1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Suvalkija (en. Sudovia, fr. ibl. 
Sudovie, ty. Suwalken) och Dzūkija (en. Dainava) samt landtungan Kuršių nerija (en. Courland Spit, fr. 
Cordon littoral de Courlande el. Cordon des Coures, ty. Kurische Nehrung, ry. Kursjskaja kosa) m.fl. (alla 
på tyska) 
 
BRITTISKA ÖARNA (FÖRENADE KUNGARIKET och IRLAND) 
 
STORBRITANNIEN (OCH NORDIRLAND)/FÖRENADE KUNGARIKET (inkl. Isle of Man, 
Kanalöarna och Gibraltar) 
Vi använder de engelska namnen, utom i fråga om 
Landsdelen/Nuts 1-området Skottland (en. Scotland, fr. Écosse, ty. Scottland), landsdelen/Nuts 1- och 2-
området Nordirland (en. Northern Ireland, fr. Irlande du Nord), Nuts 1-områdena Nordöstra England (en. 
North East (England)), Nordvästra England (en. North West (England)), Östra England (en. East of 
England), Sydöstra England (en. South East (England)) och Sydvästra England (en. South West (England)) 
samt ögrupperna Shetlandsöarna (en. Shetland Islands, fr. Îles Shetland, ty. Shetland-Inseln), Yttre 
Hebriderna (en. Outer Hebrides el. Western Isles, gae. Na h-Eileanan Siar, fr. Hébrides extérieures, ty. 
Äußere Hebriden). Inre Hebriderna (en. Inner Hebrides, gae. Na h-Eileanan a-staigh, fr. Hébrides 
intérieures, ty. Innere Hebriden) och Kanalöarna (en. Channel Islands, fr. Îles Anglo-Normandes, ty. 
Kanalinseln el. Normannische Inseln). Scillyöarna (en. Isles of Scilly, fr. ibl. Les Sorlingues) ingår i Nuts 
2-området Cornwall and Isles of Scilly. 
 
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden London (fr. Londres), städerna Edinburgh (fr. Édimbourg), 
Dover (fr. Douvres), Canterbury (fr. ibl. Cantorbéry), St. Helier (fr. St-Hélier, huvudort på Jersey) och St. 
Peter Port (fr. St-Pierre-Port, huvudort på Guernsey), landsdelen England (fr. Angleterre), landsdelen och 
Nuts 1-området Wales (wale. Cymru, fr. Pays de Galles), grevskapet Cornwall (fr. Cornouailles), ögruppen 
Orkneyöarna (fr. Îles Orcades) samt öarna (i Engelska kanalen) Guernsey (fr. och ty. Guernesey), Alderney 
(fr. Aurigny) och Sark (fr. Sercq). 
 
                                                           
78
 Äldre tyska namn är Memelland eller Memelgebiet. 

 
53
IRLAND 
Trots att Irland är tvåspråkigt använder vi genomgående de engelska namnen.
79
 
 
VÄSTEUROPEISKA FASTLANDET (TYSKLAND, NEDERLÄNDERNA, BELGIEN, LUXEMBURG 
och FRANKRIKE) 
 
TYSKLAND 
Vi använder de tyska namnen
80
, utom i fråga om ögrupperna 
Nordfrisiska öarna (ty. Nordfriesische Inseln, en. North Frisian Islands, fr. Îles de la Frise septentriole, ibl. 
Îles Frisonnes septentrionales) och Ostfrisiska öarna (ty. Ostfriesische Inseln, en. East Frisian Islands, fr. 
Îles de la Frise orientale, ibl. Îles Frisonnes orientales). Tecknet ß kan på svenska ersättas med dubbelt s.  
 
I fråga om mindre sjöar bibehåller vi också de tyska namnen (inkl. avledningssuffixet -(e)r), t.ex. 
Schweriner See (en. Lake Schwerin, fr. ibl. lac de Schwerin) och Steinhuder Meer (en. ibl. Lake Steinhude, 
fr. ibl. lac de Steinhude). 
 
