1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Translitterering från nygrekiska
 
 
EL ELOT 
743 
SV EN/FR/TY 
Kommentar 
Α 
α a 
a a   
 
αι ai 
e (ai) 
e (ai) 
"ai" förekommer, men "e" rekommenderas p.g.a. uttalet; 
TY: även "ä"; (i klassiska namn "ai") 
 
άι ái 
ai ai   
 
αϊ aï 
ai ai   
 
αυ av/af 
av/af 
av/af 
"av" före tonande konsonant (β,  γ,  δ,  ζ,  λ, µ, ν,  ρ) och 
vokaler 
"af" före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ, ψ) och i 
slutet av ord 
Β 
β v 
v 
v 
TY: även "w" 
Γ 
γ g 
g 
g 
EN & FR: ibland "y" framför vokal 
 
γγ ng 
ng ng   
 
γκ gk 
g, gk 
g, gk 
"g" i början och slutet av ord 
∆ 
δ d 
d 
d 
EN & FR: även "dh" 
Ε 
ε e 
e e   
 
ει ei 
i (ei) 
i (ei) 
"ei" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; (i 
klassiska namn "ei") 
 
έι éi 
ei ei   
 
εϊ eï 
ei ei   
 
ευ ev/ef 
ev/ef 
ev/ef 
"ev" före tonande konsonant (β,  γ,  δ,  ζ,  λ, µ, ν,  ρ) och 
vokaler 
"ef" före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ, ψ) och i 
slutet av ord 
Ζ 
ζ z 
z z   
Η 
η i 
i 
i (e) 
"e" förekommer ofta i klassiska namn 
 
ηυ iv/if 
iv/if 
iv/if 
"iv" före tonande konsonant (β,  γ,  δ,  ζ,  λ, µ, ν,  ρ) och 
vokaler 
"if" före tonlös konsonant (θ,  κ,  ξ,  π,  σ,  τ,  φ,  χ,  ψ) och i 
slutet av ord 
Θ 
θ th 
th th   
Ι 
ι i 
i i   
Κ 
κ k 
k 
k 
EN & FR: även "c" 
Λ 
λ l 
l l   
Μ µ  m 
m m   
 
µπ b, 
mp 
b, mb/mp 
b, mb/mp 
"b" i början och slutet av ord 
 
Ν 
ν n 
n n   
 
ντ nt 
d, nd/nt 
d, nd/nt 
"d" i början och slutet av ord 
 
Ξ 
ξ x 
x x   
Ο 
ο o 
o o   
Οι 
 
οι oi 
i (oi) 
i (oi) 
"oi" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; 
TY: även "ö"; (i klassiska namn "oi") 

 
30
 
όι ói 
oi oi   
 
οϊ oï 
oi oi   
 
ου ou 
ou 
ou 
TY: även "u" 
Π 
π p 
p p   
Ρ 
ρ r 
r r   
Σ 
σ, ς s 
s s   
Τ 
τ t 
t t   
Υ 
 
υ y 
i (y) 
i (y) 
"y" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; (i 
klassiska namn "y") 
Φ 
φ f 
f f   
Χ 
χ ch 
ch ch/kh 
(h) 
 
Ψ 
ψ ps 
ps ps   
Ω 
ω o 
o o   
 
  
Vokalkombinationerna ai, ei och oi blir med den tillämpade modellen ovanliga i svensk text. De 
förekommer dock (beroende på accent på första vokalen eller trema på andra vokalen i grekiskan) bland 
annat i namnen Achaia (landskap/län), Panathinaikos (fotbollslag) och Meimarakis (en f.d. 
försvarsminister). 
 
 
Med en pragmatisk/kontrastiv utgångspunkt kan man ur ovanstående tabell utläsa att det mellan de olika 
systemen förekommer ett (mindre) antal diskrepanser enligt följande förenklade framställning: 
 
Tablå över de viktigaste diskrepanserna mellan systemen, med angivande av de praktiska konsekvenserna 
vid översättning från engelska(, franska eller tyska) till svenska 
 
Vokaler (med sina klassiska namn) 
 
Grekiska bokstav    (BGN/PCGN)          (ISO 843) 
      Elot 743 
 Svensk modell 
 
ε 
(epsilon) 
 e  e  e  e 
η (ēta) 
  i  ī   i   i 
ι (jōta) 
  i  i  i  i 
υ 
(ypsilon) 
 i  y  y  i 
 
Om vokalen y förekommer bör den således ersättas med i. 
 
Ursprungliga diftonger (diftonger i klassisk grekiska - monoftongiserat uttal i nygrekiskan) 
 
Grekiska bokstäver    (BGN/PCGN)        (ISO 843)        Elot 743 
 Svensk modell 
 
αι 
  e  ai 
 ai 
 e 
(ai) 
ει 
  i  ei 
 ei 
 i 
(ei) 
οι 
  i  oi 
 oi 
 i 
(oi) 
αυ 
 
  av 
 av, 
af, 
ay av, 
af 
 av/af 
ευ 
 
  ev 
 ev, 
ef, 
ey ev, 
ef 
 ev/ef 
ηυ 
  iv 
 iv, 
if, 
iy 
 iv, 
if 
 iv/if 
ου 
 
  ou 
 ou, 
oy 
 ou 
 ou 
 
Om kombinationerna ai, ei eller oi förekommer bör de således ersättas med e respektive i, utom i de fall då 
det grekiska originalet har accent på första vokalen eller trema (på den andra) (man måste veta). 
Kombinationerna ay, ey, iy och oy används inom ISO-normen i de fall då grekiskan har accenttecken eller 

 
31
trema. Om dessa kombinationer skulle förekomma bör de enligt ovan angivna huvudregel (tonande resp. 
tonlös konsonant följer) ersättas med av/af, ev/ef respektive iv/if. Om växlingen av/af, ev/ef respektive iv/if 
inte tillämpas i källtexten (eftersom man följt BGN/PCGN) bör detta korrigeras. 
 
Konsonanter 
 
Grekiska bokstäver    (BGN/PCGN)        (ISO 843)        Elot 743 
 Svensk modell 
 
γ 
(gamma) 
 g, 
y 
 g  g  g 
γγ 
  ng 
 gg 
 ng 
 ng 
δ 
(delta) 
  d, 
dh 
 d  d  d 
χ 
(chi) 
  kh 
 ch 
 ch 
 ch 
 
Härav kan det bl.a. utläsas att konsonantkombinationerna gg, dh och kh samt "konsonantiskt y" (t.ex. 
"Yiorgos" i stället för Giorgos) indikerar att ett annat translittereringssystem än Elot 743 har använts och att 
följande korrigeringar behöver göras: 
gg > ng, dh > d, kh > ch samt 
y + efterföljande vokal > g + efterföljande vokal 
 
Andra modeller (än de ovan jämförda) (karakteristika: h, ks, ss, c, ph) 
Tecknet χ translittereras i andra språk ibland med h (i stället för ch). Vidare translittereras tecknet ξ ibland 
med ks (i stället för x). Det förekommer också att intervokaliskt s dubbeltecknas och skrivs ss (för att 
undvika ett tonande uttal på engelska, franska och tyska) trots att grekiskan använder enkelt s. Grekiskan 
kan dock i vissa fall mycket väl ha dubbelt s. Vidare skriver man ibland c i stället för k och ph i stället för f. 
I enlighet med detta förekommer bl.a. ofta skrivsättet "Halkidiki" i stället för Chalkidiki eller "Khalkidiki". 
Stavningen "Halkidiki" har fått dominerande genomslag i turistsammanhang. På engelska och franska 
skriver man undantagsvis "Costas (smeknamn för Konstantinos) Caramanlis". På svenska bör man skriva 
Konstantinos Karamanlis (enligt regeringslistan, Greklands f.d. premiärminister, som ofta kallas "Kostas" 
för att särskiljas från sin farbror Konstantinos G. Karamanlis, 1907-98, i olika omgångar grekisk president 
och premiärminister).  
 
Följande korrigeringar kan således behöva göras: c > k, h > ch, ks > x, ph > f och ss > s 
 
Om konsonantkombinationerna mp eller nt skulle förekomma initialt bör dessa här ersättas med b 
respektive d. 
 
Äldre tysk norm (karakteristika: u, ä, ö, w) 
Enligt denna modell använder man u, ä, ö och w i stället för ou, ai, oi respektive v.  
Exempelvis skrivs mansnamnet Vasilios med denna modell "Wassilios". 
 
Allmänna kommentarer 
Det finns på engelska en tendens att använda systemet BGN/PCGN för geografiska namn, t.ex. i fråga om 
staden Chania (en. Khania), men Elot 743 för personnamn, och således "ch" (och inte "kh") i namn som 
Christos, Christina och Michalis.  
 
Accenttecknet, som är obligatoriskt i grekiskan, utelämnas vid translitterering
28
.  
 
Det bör också nämnas att grekiskan har två varieteter (ung. som norskan med bokmål och nynorsk). 
Katharevousa var den form av (ny)grekiska som skapades efter Greklands frigörelse på 1820-talet. Denna 
språknorm levde under lång tid parallellt med en annan, dimotiki, och upphörde slutgiltigt 1976 i och med 
att dimotiki blev officiell norm, varvid bl.a. ändelsen -on i ortnamn blev -o eller bortföll. Detta normbyte 
har också bidragit till mångfalden exonymer. 
                                                           
28
 Franskan inför ibland sina egna accenttecken för att markera olika e-ljud, t.ex. i namnet Evangelos 
Venizelos (med grekiskans accenttecken: Evángelos Venizélos, fransk accentuering: Evangélos Venizélos, 
Greklands finansminister).  

 
32
 
 
 
 
Avsteg från den svenska modellen  
Trots att vi generellt följer en viss norm bör vi i fråga om personnamn godta etablerade avvikelser. 
Exempel: 
 
Elot 743 används i fråga vissa namn: 
Odysseas (en., fr. och ty. oftast "Odysseus") Elytis (för Odisseas Elitis, poet och nobelpristagare, 1911-96)  
Evripidis Stylianidis (för Stilianidis, f.d. transport- och kommunikationsminister) 
 
ISO 843 används i fråga vissa namn: 
Vasilios Magginas (för Manginas, f.d. minister för sysselsättning och socialt skydd) 
 
Andra undantag:  
Melina Mercouri (för Merkouri, skådespelerska och politiker, 1920-94) 
Theodora (Dora) Bakoyanni (för Bakogianni, f.d. utrikesminister) 
Ioannis (för Giannis) Papathanasiou (f.d. ekonomi- och finansminister) 
Sotiris Hatzigakis (för Chatzigakis, f.d. minister för landsbygdsutveckling och livsmedel) 
Evangelos-Vassilios (för -Vasilios) Meimarakis (f.d. försvarsminister) 
Kostis Hatzidakis (för Chatzidakis, f.d. minister för utvecklingsfrågor) 
Alexandros Contos (för Kontos, f.d. minister för landsbygdsutveckling och livsmedel) 
Mihail-Georgios (för Michail-Georgios) Liapis (f.d. kulturminister). 
 
I fråga om greker som arbetar inom de europeiska institutionerna samt grekiska ledamöter av 
Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén translittererar vi 
inte namnen enligt gängse principer utan använder av praktiska skäl en och samma namnform på alla språk. 
 
På engelska och franska "anpassas" ofta mansnamnet Georgios, ibland skrivet Giorgos, till "George". 
 
Se även "exonymer, Grekland". 
 
2. Cypern (se även under "Exonymer, Cypern") 
 
I fråga om cypriotiska namn tillämpar vi normalt inte ovan nämnda principer för translitterering utan 
skriver på grund av landets brittiska förflutna olika namn som dessa vanligen presenteras på det latinska 
alfabetet (ev. med någon modifikation), t.ex. i fråga om Androulla Vassiliou (eg. Androulla Vasiliou, EU-
kommissionär), Demetris (eg. Dimitris) Christofias (Cyperns president och regeringschef), Neoklis 
Sylikiotis (eg. Silikiotis, inrikesminister), Costas Papacostas (eg. Kostas Papakostas, försvarsminister) samt 
George Vassiliou (eg. Giorgos Vasiliou, president 1988–93), Glafkos Klerides (eg. Kliridis, en. Clerides, 
president 1993-2003), George Iacovou (eg. Georgios Iakovou, f.d. utrikesminister), Yiorgos (eg. Giorgos) 
Lillikas (f.d. utrikesminister), Sophocles Sophocleous (eg. Sofoklis Sofokleous, f.d. justitieminister) och 
Kypros Christomides (eg. Kipros Christomidis, f.d. justitieminister),. 
 
I fråga om namnet Markos Kyprianou (eg. Kiprianou, utrikesminister, f.d. kommissionsledamot) skriver 
man på engelska och franska ibland "Marcos" och i fråga om Erato Kozakou-Markoulli (f.d. 
utrikesminister) skriver man på engelska ibland "Kozakou-Marcoullis" och på franska ibland "Kozakou-
Markoullis". 
 
Se även "exonymer, Cypern". 
 

 
33
 
 
Arabisk skrift 
 
1. Arabiska 
 
Det finns två mer betydande internationellt vedertagna translittereringssystem för arabiska. Det absolut 
vanligaste är ALA-LC (som bygger på DIN 31635, se exempelvis NE), som vi här med viss förenkling 
använder i den variant som anbefalls av BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid 
Kungliga biblioteket). Det andra större systemet, ISO 233, är mindre använt och innehåller fler diakritiska 
tecken, vilka om de utelämnas ger upphov till sammanfall av olika grafem. Ovan nämnda förenkling 
innebär att punkten under tecknen t, d, s, z och h utelämnas (med åtföljande sammanfall). Den underställda 
punkten markerar ett "skarpt"/mer emfatiskt uttal. På arabiska är de emfatiska ljuden egna fonem och 
återges med egna skrivtecken.  
 
I enlighet med det vanliga skrivsättet utelämnar vi tecknet för femininändelse ta' marbuta, -a(h)/-at, som 
normalt inte uttalas i talspråk, och låter i enlighet med de principer som används av NE (och i viss mån av 
TT) dessa ord sluta med –a
29
, t.ex. Anaba (stad i Algeriet), Zuwara (stad i Libyen), Halabja (stad i Irak), 
Salala (stad i Oman) och Sada (stad i Jemen) samt ett stort antal kvinnonamn, bl.a. Fatima, Jamila och 
Sara, och skriver inte "Anabah", "Zuwarah", "Halabjah", "Salalah", "Sa'dah", "Fatimah", "Jamilah" och 
"Sarah". Detta gäller dock inte i de fall då ta' marbuta uttalas som t, dvs. efter lång vokal , t.ex. i namnet på 
tidningen al-Hayat (ar. al-Hayāt, "livet") samt före (efterställt) genitivattribut i allmänhet, t.ex. i fråga om 
den egyptiska staden Madinat nasr, och (efterställt) adjektivattribut inlett med bestämda artikeln al-, t.ex. 
Usbat al-Ansar
30
 (ar. 'Usbat al-Ansār, "anhängarnas förbund", palestinsk islamistisk rörelse i Libanon). 
Dessutom finns det två andra "riktiga" h (emfatiskt och vanligt, med resp. utan punkt under) som uttalas 
och ska translittereras med h. Dessa förekommer inte lika ofta i ordslut men finns exempelvis i namnen  
Rafah (stad i Gazaremsan) och al-Fatah (palestinskt politiskt parti) samt i ordet Allah (egentligen en 
sammandragning av al-ilah, "guden") och i egennamn där detta ord ingår, t.ex. Abdallah, Nasrallah och 
Ramallah. Däremot skrivs titeln ayatolla (ar. Āyat Allāh, "Guds tecken") på svenska oftast utan -h.  
 
Till ovan nämnda försiktiga förenklingar kommer dessutom i den praktiska verkligheten det allmänna 
utelämnandet av diakritiska tecken vid translitterering (främst längdstreck över lång vokal) (se ovan under 
"Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken"). Härvid utelämnar vi också normalt det 
tecken som translittereras med apostrof eller spiritus asper (en tonande faryngal frikativa) och skriver t.ex. 
Ali (inte 'Ali)
31
.  
 
Parallellt med de internationella systemen tillämpar de stora västeuropeiska språken engelska, franska och 
tyska sedan lång tid sina egna uttalsanpassade sätt att återge arabiska namn. För geografiska namn, se 
vidare nedan under "Exonymer" för respektive land. Vid översättning från engelska och andra språk är 
problemet att man inte alltid med säkerhet kan härleda den arabiska formen och därmed nå fram till det 
korrekta skrivsättet. Man får i så fall fråga en arabiskkunnig person till råds. De flesta araber tillämpar i 
praktiken en engelsk eller fransk uttalsåtergivande transkribering beroende på respektive lands politiska 
historia.   
 
Trots stor vanklighet kan följande "ledtrådar" för härledning av den korrekta stavningen ges: 
                                                           
29
 Arabiskan anger oftast inte vokalljud med vanliga bokstavstecken utan med tilläggstecken som i löpande 
skrift oftast utelämnas. 
30
 I detta och flertalet andra fall bortser vi från elideringen (med tecknet wasla) av den inledande vokalen i 
det påföljande ordet. Ett med utgångspunkt i skriftbilden mer exakt alternativ hade varit att skriva "Usbatu 
l-Ansar", men detta skulle av flera anledningar bli mer komplicerat och saknar stöd i talspråket. Man skulle 
i så fall också helst markera den utelämnade vokalen med en övre båge (ungefär som man vid fransk 
uttalsåtergivning markerar bindning med en nedre båge). Elideringen får därför i denna kontext endast 
genomslag när "småord" (wa, "och", samt vissa prepositioner) sammanskrivs med efterföljande huvudord, 
t.ex. i namnet på den islamistiska grupperingen al-Takfir wa-l-Hijra (se vidare nedan). 
31
 Även hamza (den s.k. glottisstöten) som ibland translittereras med spiritus lenis utelämnas här. 

 
34
Vid översättning till svenska kan i många fall följande justeringar bli aktuella, om källtexten är på  
a) engelska: g > q eller j, ss > s, ai > ay, ei > ay, e > a eller i, ee > i, o > u eller aw, oo > u, ou > u 
b) franska: g > q eller j, k > q, s > th, dj > j, ch > sh, aï > ay, eï > ay, e > a eller i, o > u eller aw, ou > u eller 
aw och ibland intervokaliskt ss (för att undvika tonande uttal, vilket inte innebär att samtliga intervokaliska 
ss ska återföras till s) 
c) tyska: g > q eller j, j > y eller yy, ch > kh eller h, sch > sh, dsch > j, ai > ay, ei > ay, e > a eller i, o > u 
eller aw och ibland intervokaliskt ss (för att undvika tonande uttal, vilket inte innebär att samtliga 
intervokaliska ss ska återföras till s) samt i vissa fall k > q och s > z (det senare beror på att z och q på tyska 
ersätts med s respektive k, vilket dock inte innebär att samtliga s och k på andra språk ska skrivas z 
respektive q).  
 
Förekomsten av bokstaven g är en ren uttalsåtergivelse. På egyptisk arabiska uttalas "j" som "g" och på 
mesopotamisk (irakisk) arabiska uttalas "q" som "g". 
 
Bestämda artikeln bör skrivas al-
32
. Det gäller även i personnamn om man inte vet hur personen själv 
skriver. Man bör liksom i fråga om svenska namn med af, de och von bibehålla liten bokstav i början av ny 
mening men allra helst undvika att låta sådana namn inleda en mening (Myndigheternas skrivregler). 
 
Ett mycket frekvent avledningsmorfem är det adjektivbildande suffixet -iyy, som ofta skrivs -i (eg. -ī) i 
överensstämmelse med uttalet och viss praxis, med femininformen -iyya. Detta suffix skrivs dock ofta 
inkorrekt (även i NE) "-iy" respektive -"iya" eller -iyah". 
 
I fråga om namn på olika mer kända personer, samt en del andra namn, ges här en allmän och 
exemplifierad överblick. Man bör i princip respektera den stavning som används av personen själv (eller 
som allmänt etablerats i historiska sammanhang och inom medierna), även om denna är präglad av 
engelska eller franska transkriptionsmönster
33
. Detta gäller t.ex. i fråga om följande 
 
personer: Muhammed (ar. och en. Muhammad, pe. Mohammad, fr. Mahomet, ty. och ibl. en. Mohammed, 
islams profet, 570–632)
34
, Aminatou Haidar (ar. Aminatū Haydār, västsaharisk människorättsaktivist), 
Abdelaziz Bouteflika (ar. 'Abd al-'Azīz Bū Taflīqa, Algeriets president), Zayn al-Abidin Ben Ali (ar. Zayn 
al-'Abidīn bin 'Alī, förfranskat Zine El Alidine Ben Ali, f.d. president i Tunisien), Muammar (fr. 
Mouammar) Gaddafi (skrivs ibl. äv. al-Qadhdhafi, Kadaffi, etc., ar. Muammar al-Qadhdhāfī, fr. Khadafi el. 
Kadhafi, Libyens f.d. "ledare"), Hosni Mubarak (ar. Husnī Mubārak, fr. Moubarak, Egyptens f.d. 
president), Naguib Mahfouz (ar. Najīb Mahfūs, egyptisk författare och nobelpristagare, 1911–2006), Gamal 
Abdel Nasser (ar. Jamāl 'Abd al-Nāsir, tidigare egyptisk president), Boutros Boutros-Ghali (ar. Būtrus 
Būtrus Ghālī, f.d. generalsekreterare för FN), Nabil al-Arabi (ar. al-Arabiyy, en. El Araby, 
generalsekreterare i Arabförbundet), Amr Moussa (ar. 'Amr Mūsā, en. ibl. Amre Moussa, ty. Amr Mussa, 
f.d. generalsekreterare i Arabförbundet), Mohamed El-Baradei (ar. Muhammad al-Barād'ī, egyptisk 
politiker, tidigare generaldirektör för IAEA), Shenouda (ar. Shnūdah, fr. ibl. Chenouda, ty. ibl. Schenuda 
el. Schenouda) III (patriark av Alexandria), Omar Sharif (ar. 'Umar al-Sharīf, egyptisk skådespelare), Omar 
Hassan (ar. 'Umar Hasan) al-Bashir (fr. (el-)Béchir, ty. al-Baschir, Sudans president), Salih Mahmoud 
Osman (ar. Sālih Mahmūd 'Uthmān, sudanesisk människorättsförsvarare), Khaled Mashaal (ar. Khālid 
                                                           
32
 Det är enklast och mest enhetligt att bortse från assimileringen före vissa konsonanter. Vi bör således 
skriva al-Sham (ar. al-Shām, "Levanten" används som namn på Syrien och ibland på Damaskus) och inte 
"ash-Sham". Detta står också i överensstämmelse med den praxis som numera tillämpas av BUS. 
33
 I vissa fall bortser vi helt från arabiskan. I fråga om akronymer utgår vi oftast från en engelsk (eller 
fransk, beroende på land) benämning. Exempelvis är PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse) en 
akronym av Popular Front for the Liberation of Palestine (ar. al-Jabha al-sha'biyya li-tahrīr Filastīn, fr. 
Front populaire de libération de la Palestine, ty. Volksfront zur Befreiung Palästinas, en palestinsk marxist-
leninistisk motståndsrörelse). För den grekisk-ortodoxe patriarken av Jerusalem (som också är etnisk grek, 
eg. Ilias Giannopoulos) använder vi det grekiska ämbetsnamnet Theofilos (ar. xx, en. och ty. Theophilos, fr. 
Théophile) III. 
34
 Muhammed brukar kallas profet men har egentligen högre rang. I fråga om övriga personer av arabisk (se 
vidare nedan) etnicitet med detta namn bör man enligt vedertagen translitterering skriva Muhammad. 
Många personer med detta namn skriver dock "Mohamed" eller "Mohammed". 

 
35
Mash'al, en. Khaled Mashal, fr. Khaled Mechaal, ty. Chalid Maschal, Hamas politiske ledare), Saeb (ty. 
Sajeb) Erekat (ar. Sā'ib 'Urayqāt, palestinsk chefsförhandlare), Marwan Barghouti (ar. Marwān al-
Barghūthī, fr. Marouan Barghouthi, utbrytare ur al-Fatah), Yassir (fr. Yasser, ty. Jassir) Arafat (ar. Yāsir 
Arafāt, eg. Rahmān 'Abd al-Ra'uf al-Qudwa, tidigare palestinsk president), Ismail Haniya (ar. Ismā'īl 
Haniyya, fr. Ismaïl Haniyeh, ty. Hanija, f.d. palestinsk premiärminister, politisk ledare på Gazaremsan), 
Nasser al-Qidwa (ar. Nāsir al-Qidwa, en. Nasser el-Qidwa/al-Kidwa, fr. Nasser al Kidoua, f.d. palestinsk 
utrikesminister),