislikleri  Atirapindagi  taulardan  suu  agizip  keltirgen  ju`dA  kop  jinislardin`  usi 

jerde toplanganligi, eol rel`ef korinislerinin` ken` tarkalganligi xAm suudin` shetke agip shigip kete 

almasligi  nAtiyjesinde  kop  mugdarda  duz  toplanip  kalganligi  menen  ajiralip  turadi.  Tegisliklerde 

rauajlaniudin` son`gi eki baskishi - ten`iz xAm kontinental` baskishina muuapik rAuishte tegislikler 

rel`efinde g` bAlentlik baskishi ajiraladi. 

Birinshi,  bir  kansha  jokari  bAlentlik  baskishinin`  jer  beti  u`shlemshi  dAuirinin`  karbonatli 

ten`iz  jatkiziklarinan  kuramalaskan  bolip  (u`stirt,  Krasnovodsk  platosi  xAm  baskalar)  neogen 

ten`izi  shegingennen  son`,  denudatsion  protsessler  tAsirinde  kem  ozgergen.  DAAslepki  rel`eftegi 

tiykar,  ozgerisler  iri  berik  oypatlardin`  payda  boliuinda  rol`  oynagan,  bul  oypatliklar  payda 

boliuinda  tektonik,  suffizion  xAm  eol  protsesslerdin`  birgelikte  roli  bolgan.  Sonday  oypatliklarga 

Asaka-audan,  Barsakelmes,  Korachi§  baskalar  u`lken  maydanga  iye.  Uzinina  sozilgan  ayirim 

depressiyalar  (n`q  boy,  Ungoz,  Jan`adAr`ya  xAm  baskalar).  Samal  tAsirinde  ozgeriushi  kurgak 

an`gar yaki tektonik oypatliklardan ibarat bolip kobinese tu`bi takir xAm shorlar menen kaplangan. 

Ekinshi  pAs  baskishta  Atiraptagi  taulardan  agip  tu`sken  dAr`ya  jatkiziklari  toplangan. 

Alimlar  jasina  karap  bul  baskishtin`  biraz  bAlent-u`shlemshi  dAuir  kontinental`  jatkiziklarinan 

ibarat  Ayyemgi  xAm  de  tortlemshi  dAuirdin`  samal  ju`dA  xAm  du`zetip  jibergen  kum-shill 

kontinental` mayi jinislardan du`zilgen bir kansha jas bolimlerge ajiratadi. 

  

ORTA AZIYa KLIMATI