Övriga exonymer på andra språk
81
: städerna och tillika delstaterna och samtidigt Nuts 1- och Nuts 2-
områdena Hamburg (fr. Hambourg) och Bremen (fr. Brême), städerna
82
 Lüneburg (en. ibl. Lunenberg, fr. 
Lunebourg), Hannover (en. Hanover, fr. Hanovre), Braunschweig (en. och fr. Brunswick), Magdeburg (fr. 
Magdebourg), Jena (fr. Iéna), Dresden (fr. Dresde), Frankfurt an der Oder (fr. Francfort-sur-l'Oder), 
Hameln (en. och fr. Hamelin), Göttingen (en. Gottingen, fr. ibl. Goettingue), Kassel (fr. ibl. Cassel), Kleve 
(en. Cleves, fr. Clèves), Duisburg (fr. Duisbourg), Köln (en. och fr. Cologne), Aachen (en. och fr. Aix-la-
Chapelle), Monschau (fr. Montjoie), Koblenz (en. ibl. Coblenz, fr. Coblence), Trier (en. ibl. Treves, fr. 
Trèves), Saarbrücken (fr. Sarrebruck)
83
, Mainz (fr. Mayence), Frankfurt am Main (fr. Francfort-sur-le-
Main), Speyer (fr. Spire), Freiburg im Breisgau (en. Freiburg, fr. Fribourg-en-Brisgau), Würzburg (fr. 
Wurtzbourg), Rothenburg ob der Tauber (fr. Rothenbourg), Coburg (fr. Cobourg), Nürnberg (en. och fr. 
Nuremberg), Augsburg (fr. Augsbourg), Regensburg (fr. Ratisbonne), München (en. och fr. Munich) och 
Konstanz (en. och fr. Constance), delstaterna och tillika Nuts
84
 1-områdena Niedersachsen (en. Lower 
Saxony, fr. Saxe-Basse), Mecklenburg-Vorpommern (en. Mecklemburg-West Pomerania, fr. 
Mecklembourg-Poméranie-Antérieure), Brandenburg (fr. Brandebourg, bestående av Nuts 2-områdena 
Nordöstra Brandenburg (Brandenburg – Nordost) och Sydvästra Brandenburg (Brandenburg – Südwest)), 
Sachsen-Anhalt (en. Saxony-Anhalt, fr. Saxe-Anhalt), Sachsen (en. Saxony, fr. Saxe), Thüringen (en. 
Thuringia, fr. Thuringe), Hessen (en. och fr. Hesse), Nordrhein-Westfalen (en. Northrhine-Westphalia, fr. 
Rhénanie-du-Nord-Westphalie), Rheinland-Pfalz (en. Rhineland-Palatinate, fr. Rhénanie-Palatinat), 
Saarland (fr. Sarre), Baden-Württemberg (fr. Bade-Wurtemberg) och Bayern (en. Bavaria, fr. Bavière) 
samt landskapen Nordfriesland (en. North Frisia, fr. Frise du Nord), Ostfriesland (en. East Frisia, fr. Frise 
orientale), Franken (en. Francony, fr. Franconie) och Schwaben (fr. Souabe) liksom slutligen ön Helgoland 
(en. äv. Heligoland, fr. Héligoland) och Bodensjön (ty. Bodensee, en. Lake Constance, fr. Lac de 
Constance) 
 
NEDERLÄNDERNA 
Vi använder de nederländska namnen, utom i fråga om  
huvudstaden Haag (nl. och ty. 's-Gravenhage/Den Haag, en. The Hague, fr. La Haye), Nuts 1-områdena 
Norra Nederländerna (Noord-Nederland), Östra Nederländerna (Oost-Nederland), Västra Nederländerna 
                                                           
79
 Exempel på några iriska namn: huvudstaden Dublin heter på iriska Dubh Linn eller Baile Átha Cliath och 
städerna Cork och Limerick heter Corcaígh respektive Luimneach. 
80
 Även i fråga om den delvis dansktalande delen i norra Schleswig-Holstein, där exempelvis staden 
Flensburg på danska heter "Flensborg". 
81
 Franskan har en viss tendens att ersätta slutledet -burg med "-bourg" och använder ibland namnformer 
som "Flensbourg", "Rendsbourg", "Oldenbourg", "Marbourg", "Naumbourg" etc. (i stället för Flensburg, 
Rendsburg, Oldenburg, Marburg och Naumburg). 
82
 Ett antal städer (Köln, Dresden m.fl.) har dessutom gett namn åt olika Nuts 2-områden. 
83
 Saarland förvaltades tidigare av Frankrike och ett antal orter har franska exonymer: Saarlouis (fr. ibl. 
Sarrelouis), St. Ingbert (fr. ibl. Saint-Ingbert) och Zweibrücken (fr. Deux-Ponts). 
84
 De mindre delstaterna är samtidigt Nuts 2-områden. 

 
54
(West-Nederland) och Södra Nederländerna (Zuid-Nederland), provinsen och Nuts 2-området Frisland 
(nl., en. och ty. Friesland, en. äv. Frisia, fris. Fryslân, fr. Frise) samt ögruppen Västfrisiska öarna (nl. 
Waddeneilanden, fris. Fryske waadeilannen, en. West Frisian Islands, fr. Îles de la Frise occidentale, ibl. 
Îles Frisonnes Occidentales, ty. Westfriesische Inseln). 
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Arnhem (ty. Arnheim), Nijmegen (fr. Nimègue, ty. Nimwegen), 
's-Hertogenbosch (oftast kallad Den Bosch, fr. Bois-le-Duc), Den Helder (fr. Le Helder), Alkmaar (ty. ibl. 
Alkmar),  Leiden (en. Leyden, fr. Leyde), och Vlissingen (en. Flushing, fr. Flessingue), staden och tillika 
provinsen/Nuts 2-området Groningen (fr. Groningue, fris. Grins) samt provinserna/Nuts 2-områdena 
Noord-Holland (fr. Hollande septentrionale), Zuid-Holland (fr. Hollande méridionale), Gelderland (en. ibl. 
Guelders, fr. Gueldre, ty. Geldern), Limburg (fr. Limbourg), Noord-Brabant (fr. Brabant septentrional) och 
Zeeland (en. Zealand, fr. Zélande) samt till sist Zuiderzeedammen Afsluitdijk  (fris. Ofslútdyk, en. 
Ijsselmeer Dam, fr. Digue du Nord, ty. Abschlußdeich) 
 
BELGIEN 
Vi använder de lokala namnen
85
 på nederländska, franska eller tyska, utom i fråga om  
huvudstaden och tillika delstaten/Nuts 1-området Bryssel
86
 (fr. Bruxelles, nl. Brussel, ty. Brüssel, en. 
Brussels, ar. Brūksil), staden Brygge
87
 (nl. Brugge, fr. och en. Bruges, ty. Brügge), regionerna 
(=delstaterna)/Nuts 1-områdena Flandern (nl. Vlaanderen, fr. Flandre, en. Flanders) och Vallonien (fr. 
Wallonie, nl. Wallonië, ty. Wallonien, en. Wallonia) samt provinserna/Nuts 2-områdena Flamländska 
Brabant (nl. Vlaams Brabant, fr. Brabant flamand, ty. Flämisch-Brabant, en. Flemish Brabant), Vallonska 
Brabant (fr. Brabant wallon, nl. Waals-Brabant, ty. Wallonisch-Brabant, en. Walloon Brabant), Östflandern 
(nl. Oost-Vlaanderen, fr. Flandre orientale, ty. Ost-Flandern, en. East Flanders) och Västflandern (nl. West-
Vlaanderen, fr. Flandre occidentale, ty. West-Flandern, en. West Flanders).  
 
Övriga exonymer på andra språk:  
 
Flandern: städerna Gent (fr. Gand, en. Ghent), Oostende (fr. och ty. Ostende, en. Ostend)
88
, Ieper (fr. och 
en. Ypres, ty. Ypern), Kortrijk (fr. och en. Courtrai), Aalst (fr. Alost), Mechelen (fr. Malines, ty. Mecheln, 
en. Mechlin), Lier (fr. Lierre), Leuven (fr. och en. Louvain, ty. Löwen)
89
, Tongeren (fr. Tongres, ty. 
Tongern) m.fl., Bryssel-förorten Sint-Genesius-Rode (fr. Rhode-Saint-Genèse), staden och tillika provinsen 
Antwerpen (fr. Anvers, en. Antwerp), provinsen/Nuts 2-området Limburg (fr. Limbourg) samt landskapet 
Kempen (fr. Campine, ty. och en. Kempenland) och färjeläget Zeebrugge (fr. och ibl. en. Zeebruges, ty. 
Zeebrügge), som hör till kommunen Brygge. 
 
Vallonien: staden och tillika provinsen/Nuts 2-området Liège (nl. Luik, ty. Lüttich) samt provinserna/Nuts 
2-områdena Hainaut (nl. Henegouwen, ty. Hennegau) och Luxembourg
90
 (nl. och ty. Luxemburg). 
 
LUXEMBURG 
Officiella språk är franska, tyska och luxemburgiska. Vi använder de etablerade franska namnformerna 
(som ofta egentligen är tyska, och inte de alternativa formerna på luxemburgiska), utom i fråga om  
huvudstaden Luxemburg (fr. och en. Luxembourg, lu. Lëtzebuerg, it. Lussemburgo) och landsdelarna 
Gutland (fr. och en. Bon Pays) och Ösling (fr. och en. Oesling, lu. Éislak). 
 
                                                           
85
 I fråga om stadsdelar och adresser i landets tvåspråkiga huvudstad använder vi de (mer etablerade) 
franska namnen, t.ex. för stadsdelen Laeken (nl. Laken). 
86
 Som delstat/Nuts 1-område är det fullständiga namnet Huvudstadsregionen Bryssel (fr. région de 
Bruxelles-Capitale, nl.  Brussels Hoofdstedelijk Gewest, ty.  Region Brüssel-Hauptstadt, en. Brussels-
Capital Region).  
87
 Däremot skriver vi Zeebrugge. Se nedan. 
88
 På svenska används ofta formen "Ostende" (med svenskt uttal), men den korrekta formen är Oostende. 
89
 På svenska används här ofta felaktigt den franska namnformen "Louvain". Däremot finns i Vallonien det 
franskspråkiga universitetet Louvain-la-Neuve, beläget i staden Ottignies-Louvain-la-Neuve.  
90
 Vi gör på svenska en åtskillnad i stavningen mellan å ena sidan Storhertigdömet Luxemburg och dess 
homonyma huvudstad och å andra sidan den belgiska på provinsen Luxembourg. 

 
55
FRANKRIKE (inkl. MONACO)
91
  
Vi använder de franska namnen, utom i fråga om
92
  
Nuts 1-områdena Västra Frankrike (fr. Ouest), Östra Frankrike (fr. Est), Östra mellersta Frankrike ( fr. 
Centre-Est), Sydvästra Frankrike (fr. Sud-Ouest) och Utomeuropeiska departement (fr. Départements 
d’outre-mer (DOM))
93
, landskapet Savojen (fr. Savoie, en. Savoy, ty. Savoyen), kustområdet (franska) 
Rivieran (fr. Côte d'Azur)
94
, ön (och Nuts 2-området) Korsika
95
 (fr. Corse, kors., it. och en. Corsica) och 
Genèvesjön (fr. Lac Léman, en. Lake Geneva, ty. Genfer See). 
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Lyon (en. Lyons), Marseille (en. Marseilles, ar. Marsīlyā), 
Dunkerque (en. Dunkirk, ty. Dünkirchen, nl. Duinkerken), Reims (en. äv. Rheims), Nancy (ty. ibl. Nanzig) 
och Nice (it. och ty. Nizza), orterna i Alsace och norra Lorraine (det tidigare tyska Elsass-Lothringen), t.ex. 
Strasbourg (ty. Straßburg), Mulhouse (ty. Mühlhausen), Thionville (ty. Diedenhofen), Haguenau (ty. 
Hagenau), Sarreguemines (ty. Saargemünd) och Saverne (ty. Zabern) m.fl., landskapen/regionerna/Nuts 2-
områdena Alsace (ty. Elsaß), Lorraine (ty. Lothringen), Bourgogne (en. Burgundy, ty. Burgund), Picardie 
(en. Picardy) och Bretagne (bre. Breizh, en. Brittany), (de historiska) landskapen Normandie (en. 
Normandy)
96
 och Gascogne (en. Gascony), regionen/Nuts 2-området Aquitaine (ty. ibl. Aquitanien) samt 
ön Île d'Ouessant (bre. Eusa, en. Ushant).  
 
ALPLÄNDERNA (SCHWEIZ och ÖSTERRIKE) 
 
SCHWEIZ (inkl. LIECHTENSTEIN) 
Vi använder de lokala namnen på tyska, franska, respektive italienska
97
 utom ifråga om  
Genèvesjön (fr. Lac Léman, ty. Genfer See/Genfersee, en. Lake Geneva). Det tyska tecknet ß kan på 
svenska ersättas med dubbelt s. 
 
Övriga exonymer på andra språk
98
: 
 
Den tysktalande delen (inkl. Liechtenstein): städerna Biel (fr. Bienne)
99
, Thun (fr. Thoune)
100
, Chur (fr. 
Coire) och Sankt (ty. St.) Moritz (fr. Saint-Moritz), städerna och tillika kantonerna Bern (fr. och en. Berne), 
Zürich (fr. och en. Zurich)
101
, Basel (fr. Bâle, en. Basle), Schaffhausen (fr. Schaffhouse), Solothurn (fr. 
Soleure), Zug (fr. Zoug), Luzern (fr. och en. Lucerne), Sankt (ty. St.) Gallen (fr. Saint-Gall, en. Saint Gall) 
och Glarus (fr. Glaris), kantonerna Basel-Stadt (Bâle), Basel-Landschaft (Bâle-Campagne), Aargau (fr. 
Argovie), Thurgau (fr. Thurgovie), Schwyz (fr. Schwytz), Unterwalden
102
 (fr. Unterwald), Obwalden (fr. 
Obwald), Nidwalden (fr. Nidwald), Appenzell Ausserrhoden (fr. Appenzell Rhodes-Extérieures), Appenzell 
Innerrhoden (fr. Appenzell Rhodes-Intérieures) och Graubünden (it. Grigioni, rät. Grischun, fr. och en. 
Grisons) samt sjöarna Vierwaldstättersjön (fr. Lac des Quatre-Cantons, ibl. Lac de Lucerne, en. Lake 
                                                           
91
 Utom de utomeuropeiska departementen (Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana och Réunion). 
92
 Det kan tilläggas att södra Frankrike på franska benämns "le Midi". 
93
 Dessa (Réunion, Guadeloupe, Martinique och Franska Guyana) återfinns under Afrika, Västindien 
respektive Sydamerika. 
94
 Däremot finns det ett Nuts 2-område som även på svenska heter Provence-Alpes-Côte d’Azur. 
95
 Men de två departementen på ön heter Haute-Corse och Corse-du-Sud. 
96
 Regionerna Haute-Normandie och Basse-Normandie kallas på engelska ofta "Upper Normandy" resp. 
"Lower Normandy". 
97
 Däremot inte på rätoromanska. För orter inom detta språkområde använder vi de tyska namnen (se "Den 
tysktalande delen"), t.ex. i fråga om städerna Disentis och Sankt Moritz. Motsvarande rätoromanska namn 
är "Mustér" och "San Murezzan". 
98
 I fråga om tvåspråkiga områden räknas dessa till den tysk- resp. fransktalande delen beroende på vilket 
språk som är majoritetsspråk, således räknas staden Biel och kantonen Bern till den tysktalande delen och 
staden och kantonen Fribourg samt kantonen Valais till den fransktalande delen. 
99
 Denna delvis fransktalande stad heter numera officiellt Biel/Bienne. Bielsjön (ty. Bieler See el. Bielersee) 
heter på franska Lac de Bienne. 
100
 Thunsjön (ty. Thuner See) heter på franska Lac de Thoune. 
101
 Zürichsjön (ty. Züricher See) heter på franska Lac de Zurich. 
102
 Denna är inte längre en kanton utan ett samlingsbegrepp för kantonerna Nidwalden och Obwalden. 

 
56
Lucerne) och Bodensjön (ty. Bodensee, fr. Lac de Constance, en. Lake Constance) m.fl. I fråga om mindre 
sjöar, se under Tyskland. 
 
Den fransktalande delen: städerna Delémont (ty. Delsberg) och Sion (ty. Sitten), städerna och tillika 
kantonerna Fribourg (ty. Freiburg), Genève (ty. Genf, en. Geneva) och Neuchâtel (ty. Neuenburg)
103
 samt 
kantonerna Vaud (ty. Waadt) och Valais (ty. Wallis) m.fl.  
 
Den italiensktalande delen: staden Bellinzona (fr. Bellinzone), kantonen Ticino (ty. och fr. Tessin) och sjön 
Lago Maggiore (fr. Lac Majeur). 
 
ÖSTERRIKE 
Vi använder de tyska namnen, utom i fråga om 
Nuts 1-områdena Västra Österrike (ty. Westösterreich), Östra Österrike (ty. Ostösterreich) och Södra 
Österrike (ty. Südösterreich) samt delstaten/Nuts 2-området Tyrolen (ty. Tirol, en. och fr. Tyrol). Tecknet ß 
kan på svenska ersättas med dubbelt s. 
 
I fråga Neusiedlersjön (ty. Neusiedler See, ung. Fertő-tó, en. Lake Neusiedl, fr. ibl. Lac de Neusiedl), på 
gränsen mot Ungern, sammanskriver vi namnet till ett ord. I fråga om mindre sjöar, se under Tyskland. 
 
Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden och tillika delstaten/Nuts 2-området Wien (en. Vienna, fr. 
Vienne), staden och tillika delstaten/Nuts 2-området Salzburg (fr. Salzbourg) samt delstaterna/Nuts 2-
områdena Oberösterreich (en. Upper Austria, fr. Haute-Autriche), Niederösterreich (en. Lower Austria, fr. 
Basse-Autriche), Steiermark (en. Styria, fr. Styrie) och Kärnten (en. Carinthia, fr. Carinthie, slove. 
Koroška) liksom även Bodensjön (ty. Bodensee, fr. Lac de Constance, en. Lake Constance), på gränsen mot 
Tyskland och Schweiz 
 
SYDEUROPA (ITALIEN, ANDORRA, SPANIEN, PORTUGAL och MALTA) 
 
ITALIEN (inkl. SAN MARINO och HELIGA STOLEN/VATIKANSTATEN
104
) 
Vi använder de italienska namnen, utom i fråga om
105
 
huvudstäderna Rom (it. Roma, en. och fr. Rome) och Vatikanstaden (lat. Vaticanum, it. Città del Vaticano, 
en. Vatican City, fr. Cité du Vatican, ty. Vatikanstadt), städerna Neapel (it. Napoli, en. och fr. Naples), 
Turin (it. Torino), Genua (it. Genova, en. Genoa, fr. Gênes), Padua (it. Padova, fr. Padoue), Mantua (it. 
Mantova, fr. Mantoue), Venedig (it. Venezia, en. Venice, fr. Venise) och Florens (it. Firenze, en. och fr. 
Florence, ty. Florenz), Neapel-förorten Pompeji (it. Pompei, en. Pompeii, fr. Pompéi), Nuts 1-områdena
106
 
Nordvästra Italien (it. Nord-Ovest), Nordöstra Italien (it. Nord-Est), Mellersta Italien (it. Centro), Södra 
Italien (it. Sud) och Italienska öarna (it. Isole),  
 
samt landskapen/regionerna och tillika Nuts 2-områdena Lombardiet (it. Lombardia, en. Lombardy, fr. 
Lombardie, ty. Lombardei), Aostadalen (it., en. och ty. Valle d'Aosta, ty. ibl. Aostatal, fr. Vallée/Val 
d'Aoste), Ligurien (it. och en. Liguria, fr. Ligurie), Venetien (it. Veneto, en. Veneto el. Venetia, fr. 
Vénétie), Umbrien (it. och en. Umbria, fr. Ombrie), Kampanien (it. och en. Campania, fr. Campanie), 
Abruzzerna (it. Abruzzo el. Abruzzi, en. och ty. Abruzzi, fr. Abruzzes), Kalabrien (it. och en. Calabria, fr. 
Calabre) och Apulien (it. Puglia, en. Apulia, fr. Pouilles),  
 
                                                           
103
 Neuchâtelsjön heter på tyska Neuenburger See. 
104
 Lat. Status Civitatis Vaticanae, it. Stato della Città del Vaticano, en. State of the Vatican City, fr. L'État 
de la Cité du Vatican, ty. Staat Vatikanstadt. Utrikes namnbok nämner bara "Heliga stolen". 
105
 I vissa fall använder dessutom italienskan adjektiv utan motsvarighet i svenskan, t.ex. i fråga om 
Tiberön (it. Isola Tiberina, en. Tiber Island, fr. Île du Tibre, ty. Tiberinsel), i Rom, och Amalfikusten (it. 
Costiera Amalfitana, fr. Côte Amalfitaine). 
106
 Det kan även tilläggas att Norditalien och Syditalien på tyska ofta kallas "Oberitalien" resp. 
"Unteritalien". 

 
57
landskapen Sydtyrolen (it. Alto-Adige, ty. Südtrol, en. ibl. South Tyrol, fr. Haut-Adige el. Tyrol de Sud, 
motsvarande provinsen/Nuts 2-området Bolzano/Bozen, se nedan) och Emilien
107
 (it., en. och ty. Emilia, fr. 
Émilie), kustområdet italienska Rivieran (it. Riviera Ligure), halvön Apenninska halvön (it. Penisola 
italiana, en. Apennine peninsula, fr. Péninsule italienne, ty. Apenninenhalbinsel), öarna och tillika 
regionerna/Nuts 2-områdena Sicilien (it. Sicilia, en. Sicily, fr. Sicile, ty. Sizilien) och Sardinien (it. 
Sardegna, sard. Sardinnya, en. Sardinia, fr. Sardaigne) samt ögrupperna Pontinska öarna (it. Arcipelago 
Ponziano el. Isole di Ponza, en. Ponza Islands, fr. Îles Pontines, ty. Pontinische Inseln), Lipariska öarna 
(äv. Eoliska öarna, it. Isole Lipari el. Isole Eolie, en. Eolie and Lipari Islands, fr. Îles Éoliennes, ty. 
Liparische Inseln), Egadiska öarna (it. Isole Egadi, en. Egadi Islands, fr. Îles Egadi, ty. Ägadische Inseln) 
och Pelagiska öarna (it. Isole Pelagie, en Pelagier Islands, fr. Îles Pélagie, ibl. Îles Pélage, ty. Pelagische 
Inseln). 
 
I fråga om orterna i det tysktalande Sydtyrolen använder vi, liksom engelskan och franskan, i första hand de 
italienska namnen: