1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Menzel Bourguiba (ar. Manzil Būrqība), Hammamet (ar. al-Hammāmāt), Sousse (ar. Sūsa), Kairouan (ar. 
al-Qayrawān), Monastir (ar. al-Munastīr), Sfax (ar. Safāqis), Gafsa (ar. Qafsa), Gabès (ar. Qābis), 
Médenine (ar. Madanīn) och Borj Bourguiba (ar. Burj Būrqība), Tunis-förorterna La Goulette (ar. Halq al-
Wādī) och Ettadhamen Douar Hischer (ar. al-Tadāman Dawwār Hīshar), uddarna Kap Blanc (ar. Ra's al-
Abyad, "vita udden") och Kap Bon (ar. Ra's al-Tīb, Ra's Azār) samt öarna La Galite (ar. Jālita, ty. äv. 
Galite-Insel) och Djerba (ar Jarba). 
 
Undantag: staden Banzart (som med viss "förfranskad stavning" skrivs Binzert, ar. Binzart, en., fr. och ty. 
Bizerte, ty. äv. Bizerta el. Bensert). Tunis-förorten Ariana (ar. al-Aryāna, en. ibl. Aryanah, fr. L'Ariana) 
skrivs på svenska utan fransk bestämd artikel.  
 
MAURETANIEN  
Vi använder förfranskade arabiska namnformer, t.ex. för huvudstaden Nouakchott (ar. Nawākshūt, 
Anwākshūt el. Inwākshūt), eller franska namn, som i fråga om udden Kap Blanc (ar. Ra's al-Abyad, "vita 
udden" el. Ra's Nuādhibū, en. och ty. äv. Cape/Kap Blanco) och nationalparken Banc d'Arguin (ar. Hawd 
Ārghīn). 
 
                                                           
185
 Västsahara är ockuperat av Marocko som betraktar landet som en del av sitt territorium. Därför 
förekommer geografiska och andra namn ofta i den förfranskade språkdräkt som gäller för Marocko. 
186
 Med "förfranskad stavning" enl. marockansk modell: "Laâyoune". 
187
 Dessutom talas som modersmål också andra berberspråk som kabyliska, chaoui och tuaregiska. Ung. en 
tredjedel av befolkningen har ett berberspråk som modersmål. 

 
77
LIBYEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Tripoli (ar. Tarābulus al-Gharb, ty. Tripolis), städerna Sabratha (ar. Sabrāta), Sirt (ar. Surt, en. 
Sirte, fr. Syrte), Brega (ar. Marsa al-Burayqa, en. Mersa Brega, fr. Marsa El Brega), Ajdabiya (ar. Ijdābiyā, 
fr. Adjedabia, ty Ajabija el. Adschabija), Benghazi (ar. Binghāzī, ty. Bengasi), Derna (ar. Darna, en. 
Darnah) och Tobruk (ar. Tubruq, fr. Tobrouk), landsdelarna Tripolitanien (ar. Tarābulus, en. Tripolitania, 
fr. Tripolitaine), Cyrenaika (ar. Barqah, en. Cyrenaica, fr. Cyrénaïque, ty. ibl. Kyrenaika) och Fezzan (ar. 
Fazzan) samt oljehamnarna Marsa el-Brega (ar. Marsa al-Burayqa, en. Mersa Brega Seaport) och Zueitina 
(ar. Minā' al-Zuwaytīna al-Naftī) 
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om oasgruppen Kufra (ar. al-Kufra, fr. Koufra). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Zuwara (zen. Tamurt n Wat Willul, en. 
och fr. Zuwarah, ty Zuara), Nalut (fr. Nalout), al-Zintan (en. och fr. Zentan, ty. Sintan), al-Zawiya (en. Az 
Zawiyah, fr. Zaouia, ty. Sawija), al-Khums (en., fr. och ty. Homs, ibl. Khoms), Misrata (ar. Misrāta, en. 
och ty. Misurata, en. äv. Misratah, fr. Misourata),  al-Bayda (ar. al-Baydā, en., fr. och ty. El-Beida) och 
Hun (en. och fr. Houn) m.fl.  
 
EGYPTEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Kairo (ar. al-Qāhira, en. Cairo, fr. Le Caire), dess stadsdelar Garden City (ar. Jārdin Sītī) och 
Nasser City (ar. Madīnat nasr, en. Nasr City)
188
, dess förort Giza (ar. al-Jīza, fr. och ty. Gizeh, fr. ibl. 
Guize), städerna Salloum (ar. al-Sallūm, en. äv. Sallum el. Salum, fr. Sollum), Alexandria (ar. al-
Iskandarīya, fr. Alexandrie), El Alamein (ar. al-'Alamayn), Abukir (ar. Abū Qīr, en. och fr. Aboukir), 
Rosetta (ar. Rashīd, fr. Rosette), Sohag (ar. Sawhaj, ty. äv. Suhag), Luxor (ar. al-Uqsur, fr. Louqsor), 
Assuan (ar. Aswān, en. Aswan, fr. Assouan), Port Said (ar. Būr Sa‘īd, fr. Port-Saïd), Ismailia (ar. al-
Ismāīlīya, fr. Ismaïlia), Suez (ar. al-Suways), Sharm el-Sheikh (ar. Sharm al-Shaykh, fr. Charm el-Cheikh, 
ty. Scharm el-Scheich) och Hurghada (ar. al-Ghurdaqa, fr. Hourghada), halvön Sinai (ar. Sīnā', fr. Sinaï), 
Stora Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al-Kubrā, en. Great Bitter Lake, fr. Grand lac Amer, ty. Großer 
Bitter-See), Lilla Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al-Sughrā, en. Small Bitter Lake, fr. Petit lac Amer, 
ty. Kleiner Bitter-See) och den konstgjorda sjön i Nilen, Nassersjön (ar. Buhayrat Nāsir). Dessutom kallas 
norra Egypten ibland Nedre Egypten (ar al-Diltā, en Lower Egypt, fr. Basse-Égypte, ty. Unterägypten), och 
södra Egypten kallas Övre Egypten (ar. Sa'īd Misr, en. Upper Egypt, fr. Haute-Égypte, ty. Oberägypten).  
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Zaqaziq (ar. al-Zaqāzīq, en. fr. och ty. Zagazig). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Damanhur (ar. Damanhūr, fr. 
Damanhour), Dumyat (ar. Dumyāt, en. och ty. Damietta, fr. Damiette), al-Mansura (ar. al-Mansūra, en. och 
fr. Mansoura, fr. äv. Mansourah el. El-Mansoura, ty. Mansura), Madinat al-Sadat (ar. Madīnat al-Sādāt, en. 
Sadat City), Shibin al-Kawm (ar. Shibīn al-Kawm, en. och fr. äv. Shibin el-Kom, ty. Schibin al-Kum), al-
Arish (ar. al-'Arīsh, en. El Arish, äv. Al-Areesh el. Arish, fr. El-Arich el. Al-Arich, ty. al-Arisch el. El 
Arisch), Banha (ar. Banhā, en., fr. och ty. äv. Benha), al-Fayyum (ar. al-Fayyūm, en. äv. El-Faiyum, fr. 
Médinet al-Fayoum, ty. ibl. Al-Fayum
189
), Bani Suwayf (ar. Banī Suwayf, en., fr. och ty. Beni Suef), al-
Minya (ar. al-Minyā, en., fr. och ty. äv. El-Minya, fr. äv. Minîeh), Asyut (ar. Asyūt, en. och ty. Assiut, fr. 
Assiout, ibl. Asiout el. Asiut) och Qina (ar. Qinā, en, fr. och ty. oftast Qena, fr. äv. Kénèh), Kairo-
förorterna/stadsdelarna Shubra al-Khayma (ar. Shubrā al-Khayma, en. Shubra El-Khima, fr. Chubrâ el 
Kheima, ty. Schubra al-Chaima), Madinat 10 min ramadan (ar. Madīnat 10 min ramadān, en. 10th of 
Ramadan City, fr. Cité du 10 de Ramadan), Madinat 6 uktubar (ar. Madīnat al-sādis min uktūbar, en. 6th of 
October City, fr. La ville du 6 Octobre), Kairo-stadsdelarna Misr al-Jadida (ar. Misr al-Jadīda, fr. 
                                                           
188
 Ordet nasr betyder seger och egentligen heter stadsdelen "Segerstaden" med anspelning på Nasser. 
189
 På tyska tenderar man att stryka bestämda artikeln om man avser den oas där staden är belägen (ty. 
Fajum). 

 
78
Héliopolis, ty. och ibl. äv. en. Heliopolis) och Hulwan (ar. Hulwān, fr. Hélouan, ty. Heluan) samt ön al-
Jazira (ar. al-Jazīra, "ön", en., fr. och ty. Gezira) i Nilen m.fl.  
 
SUDAN 
Vi använder de arabiska geografiska namnen i korrekt men förenklad translitterering, utom i fråga om 
huvudstaden och tillika delstaten Khartoum (ar. al-Khartūm, ty. Khartum, ibl. Chartum), dess förort Norra 
Khartoum (ar. al-Khartūm Bahrī, en. Kartoum North, fr. Khartoum-Nord, ty. al-Chartum Bahri, ibl. 
Khartum Bahri), städerna  Port Sudan (ar. Būr Sūdān, fr. Port-Soudan) och Abyei (ar. Abiyī), staden och 
tillika provinsen Sinnar (ar. Sannār, en., fr. och Sennar, ty. Sannar), landskapet Nubien (ar. al-Nūbiyūn, 
nub. xx, en. Nubia, fr. Nubie), regionen Darfur (ar. Dār Fūr, fur: xx, fr. Darfour), som består av delstaterna 
Norra Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North Darfur, fur: xx, fr. Darfour septentrional, ty. Norddarfur), 
Västra Darfur (ar. Gharb Dār Fūr, en. West Darfur, fr. Darfour occidental, ty. Westdarfur) och Södra 
Darfur (ar. Janūb Dār Fūr, en. South Darfur, fr. Darfour méridional, ty. Süd-Darfur), delstaterna Gezira (ar. 
al-Jazīra), Vita Nilen (ar. al-Nīl al-Abyad, en. White Nile, fr. Nil-Blanc/Nil blanc, ty. Weißer Nil) och Blå 
Nilen (ar. al-Nīl al-Azraq, en. Blue Nile, shi. xx, fr. Nil-Bleu/Nil bleu, ty. Blauer Nil) samt den konstgjorda 
sjön i Nilen Nubiska sjön (ar. Buhayrat Nūbiyya, den sudanesiska delen av Nassersjön. 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Khartoums förort Umm Durman (ar. Umm 
Durmān, en., fr. och ty. Omdurman) samt städerna al-Damir (ar. al-Dāmir, bej. xx, en. Ed Damer), Wad 
Madani (ar. Wad Madanī, en. och ty. Wad Medani, fr. Ouad-Médani), al-Ubayyid (ar. al-Ubayyīd, en. och 
ty. El Obeid, fr. El-Obeïd), al-Fashir (ar. al-Fāshir, fur: xx, en, fr. och ty. El Fasher, ty. äv. al-Faschir), 
Kusti (ar. Kūstī, en. och fr. Kosti), al-Duayn (ar. al-Du'ayn, en., fr. och ty. Ed Daein), al-Junayna (en. 
Geneina, fr. och ty. El Geneina), al-Rusayris (en., fr. och ty. Roseires, shi. xx), m.fl. samt staden och tillika 
delstaten al-Qadarif (ar. al-Qadārif, en., fr. och ty. Gedaref),  
 
regionerna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, xx, fr. Nord, ty. 
Nordregion), al-Sharqiyya (en. Eastern el Ash Sharqiyah, bej. xx, fr. Est, ty. Ostregion), Kurdufan
190
 (ar. 
Kurdufān, en., fr. och ty. Kordofan), al-Wusta (en. Central, fr. Centre, ty. Zentralregion),  
 
delstaterna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, xx, fr. Nord, ty. asch-
Schamaliyya), Nahr al-Nil (ar. Nahr al-Nīl, en. River Nile, fr. Nil, ty. Nahr an-Nil el. Nil-Provinz) och al-
Bahr al-Ahmar (ar. al-Bahr al-Ahmar, bej. xx, en. Red Sea, fr. Mer Rouge, ty. Rotes Meer),. 
 
ISRAEL/PALESTINA (ar. Filastīn, he. Filastin, en. Palestine, fr. Paléstine, ty, Palästina) 
 
1. ISRAEL 
hebreiska och arabiska är officiella språk. Vi använder de hebreiska namnen i den nyare translittereringen 
(se ovan under "Hebreiska"), utom i fråga om 
städerna Jerusalem (västra Jerusalem) (he. Yerushalayim, ar. al-Quds, äv. Ūrshalīm, fr. Jérusalem), Haifa 
(he. Hefa, ar. Hayfa, fr. Haïfa), Netanya (he., en. och fr. Natanya, ar. Natānyā, ty. ibl. Netanja), Tiberias 
(he. Teverya, ar. Tabariyā, fr. Tibériade), Nasaret (he. Nazerat, ar. al-Nāsira, en., fr. och ty. Nazareth), 
Zefat
191
 (he. Tsfat, ii: Tzfat/Tzefat, ar. Safad, en., fr. och ty. Safed, en. äv. Zephath) och Eilat (he. och en. 
Elat, ar. Ayla el. Īlāt), Tel Avivs förort Jaffa (he. Yafo, ar. Yāfā), landsdelarna Judeen (he. Yehudah, ar. 
Yahūdiya, en. Judea el. Judaea, fr. Judée, ty. Judäa) och Galileen (he. ha-Galil, ar. al-Jalīl, en. Galilee, fr. 
Galilée, ty. Galiläa), flygplatsen Ben-Gurion
192
 (he. Ben Guryon, ar. bin Ghūryūn, en. Ben Gurion, fr. 
David-Ben-Gourion), udden Kap Karmel (he. Rosh ha-Karmel, ar. xx, en. och fr. Cape/Cap Carmel) samt 
sjön Döda havet (he. Yam ha-helah, ar. al-Bahr al-Mayyit, en. Dead Sea, fr. Mer Morte, ty. Totes Meer).  
 
                                                           
190
 Med provinserna Norra Kurdufan (ar. Shamāl Kurdufān, en. North Kordofan, fr. Kordofan 
septentrional, ty. Nord-Kordofan), Västra Kurdufan (ar. Gharb Kurdufān, en. West Kordofan, fr. Kordofan 
occidental, ty. West-Kordofan) och Södra Kurdufan (ar. Janūb Kurdufān, en. South Kordofan, xx, fr. 
Kordofan méridional, ty. Süd-Kordofan). 
191
 Egentligen det hebreiska namnet enligt den äldre translittereringsmodellen. 
192
 Uppkallad efter David Ben-Gurion, Israels premiärminister 1948–53 och 1955–63. 

 
79
Övriga exonymer på andra språk: städerna Tel Aviv (ar. Tal 'Abib, fr. Tel-Aviv), Akko (ar. 'Akkā, en. och ty. 
äv. Acre, fr. Saint-Jean-d'Acre), Kesarya (ar. Qisārya, en., fr. och ty. ofta Caesarea)
193
, Kfar Sava (en., fr. 
och ty. Kfar Saba, ibl. Kefar Sava), Ashdod (ar. Isdūd, ty. Aschdod), Ashkelon (tid. Ashqelon, ar. al-Majdal 
el. 'Askalān, ty. Askalon), Lod (ar. al-Ludd, en., fr. och ty. ibl. Lydda), Sderot (tid. Sederot, ar. Sadīrūt, fr. 
Sdérot) och Beer Sheva (he. Be'er Sheva', ar. Bi'r al-Sabi', en. Beersheba, fr. Beersheva, äv. Beershéba, ty 
Beerscheba) samt udden Kap ha-Nikra (he. Rosh ha-Nikra, ar. Ra's al-Nāqūra, en., fr. och ty. Rosh 
Hanikra), på gränsen mot Libanon (för libanesiskt namn, se under Libanon), och Kinneretsjön (el. 
Genesarets sjö, Tiberias sjö, Galileiska sjön, he. Yam Kinneret, ar. Buhayra Tabariyā, en. Lake Tiberias el. 
Sea of Galilee, fr. Lac de Tibériade, ty. See Generzareth, ibl. See Tiberias) m.fl.  
 
De stavningsvarianter som förekommer bottnar till stor del i variationerna mellan de olika 
translittereringssystemen. Två av Tel Avivs förorter kan få belysa denna problematik: Rishon le-Tziyyon 
(tidigare: Rishon le-Ziyyon, he. Rishon leTsion, tidigare: Rishon LeZion, ii: Rishon LeTzion, ar. Rishūn 
Litsiyyūn, ty. ibl. Rischon LeTzion) och Petah Tikva (tidigare: Petah Tiqwa, he. Petah Tikvah, tidigare: 
Petah Tiqwah, ii: Petach Tikvah, ar. Bitāh Tikfā, fr. Petah-Tikva). 
 
 
2.  DE PALESTINSKA OMRÅDENA 
utgörs av Västbanken (ar. al-Daffat al-Gharbiyya, he. ha-Gada ha-Ma'aravit, en. West Bank, fr. Cisjordanie, 
ty. Westjordanland, äv. Cisjordanien) och Gazaremsan (ar. Qattā' Ghazza, he. Rezu'at 'Azza, en. Gaza 
Stripe, fr. Bande de Gaza, ty. Gazastreifen). 
 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
städerna Jerusalem (östra Jerusalem) (ar. al-Quds (äv. Ūrshalīm)/al-Quds al-Sharqiyya, he. Yerushalayim, 
fr. Jérusalem/Jérusalem-Est), Ramallah (ar. Rām Allāh, tillfälligt huvudkvarter för den palestinska 
myndigheten på Västbanken och närmast en förort till Jesrusalem), Betlehem (ar. Bayt Lahm, he. Bet le-
Hem, en. och ty. Bethlehem, fr. Bethléem), Gaza (ar. Ghazza, he. 'Azza, en. ofta Gaza City och ty. Gaza-
Stadt för att skilja staden från "remsan"), Jenin (ar. Janin, fr. Jenine, ibl. Djénine, ty. Dschenin), Jeriko (ar. 
Arīhā, he. Yeriho, en. och ty. Jericho, fr. Jéricho), Hebron (ar. al-Khalīl, he. Hevron, fr. Hébron), Beit 
Hanun (ar. Bayt Hānūn, he. Bet Hanun, en. och fr. Beit Hanoun) och Deir al-Balah (ar. Dayr al-Balah, en. 
Dayr el-Balah, ty Dair al-Balah), byn Beit Lahiya (ar. Bayt Lahiyya, ty. Beit Lahia) samt landsdelen 
Samarien (ar. Sāmariyyūn el. al-Sāmira, he. Shomron, en. och ty. Samaria, fr. Samarie). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tulkarm (he., en., fr. och ty. Tulkarem), 
Qalqilya (ar. Qalqīlya, he. Kalkilyah, tid. Qalqilyah, fr. äv. Kalkiliya, ty. äv. Kalkilja el. Kalkilija), Nablus 
(officiellt Nabulus, he. Shekem, fr. Naplouse),  och Khan Yunis (ar. Khān Yūnis, fr. Khan Younès, ty. Chan 
Junis) samt flyktinglägret Jabaliyya (en. Jabaliya, ty. Jabalia el. Dschabalija) m.fl. 
 
JORDANIEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
sjön Döda havet (ar. al-Bahr al-Mayyit, he. Yam ha-helah, en. Dead Sea, fr. Mer Morte, ty. Totes Meer). 
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Aqaba (ar. al-'Aqaba, ty. Akaba) samt Amman-förorten 
Rusayfa (ar. al-Rusayfa, en. Ar-Rusayfah, fr. Rusayfah, ty. Ruseifa). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Ajlun (ar. Ajlūn, en. Ajloun) och Jarash 
(en., fr. och ty. Jerash) och al-Karak (en. Karak, fr. och ty. Kerak) samt Amman-förorten al-Zarqa (ar. al-
Zarqā', en. och fr. Zarqa, ty. Zarka, ibl. Sarka, Serka el. Zerka) m.fl.  
 
LIBANON 
Vi använder normalt de förfranskade arabiska namnformerna, t.ex. för staden Baalbek (ar. Ba'labakk, en. 
och ty. ibl. Baalbak), utom i fråga om 
                                                           
193
 Den intilliggande romerska ruinstaden heter dock Caesarea, även på svenska. 

 
80
huvudstaden Beirut (ar. Bayrūt, fr. Beyrouth), det där belägna palestinska flyktinglägret Shatila (ar. Shatīla, 
"förfranskad stavning" Chatila), Beiruts förort Juniya (ar. Jūniya, "förfranskad stavning", Jounié, ibl. 
Joûnié, en., fr. och ty. Jounieh), städerna Tripoli (ar. Tarābulus al-Shām, "förfranskad stavning" Trablous), 
Jubayl (ar. Jubayl, "förfranskad stavning" Jbeil, en., fr. och ty. Byblos, fr. ibl. Jbaïl), Saida (ibl. Sayda, ar. 
Sayīdā, en. och ty. Sidon, fr. Saïda), Tyr (ar. Sūr, "förfranskad stavning" Sour, ibl. Soûr, en. Tyre, ty. Tyrus, 
äv. Tyros, Tyr el. Sur), Nabatiyeh (ar. al-Nabatīya, "förfranskad stavning" En Nabatiyé, fr. och ty. 
Nabatieh, ty. ibl. Nabatiye el. Nabatäa), Naqura (ar. al-Nāqūra, "förfranskad stavning" En Naqoura, en. 
Naqoura, fr. El Nâqoûra, ty. Nakura) och Zahle (ar. Zahlah, fr. Zahlé) samt regionen Bekaadalen (ar. al-
Biqā', "förfranskad stavning" El-Beqaa, en. Bekaa Valley, fr. la Bekaa, ibl. la Béqaa, ty. die Bekaa el. die 
Bekaa-Ebene), det omstridda gränsområdet  Shebaagårdarna (el. Shebaaområdet, ar. Mazāri' Shib'ā, en. 
Shebaa Farms, fr. fermes de Chebaa, ty. Schebaa-Farmen el. Schebaa-Höfe) och udden Kap ha-Niqra (ar. 
Ra's al-Nāqūra, he. Rosh ha-Niqra, en. Ras Al-Naqura, fr. Ras Naqoura, ty. Ras Nakura) på gränsen mot 
Israel (för alternativa stavningar av detta israeliska namn, se under Israel). 
 
SYRIEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Damaskus (ar. Dimashq, en. Damascus, fr. Damas), städerna Aleppo (ar. Halab, fr. Alep, ty. 
äv. Haleb), Latakia (ar. al-Lādhiqīya, en. ibl. Ladekye, fr. Lattaquié), Tartous (ar. Tartūs), Hama (ar. 
Hamāh) och Palmyra (ar. Tadmur, fr. Palmyre) samt den konstgjorda sjön i Eufrat Asadsjön (ar. Bushayrat 
al-Asad, en. Lake Assad, fr. Lac Assad, ty. Assad-See). 
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Qamishli (ar. al-Qāmishlī, kur. Qamişlo, en. Kamishly el. 
Kamishli, ty. Kamishli, ibl. Kamischli el. Qamischli). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Hums (ar. Hims el. Hums, en. Hims el. 
Homs, fr. och ty. Homs), al-Raqqa (en. och fr. Raqqa, ty. Rakka), Dayr al-Zawr (en., fr. och ty. Deir ez-
Zor, en. ibl. Der Zor el. Deir al-Zor) och al-Qunaytira (ar. al-Qunaytīra, en. och fr. Quneitra, ty. Kuneitra) 
samt Damaskus-förorten Saydnaya (ar. Saydnāyā, en. och ty. Sednaya, fr. Saidnaya) m.fl. 
 
IRAK
194
 
Utöver arabiska talas i den norra delen, Kurdistan, som modersmål kurdiska (ca 15 % av hela befolkningen 
el. närmare fem milj.). Vi använder för hela landet de arabiska namnen i korrekt men förenklad 
translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om 
huvudstaden och tillika provinsen Bagdad (ar. Baghdād, en. Baghdad), dess stadsdel Sadrstaden
195
 (ar. 
Madīnat al-Sadr, en. Sadr City, tidigare kallad "Saddam City" och dessförinnan Madīnat al-Thawra, 
"Revolutionsstaden"), staden Mosul (ar. al-Mawsil, kur. Mûsil, fr. Mossoul, ty. Mossul), staden och tillika 
provinsen Kirkuk (ar. Karkūk, kur. Kerkûk, fr. Kirkouk) samt provinsen Nineve (ar. Naynawā, en. Nineveh, 
fr. och ty. Ninive). 
 
Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om städerna och tillika provinserna Najaf (ar. al-Najaf, fr. äv. 
Nadjaf, ty. Nadschaf) och Basra (ar. al-Basra, fr. Bassorah). 
 
Observera att man i många andra fall i svenska (och andra) medier ofta "glömmer" att sätta ut bestämda 
artikeln på de namn som ska ha denna, t.ex. städerna al-Hilla, al-Ramadi, al-Diwaniyya, al-Samawa, al-
Nasiriyya, al-Kut, al-Amara och al-Zubayr, provinserna al-Anbar och al-Muthanna samt halvön och staden 
al-Faw. 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tal Afar (ar. Tal 'Afar, az. Tälafär şähäri, 
en. ibl. Tall Afar, ty. och fr. ibl. Tell Afar), Baquba (ar. Ba'qūba, fr. Baqoubah, ty. Bakuba), Bayji (ar. 
                                                           
194
 "Tvåflodslandet" kallas Mesopotamien (vilket kommer från grekiskan och betyder "Landet mellan 
floderna", ar. Bilād ma bayna al-nahrayn, samma betydelse, en. Mesopotamia, fr. Mésopotamie, ty. även 
"Zweistromland") 
195
 Uppkallad efter den 1999 mördade shiitiske ledaren storayatollan Muhammad Sadiq al-Sadr (far till 
Muqtada al-Sadr). 

 
81
Bayjī, en. Baiji, fr. Baïji, ty. Baidschi), Khanaqin (ar. Khānaqīn, kur. Xaneqîn, en. och fr. äv. Khanaquin, 
ty. Chanakin), al-Falluja (ar. al-Fallūja, en. Falluja, fr. Falloujah, ty. Falludscha), al-Kut (ar. al-Kūt, fr. 
Kout), al-Kufa (ar. al-Kūfa, en. och ty. Kufa, fr. Koufa), al-Diwaniyya (ar. al-Dīwāniyya, en. Ad 
Diwaniyah, fr. Diwaniyah, ty. Diwanija) och al-Nasiriyya (ar. al-Nāsiriyya, en. och fr. Nasiriyah, ty. 
Nasirija), huvudstaden i irakiska Kurdistan och tillika provisen Arbil (ar. Arbīl, kur. Hewlêr, ty. och ibl. fr. 
Erbil, ty. äv. Irbil) samt städerna och tillika provinserna al-Sulaymaniyya (ar. al-Sulaymāniyya, kur. 
Silêmanî, en. och fr. Sulaymaniyah, fr. äv. Soulaimaniyah, ty. Suleimanija el. Sulaimanija), Dahuk (ar 
Dahūk, kur. och ty. Duhok, en. och fr. Dohuk, fr. äv. Dahouk, Douhouk) och Karbala (ar. Karbalā', fr. äv. 
Kerbéla, ty. Kerbela el. Kerbala), Bagdad-förorten al-Kazimiyya (en. ofta Kadhimiya el. Kadhamiyah), 
provinserna Salah al-din (ar. Salāh al-Dīn. en., fr. och ty. Saladin, Salaheddin el. Salahedin fr. ibl. Saladine 
el. Salheddine), Diyala (ar. Diyāla, ty. Dijala), Babil (ar. Bābil, en. Babylon, fr. och ty. Babel) och Wasit 
(ar. Wāsit, fr. och ibl. en. och ty. Wassit) samt halvön och staden al-Faw (en. Fao, al-Fao el. al-Fawr) m.fl.  
 
KUWAIT 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden