1 translitterering och alternativa geografiska namnformer
Download 5.1 Kb. Pdf ko'rish
|
- Bu sahifa navigatsiya:
- Document Outline
|
Yining (det kinesiska namnet, ui. Ghulja, kaz. Kulzja, kaz. mer noggrant: Khülzja, en. ibl. Kulja, ty.
Gulja), i Xinjiang. Inre Mongoliet Beträffande Inre Mongoliet använder vi de kinesiska namnen, exempelvis i fråga om staden Chifeng (mong. Ulanhad), utom i fråga om huvudstaden Hohhot (ki. Huhehaote, mong. Kökekhota, en. och fr. Huhhot, fr. ibl. Houhehot, ty. Huhehot). Övriga exonymer på andra språk: städerna Shanghai (fr. Changhaï, ty. Schanghai), Nanjing (fr. Nankin), Dalian (en. Lüda, jap. Dairen), Qingdao (ty. ibl. Tsingtau) och Xiamen (en. Amoy) samt ett antal orter i de autonoma områdena: Tibets huvudstad Lhasa (ki. Lasa, fr. Lhassa) och Xinjiangs huvudstad Ürümqi (ki. Wulumuqi, en. och ty. Urumchi, fr. Ouroumtsi) samt flera andra städer i Xinjiang, bl.a. Kaxgar (ki., en. och fr. Kashi, en. äv. Kashgar, fr. äv. Kachgar, ty. Kaschgar) och Yarkant (ki. och ibl. fr. Shache, en., fr. och ty. Yarkand). Det mellan Indien och Kina omstridda och av Kina besatta området (i Ladakh-bergen) Demqog benämns på engelska, franska och tyska ofta med sitt indiska namn "Demchok". TAIWAN 217 Officiellt språk är kinesiska som skrivs med kinesisk skrift. Vi använder de kinesiska namnen i pinyin- versionen (trots att denna inte är etablerad på Taiwan, se vidare ovan under "Kinesiska"), t.ex. i fråga om ön Mazu (med äldre skrivsätt och officiellt: Matsu), utom i fråga om huvudstaden Taipei (pinyin: Taibei, ty. Taipeh) och ögruppen Pescadorerna (ki. Penghu Liedao, en., fr. och ty. Pescadores). Det heter dock tullområdet Taiwan, Penghu, Kinmen och Matsu och inte "Taiwan, Pescadorerna, Jinmen (se nedan) och Mazu". Övriga exonymer på andra språk: ön Jinmen (ibl. Kinmen, se ovan, en. fr. och ty. Quemoy, äv. Kinmen el. Chinmen) Det förekommer ofta(st) att man på andra språk använder den på Taiwan brukliga äldre transkriptionen, t.ex. i fråga om städerna Gaoxiong (äldre skrivsättet: Kaohsiung el. Kao-Hsiung) och Taizhong (äldre skrivsättet: Taichung). NORDKOREA Koreanskan skrivs med koreansk skrift. Vi använder de koreanska namnen och (i enlighet med allmänt bruk) den gamla translittereringen (utan diakritiska tecken). Exonymer på andra språk: huvudstaden Pyongyang (kor. Pyŏngyang, ty. Pjöngjang) och orten/kärnkraftverket Yongbyon (ty. ibl. Jongbjon) 216 Ett turkspråk som skrivs med arabisk skrift. 217 I fråga om omstridda ögrupper, se även under "Kina". 87 SYDKOREA Koreanskan skrivs med koreansk skrift. Vi använder numera (i enlighet med allmänt bruk) de koreanska namnen i den nya translittereringen, t.ex. i fråga om huvudstaden Seoul (tidigare: Söul, fr. Séoul) och gränsorten Panmunjeom (tidigare: Panmunjeom, bas för de neutrala ländernas övervakningskommission). Ytterligare exempel (med den gamla translittereringen inom parentes): städerna Incheon (Inchon), Daejeon (Taejon), Gwangju (Kwangju), Daegu (Taegu), Busan (Pusan) och Jeju (en. ibl. Jeju City, tidigare: Cheju) samt ön Jejudo (en., fr. och ty. Jeju-do, en. ibl. Jeju Island, tidigare: Chejudo). JAPAN Japanskan skrivs med japansk skrift. Vi använder de japanska namnen i förenklad internationell translitterering, utom i fråga om ögrupperna Boninöarna (jap. Ogasawara-shotō, en. Bonin Islands, fr. Îles Bonin, ty. Ogasawara-Inseln) och Diaoyuöarna (se under Kina). Ryukyuöarna heter på japanska Ryūkyū-shotō eller Nansei. Övriga exonymer på andra språk 218 : huvudstaden Tokyo (ty. ibl. Tokio), staden Kobe (fr. ibl. Kobé), ön Minamitorishima (en. Marcus Island) och ögrupperna Okinotorishima (en. äv. Okinotori coral reefs, Okinotori Islands el. Parece Vela, fr. ibl. Oki-no-tori) och Kazan-retto (en. Volcano Islands, fr. äv. Îles Volcano, ty. ibl. Vulkaninseln el. Vulcan-Inseln) MYANMAR/BURMA Burmesiskan skrivs med burmesisk skrift. Vi använder de burmesiska namnen i gängse translitterering, utom 219 i fråga om huvudstaden Rangoon (burm. Yangon, fr. Rangoun, ty. ibl. Rangun), städerna Sittwe (burm. Akyab), Bassein (burm. Pathein), Prome (burm. Pyay), Pegu (burm. Bago), Moulmein (burm. Mawlamyine) och Tavoy (burm. Dawei), Malackahalvön (burm. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu, th. xx, en. Malacca el. Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel) och ögruppen Mergui-arkipelagen (burm. Myeik Kyungzu). THAILAND Thailändskan skrivs med thailändsk skrift. Vi använder de thailändska namnen i gängse translitterering, utom i fråga om huvudstaden Bangkok (th. Krung Thep) samt Malackahalvön (th. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu, burm. xx, en. Malacca, Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel). Övriga exonymer på andra språk: staden Songkhla (en. ibl. Singgora, fr. ibl. Singora) LAOS Laotiskan skrivs med laotisk skrift. Vi använder de laotiska 220 namnen i gängse translitterering, utom i fråga om huvudstaden Vientiane (la. Viangchan) och staden Luang Prabang (la. Louangprabang). Övriga exonymer på andra språk: städerna Pakxé (fr. Paksé, en. och ty. Pakse), Xam Nua (fr., en. och ty. Sam Neua), Muang Xaignabouri (fr., en. och ty. Sayaboury) m.fl. Det mycket stora antalet exonymer på att andra språk beror på att man fortfarande genomgående använder de förfranskade koloniala namnformerna). 218 Undantagsvis förekommer på olika språk äldre namn på de japanska huvudöarna, t.ex. "Hondo" för Honshu. 219 I de angivna fallen har vi bibehållit äldre namnformer. 220 Vi sätter därvid ut accenttecken, emot den allmänna principen för translittererade namn. 88 KAMBODJA Officiellt språk är khmer men vi använder de khmeriska namnen i förfranskad kolonial språkdräkt, t.ex. i fråga om städerna Battambang (khm. Bătdâmbâng), Siem Reap (khm. Siemréab), Pursat (khm. Pŏuthĭsăt) och Kratie (khm. Krâchéh) samt sjön Tonle Sap (khm. Bœng Tônlé Sab), utom i fråga om huvudstaden Phnom Penh (khm. Phnum Pénh, fr. Phnom-Penh). Övriga exonymer på andra språk: staden Kampong Som (khm. Kâmpóng Saôm, en. fr. och ty. Sihanoukville) VIETNAM 221 Vi använder de vietnamesiska namnen, utom i fråga om huvudstaden Hanoi (vie. Ha nôi, fr. Hanoï), städerna Haiphong (vie. Hâi Phòng) och Hô Chi Minh-staden (vie. Thanh-phô Hô Chi Minh, en. Ho-Chi Minh-City, fr. Hô Chi Minh-Ville, ty. Ho-Chi Minh-Stadt) samt landsdelarna Tonkin (vie. Bac Bô), Annam (vie. Trung Bô) och Kochinkina (vie. Nam Bô, en. Cochin China, fr. Cochinchine, ty. Cochinchina). Övriga exonymer på andra språk: staden Đa-năng (en. Danang) m.fl. 222 . För Côn Dao-öarna använder man på franska ibland fortfarande det koloniala namnet "Poulo Condor" och för ögruppen Phu Quy används på engelska ibland beteckningen "Catwick Islands". MALAYSIA 223 Vi använder de officiella malajiska 224 namnen, utom i fråga om städerna Pinang (malaj., en., fr. och ty. Penang el. George Town) och Melaka (malaj. Bandar Melaka, en. Malacca Town, fr. Malacca, ty. Malakka) samt Malackahalvön 225 (malaj. Semenanjung Tanah Melayu, th. xx, burm. xx, en. Malacca el. Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel) Övriga exonymer på andra språk (äldre eller alternativa namnformer): städerna Alor Setar (en. och fr. ibl. Alor Star), Kota Baharu (en., fr. och ty. Kota Bahru), Muar (en, fr. och ty. ibl. Bandar Maharani), Batu Pahat (fr. och ty. ibl. Bandar Penggaram) och Johor Baharu (en., fr. och ty. Johor Bahru, ibl. Johore Baharu), Kuala Lumpors förort Kelang (bes. xx, en., fr. och ty. Port Klang) samt delstaten Johor (en., fr. och ty. ibl. Johore) och ön Borneo (fr. Bornéo) BRUNEI Malajiska är officiellt språk (och majoritetsspråk) och vi använder genomgående de officiella malajiska namnen. SINGAPORE Landet har fyra officiella språk: kinesiska, engelska, malajiska och tamil. Majoriteten talar kinesiska som modersmål men engelska är administrativt språk. Vi använder genomgående de engelska eller anglifierade namnen. Exonymer på andra språk: huvudstaden Singapore (ki. Xinjiapo, malaj. Singapura, tami. Ciŋkappūr, fr. Singapour, ty. Singapur) INDONESIEN Vi använder de indonesiska 226 namnen, utom i fråga om 221 I fråga om omstridda ögrupper, se under Kina. 222 På engelska förekommer vid vietnamesiska ortnamn ofta sammanskrivningar i stället för särskrivning eller bindestreck, t.ex. "Dalat" och "Namdinh" i stället för Đa Lat och Nam Đinh. 223 I fråga om omstridda ögrupper, se under Kina. 224 Malajiska är det största språket men över halva befolkningen har andra modersmål, främst kinesiska (ca 25 % el. ca sju milj.) och tamil (ca 7 % el. ca två milj.). 225 Sundet mellan Malackahalvön och Sumatra kallas Malackasundet. 226 Som det inledningsvis påpekades är indonesiska ett konstruerat språk som i princip är identiskt med malajiska. Det största modersmålsspråken är javanesiska (ca 40 % el. ca 100 milj.) och sundanesiska (ca 15 89 Regionen Västpapua (= den indonesiska delen av ön Nya Guinea och indelad i provinserna Papua och Papua Barat, se nedan, ind. Papua bagian barat 227 , en. West Papua 228 el. Western New Guinea, fr. Nouvelle-Guinée occidentale, ty. West-Neuguinea el. West-Papua), öarna Java (ind., jav. och su. Jawa), Sumatra (ind. Sumatera) och Borneo (ind. Kalimantan, fr. Bornéo), ögrupperna Stora Sundaöarna (ind. Kepulauan Sunda Besar, en. Greater Sundas, fr. Grandes, Îles de la Sonde, ty. Große Sunda-Inseln), Små Sundaöarna (ind. Kepulauan Sunda Kecil, en. Lesser Sundas, fr. Petites Îles de la Sonde, ty. Kleine Sunda- Inseln) och Moluckerna 229 (ind. Kepulauan Maluku, en. Moluccas el. Molucca Islands, fr. Moluques, ty. Molukken) samt halvön Doberai (ind. Kapala Burung, en. Bird's Head, en. och fr. äv. Vogelkop, ty. Vogelkopf). Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Jakarta (fr. ibl. Djakarta), staden Surabaya (jav. xx, ty. ibl. Surabaja), staden och ön Ambon (en. ibl. Amboina, fr. ibl. Amboine), provinserna Papua Barat 230 (namnet betyder "västra Papua" men begreppet är inte liktydigt med det svenska begreppet Västpapua, se ovan) (en. West Papua 231 , fr. Papouasie occidentale) och Papua (fr. Papouasie), öarna Sulawesi (en. Celebes, fr. Célèbes), Belitung (en. och ty. ibl. Billiton), Sawu (sav. xx, en. och fr. Savu) och Rote (rot. xx, fr. Roti) och Seram (mat. xx, fr., ty. och ibl. en. Ceram) samt ögruppen Sawu-öarna (ind. Kapulauan Sawu, sav. xx, en. Savu islands) ÖSTTIMOR Landet har två officiella språk: tetum och portugisiska 232 . Vi använder, liksom engelskan, franskan och tyskan, de geografiska namnen på portugisiska, t. ex i fråga om städerna Pante Macassar (tet. Pantai Makasar, uab. xx), Liquiçá (tet. Likisá, tuk. xx), Baucau (tet. Baukau, maka. xx) och Viqueque (tet. Vikeke). I fråga om huvudstaden Dili (port. Díli) skriver vi , som på tetum, utan accenttecken. FILIPPINERNA 233 Engelska och pilipino 234 är båda officiella språk utan att detta medför dubbla namnformer. Vi använder genomgående de officiella namnen. Exonymer på andra språk: huvudstaden Manila (fr. Manille), staden Cebu (en. Cebu City, ty. Cebu- Stadt) 235 och ön Luzon (fr. Luçon) AFRIKA UTOM ARABLÄNDERNA De icke självständiga territorierna 236 är de franska utomeuropeiska departementen Mayotte (com. 237 Maore, förfranskat: Mahoré) och Réunion 238 och det franska territoriet Îles Éparses ("de spridda öarna" fr. îles % el. ca 35 milj.). Av tradition har malajiska varit lingua franca och talas som modersmål här och var inom hela övärlden. 227 Tidigare Irian Jaya. 228 Betecknar även en provins inom regionen. Se nedan. 229 Ögruppen består av provinserna Maluku (fr. Moluques) och Maluku Utara (äv. Norra Maluku, en. North Maluku, fr. Moluques du Nord, ty. Nord-Molukken) 230 tidigare: Irian Jaya Barat. "Irian" är det indonesiska namnet på hela ön Nya Guinea. "Papua Barat" är en nybildad provins som brutits ur provinsen Papua. "Irian Jaya" är namnet på den tidigare indonesiska provins som omfattade hela Västpapua (västra Nya Guinea, se äv. ovan under "Orter m.m. som nyligen bytt namn"). 231 Betecknar även hela regionen. Se ovan. 232 Tetum är modersmål för ca 10 % av befolkningen och därmed det största språket. Det finns ytterligare 15 erkända "nationella språk". 233 I fråga om omstridda ögrupper, se under Kina. 234 Pilipino är den standardiserade varianten av det största språket tagalog, som är modersmål för ca 30 % av befolkningen eller närmare 30 miljoner människor. Det näst största språket är cebuano (ca 20 % el. ca 20 milj.). 235 För att särskilja staden från ön Cebu, på vilken den är belägen. 236 Se även "Indiska oceanen och Södra ishavet" (nedan). 90 éparses de l'Océan indien, en. Scattered French Islands in the Indian Ocean), som bland annat omfattar ögruppen Glorieusesöarna (fr. Îles Glorieuses, en. Glorioso Islands, ty. ibl. Glorioso-Inseln), samt den brittiska besittningen S:ta Helena (en. Saint Helena, fr. Sainte-Hélène, ty. St. Helena). Vi använder här de franska resp. engelska namnen. KAP VERDE Portugisiska är officiellt språk (och befolkningen talar kreolportugisiska). Vi använder genomgående de officiella portugisiska namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudön São Tiago (en., fr. och ty. Santiago) samt ögrupperna Îlhas de Barlavento ("öarna över vinden", fr. Îles-du-Vent, "îles au vent") och Îlhas de Sotavento ("öarna under vinden", fr. Îles Sous-le-Vent) SENEGAL Officiellt språk är franska 239 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om halvön och kontinentens västspets (inte staten) Kap Verde (fr. Cap-Vert, sere. xx, ty. Cabo Verde). GAMBIA Officiellt språk är engelska 240 och vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna. MALI och BURKINA FASO Officiellt språk är franska 241 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om den maliska staden Timbuktu (fr. Tombouctou, song. Tumbutu, en. Timbuctoo, tua. Tin-Buktu, ar. Tumbuktū). NIGER Officiellt språk är franska 242 och vi använder genomgående de förfranskade namnformerna. Exonymer på andra språk: Tchadsjön (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, kan. xx, en. Lake Chad, ty. Tschadsee), på gränsen mot Tchad, Kamerun och Nigeria. Staden Agadez (tua. xx) skrivs på andra språk ofta "Agadès". TCHAD Franska och arabiska 243 är officiella språk Vi använder genomgående förfranskade namnformer. Exonymer på andra språk: huvudstaden N'Djamena (ar. Injāmīnā, en, fr. och ty. ibl. Ndjamena, sb. xx), regionen Ouaddaï (ar. xx, zag. xx, ty. och ibl. en. Wadai) samt Tchadsjön på gränsen mot Kamerun, Nigeria och Niger (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, sb. xx, en. Lake Chad, ty. Tschadsee). SYDSUDAN Officiellt språk är engelska 244 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna utom i fråga om delstaten Övre Nilen 245 (en. Upper Nile, din. xx, shi. xx, fr. Nil supérieur, ty Oberer Nil). 237 Den variant av comoro som talas på Mayotte kallas shimaoré. 238 Det kan tilläggas att Réunion och Mauritius tillsammans utgör ögruppen Maskarenerna (fr. Îles Mascareignes, en. Mascarene Islands, ty. Maskarenen). 239 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är wolof (närmare hälften el. ca fem milj.). Wolof och ytterligare fem språk har ställning som "nationella språk". 240 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är mandingo (malinke). 241 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är bambara (ca 35 % el. ca sex milj.) resp. moore (ca 50 % el. ca åtta milj.). 242 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är hausa (ca 50 % el. ca åtta milj.) och zarma (ca 25 % el. ca fyra milj.). 243 Arabiska är det största språket och modersmål för en dryg fjärdedel av befolkningen (ca tre milj.). 244 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är dinka (ca en fjärdedel el. ca två milj.). 91 Exonymer på andra språk: huvudstaden Juba (bar. xx, fr. Djouba, ty. ibl. Dschuba), regionerna Bahr el Ghazal 246 (din. xx, ty. ibl. Bahr el-Ghazal) och Equatoria 247 (fr. Équatoria, ty. Äquatoria) samt provinserna Unity (din. xx, fr. Unité), Lakes (din. xx, fr. Lacs) och Jonglei (din. xx, nue. xx, ty. ibl. Dschonglei). ERITREA Officiellt språk är tigrinska 248 . Även arabiska och engelska är officiella arbetsspråk. Vi använder de tigrinska namnen, utom i fråga om huvudstaden Asmara (tigr. Asmera). Övriga exonymer på andra språk: städerna Mitsiwa (tigr. Mitsiwa', ar. Mussuwa' el. Masawwa', en., fr. och ty. Massawa, en. äv. Mesewa, fr. äv. Massaoua, ty. äv. Massaua) och Aseb (ar. 'Asab, en., fr. och ty. Assab, afa. xx) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta använder äldre namnformer. ETIOPIEN Landet består av nio etniskt baserade regioner. Officiellt språk på federal nivå är amhariska och vi använder de amhariska 249 namnen i förenklad translitterering, utom i fråga om huvudstaden och tillika delstaten Addis Abeba (am. 'Adīs 'Abäba, en. Addis Ababa, fr. Addis-Abeba, or. Finfinne), regionen Somali 250 (am. Sumalē, som. Gobolka Soomaali, fr. Somalie) samt Abbesjön (am. xx, afa. xx, en. Lake Abbe, fr. Lac Abbé, ty. Abbe-See, ar. xx), på gränsen mot Djibouti, Turkanasjön (am. xx, das. xx, swa. Ziwa Turkana, ty. Rudolfsee 251 ), på gränsen mot Kenya och Stefaniesjön (am. Č̣ew bāhir, en. och fr. Chew Bahir, bor. xx). Övriga exonymer på andra språk 252 : städerna Jima (or. xx, en., fr. och ty. Jimma), Bahir Dar (fr. och ty. Bahar Dar), Gonder (en, fr. och ty. Gondar), Aksum (tigr. xx, en. och ty. Axum, fr. Axoum), Mekele (tigr. xx, en. och ty. Mekele, ibl. Mekelle el. Makale, fr. Mékélé, Makalé el. Macallé), Dese (en, och ty. Dessie, en. äv. Dessye, fr. Dessié), Debre Zeyt (or. Bishoftu, en., fr. och ty. Debre Zeit el. Debre Zeyit), Nazret (or. Adaama, en., fr. och ty. Nazareth el. ibl. Adama), Awasa (sid. xx, fr. och ty. Awassa) och Harer (har. xx, en Harar, fr. och ty. Harar el. Harrar), staden och tillika delstaten Dire Dawa (som. Dirirdhaba, en. ibl. Diredawa, fr. ibl. Dire-Daoua) samt regionerna Tigre (tigr. Tigray ?, en. och ty. Tigray, fr. Tigré è), Amara (en., fr. och ty. Amhara), Oromiya (or. Oromiyaa, en., fr. och ty. Oromia), Hareri Hizb (en. oft. Harari People, fr. och ty. Harari), och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region", sid. xx, en. och ty. Southern Peoples, Nations & Nationalities, fr. La Région des Nations, Nationalités et Peuples du Sud) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta använder namnformer som utgår från en äldre translitterering/transkription. DJIBOUTI Officiella språk är franska och arabiska 253 . Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna. 245 Namnet betecknar även en region (en. Greater Upper Nile) , som omfattar delstaterna Övre Nilen, Unity och Jonglei. 246 Regionen omfattar delstaterna Western Bahr el Ghazal (fr. Bahr al Ghazal occidental), Northern Bahr el Ghazal (din. xx, fr. Bahr al Ghazal du Nord/septentrional), Warrap och Lakes. 247 Regionen omfattar delstaterna Western Equatoria (zan. xx, fr. Équatoria-Occidental, ty. ibl. West- Äquatoria), Central Equatoria (bar. xx, fr. Équatoria-Central, ty. ibl. Zentral-Äquatoria) och Eastern Equatoria (fr. Équatoria-Oriental, ty. ibl. Ost-Äquatoria). 248 Tigrinskan (inklusive tigre) är modersmål för drygt två tredjedelar av befolkningen. 249 Amhariska är modersmål för cirka en tredjedel av befolkningen och oromo är modersmål för ungefär lika många. 250 Det östliga, somaliskspråkiga delen (motsv. ung den tidigare provinsen Ogaden), gränsande till Somalia. 251 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare "Lac Rodolphe"). 252 Staden Shire heter officiellt Inda Silase, vilket på andra språk ofta skrivs "Inda Selassie". 253 Befolkningen talar dock som modersmål somaliska eller afar. 92 Exonymer på andra språk: huvudstaden Djibouti (ar. Jībūtī, afa. Gabuuti, som. Jabuuti, ty. Dschibuti) samt Abbésjön (fr. Lac Abbé, ar. xx, afa. xx, en. Lake Abbe, ty. Abbe-See, am. xx), på gränsen mot Etiopien SOMALIA 254 Officiella språk är somaliska (modersmål för så gott som hela befolkningen) och arabiska. Vi använder de somaliska namnen såsom dessa numera skrivs med det latinska alfabetet 255 , utom i fråga om huvudstaden Mogadishu (som. Muqdisho, ar. Maqdīshū, fr. och ibl. ty. Mogadiscio, ty. Mogadischu), städerna Hafun (som. och ty. Xaafuun, ar. xx, en. och fr. äv. Dante), Baidoa (som. Baydhabo, ar. Bayduwā ?, fr. Baïdoa) och Kismayu (som. Kismaayo, ar. Kīsmāyū, en., fr. och ty. Kismayo), landsdelarna Somaliland (so. Soomaaliland, ar. Ard al-Sūmāl), Puntland (som. Buntlaand, ar. Ard al-Bunt) och Jubaland (som. Jubbaland), halvön Afrikas horn (som. Geeska Afrika, "Afrikas hörn", ar. Qarn al-Afrīqī, en. Horn of Africa el. Somali Peninsula, fr. Corne de l'Afrique, ty. Horn von Afrika el. Somali-Halbinsel) samt uddarna Kap Gardafai (som. Gees Gwardafuy, ar. Ra's Asir, en., fr. ty. Cape/Cap/Kap Guardafui) och Kap Hafun (som. Raas Xaafuun, ar. Ra's Hāfūn, en., fr. och ty. Ras/Kap Hafun, fr. äv. Ras Hafoun). Övriga exonymer på andra språk: städerna Boorama 256 (ar. Būrāmā, en. Borama), Hargeysa 257 (ar. Harjaysa, en. och fr. Hargeisa), Boosaaso 258 (ar. Bawsāsū, en., fr. och ty. Bosaso el. Bossaso), Harardhere (en. ibl. Harardera, fr. och ty. Harardere), Jowhar (en. och ty. ibl. Jawhar), Waajid (ar. xx, en. Wajid), Marka (ar. xx, en. ibl. Merca, fr. och ty. ibl. Merka), Jamaame (ar. xx, en. Jamame), landsdelen Puntland (fr. ibl. Pount) samt regionerna Shabeellaha Dhexe (ar. Shabaylī al-Wustā, en. Middle Shabele), Shabeellaha Hoose (ar. Shabaylī al-Suflā, en Lower Shabele), Baay (ar. Bāy, en Bay), Jubbada Dhexe (ar. Jūbbā al-Wustā, en. Middle Juba) och Jubbada Hoose (ar. Jūbbā as-Suflā, en. Lower Juba) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man ofta bibehållit ett äldre (kolonialt) namnskick. GUINEA-BISSAU Portugisiska 259 är officiellt språk och vi använder genomgående de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt. Exonymer på andra språk: huvudstaden Bissau (krio. xx, bala. fr. Bissao) SIERRA LEONE och LIBERIA Officiellt språk är engelska. 260 Vi använder de officiella anglifierade namnformerna, även i fråga om den liberianska staden Tubmanburg (som ibland också kallas "Bomi" efter den provins där den ligger, gol. xx) 261 . Övriga exonymer på andra språk: den liberianska udden Kap Palmas (gre. xx, fr. Cap des Palmes) GUINEA och ELFENBENSKUSTEN Officiellt språk är franska 262 och vi använder genomgående de förfranskade namnformerna. GHANA Officiellt språk är engelska 263 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna 264 . 254 Inklusive utbrytarstaterna Awdalland (ar. Ard Awdāl), Somaliland och Puntland. 255 Tidigare användes arabisk skrift eller "improviserad transkription". 256 Huvudstaden i utbrytarrepubliken Awdalland. 257 Huvudstaden i utbrytarrepubliken Somaliland. 258 Huvudstaden i utbrytarrepubliken Puntland. 259 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. 260 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är mende och temne resp. kpelle. 261 Området motsvarar ungefär den historiska kuststräckan Pepparkusten (en. Pepper Coast el. Grain Coast, xx, fr. Côte des Graines el. Côte du Poivre, ty. Pfefferküste). 262 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är fulani (fulbe el. peul, ca 40 % el. ca fyra milj.) resp. baule (fr. baoulé), ca 20 % el. ca fyra milj.). 263 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är akan (med huvudvarianten ashanti, närmare hälften el. ca tolv milj.). 93 Övriga exonymer på andra språk: udden Cape Three Points (ah. xx, fr. Cap des Trois-Pointes, ty. Kap der drei Spitzen) TOGO och BENIN Officiellt språk är franska 265 och vi använder de förfranskade namnformerna. I fråga om "Slavkusten", se fotnot 267, under Nigeria. NIGERIA Officiellt språk är engelska 266 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna, utom i fråga om Tchadsjön (en. Lake Chad, kan. xx, fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee), på gränsen mot Niger, Tchad och Kamerun 267 . Övriga exonymer på andra språk: städerna Ogbomosho (yor. Ògbómọ̀ṣọ, ty. ibl. Ogbomoscho) och Onitsha (ig. Onịchạ, ty. ibl. Onitscha) KAMERUN Franska och engelska är officiella språk 268 . Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudstaden Yaoundé (fang: xx, ty. Jaunde), staden Douala (dua. xx, en. och ty. äv. Duala) och Tchadsjön på gränsen mot Tchad, Nigeria och Niger (fr. Lac Tchad, en. Lake Chad, mpa. xx, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee). EKVATORIALGUINEA Officiellt språk är spanska (och franska) 269 . Vi använder de förspanskade namnformerna. Observera dock att huvudön har bytt namn från "Fernando Poo" till Bioko, jfr ovan. Ön Annobón bytte en tid namn till "Pagalu" men har återfått sitt förra namn. SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE Portugisiska är officiellt språk (och flertalet invånare talar kreolportugisiska). Vi använder genomgående de officiella portugisiska namnformerna. CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Vid sidan av franska har även sango 270 status som officiellt språk. Vi använder genomgående förfranskade namnformer. GABON och KONGO (Kongo-Brazzaville) Franska 271 är officiellt språk och vi använder genomgående förfranskade namnformer. 264 I landet återfinns även den historiska området Guldkusten (en. Gold Coast, ak. xx, fr. Côte d'Or, ty. Goldküste). 265 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är ewe (ca 40 % el.ca tre milj.) resp. fon (över 30 % el. över tre milj.). 266 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De tre största, hausa (i norr), yoruba (i sydväst) och igbo (ibo, i sydost), talas av vardera ca 20 % av befolkningen eller cirka 30 milj. vardera. De har också status som nationella språk. Även fulani (fulbe el. peul) och kanuri (båda i norr) är betydande regionala språk. De olika inhemska språken har en mycket stark ställning inom respektive region. 267 I Nigeria återfinns även det historiska området Slavkusten (en. Slave Coast, fr. Côte des Esclaves, yor. xx, ty. Sklavenküste). 268 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk som fang och bamileke. 269 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är fang (ca två tredjedelar). 270 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Sango är modersmål för ca en fjärdedel av befolkningen och lingua franca i hela landet. . 271 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är fang (ca 30 % el. ca en halv miljon) resp. kongo (ca 45 % el. ca två miljoner). 94 Exonymer på andra språk: sjön Pool Malebo (kon. Dizanga Malebo, fr., en. och ty. ofta Stanley Pool, det äldre namnet), i Kongo. DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO (Kongo-Kinshasa) Officiellt språk är franska men kongo, luba, lingala och swahili har status som "nationella språk" 272 . Vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om Provinserna Nordkivu (fr. och ty. Nord-Kivu, en. North/Northern Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyaruguru) och Sydkivu (fr. Sud-Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyepfo, en. South/Southern Kivu, ty. Süd-Kivu), vilka tillsammans kallas Kivu-provinserna eller ibland bara Kivu, samt sjöarna Edwardsjön (äv. Rutanzige, fr. Lac Édouard, konz. xx, en. Lake Edward, swa. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, ty. Eduardsee), på gränsen mot Uganda, och Mwerusjön (fr. Lac Moero, bem. xx, en. Lake Mweru, ty. Mwerusee), på gränsen mot Zambia. Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (fr. Lac Tanganyika, en Lake Tanganyika, sw. Tanganyika ziwa, ty. Tanganjikasee), på gränsen mot Burundi, Tanzania och Zambia. RWANDA och BURUNDI Utöver franskan är även rwanda (kinyarwanda) och engelska respektive rundi (kirundi) officiella språk 273 . Vi använder genomgående de officiella namnformerna. Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (en./fr. Lake /Lac Tanganyika, sw. Tanganyika ziwa, rr. xx, ty. Tanganjikasee), på gränsen mellan Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Tanzania. KENYA, UGANDA och TANZANIA Engelska och swahili 274 är officiella språk. Vi använder de anglifierade namnformerna för de tre länderna, utom i fråga om den tanzaniska staden Dar es-Salaam (en. Dar es Salaam, sw. Daresalama, zar. xx, fr. Dar es Salam, ty. Daressalam). Malawisjön kallas i Tanzania på engelska "Lake Nyasa". Se vidare under Moçambique. Övriga exonymer på andra språk: den kenyanska staden Mombasa (fr. ibl. Mombassa), den tanzaniska staden Ujiji (rr. xx, fr. ibl. Udjiji el. Oudjiji, ty. ibl. Udschidschi el. Udjidji), den tanzaniska staden och ön Zanzibar (swa. Unguja, ungu. Unguja ?, ty. Sansibar, ar. Zinjibār) samt den mittemellan de tre staterna belägna Victoriasjön (en. Lake Victoria, sw. Victoria ziwa, gan. xx, zin. xx, luo: xx, suk. xx, ty. äv. Viktoriasee), vidare Turkanasjön (en. Lake Turkana, swa. Ziwa Turkana, tt. xx, samb. xx, am. xx, ty. Rudolfsee 275 ), på gränsen mellan Kenya och Etiopien, Edwardsjön (äv. Rutanzige, en. Lake Edward, swa. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, rr. xx, fr. Lac Édouard, ty. Eduardsee), på gränsen mellan Uganda och Demokratiska republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en./fr. Lake /Lac Tanganyika, sw. Tanganyika ziwa, tong. xx, ty. Tanganjikasee), på gränsen mellan Tanzania, Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Zambia ANGOLA Officiellt språk är portugisiska 276 och vi använder genomgående de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt. 272 De största, kongo och luba, är modersmål för minst tio miljoner vardera. 273 Betraktas oftast som två varianter av ett och samma språk (rwandarundi). 274 Swahili är lingua franca i regionen men är inte majoritetsspråk i något av länderna. Befolkningen talar ett stort antal inhemska språk, av vilka de största i de tre länderna är kikuyu (ca 20 % el. ca nio milj.), luganda resp. (ca 17 % el. ca sex milj.) resp. sukuma (ca 13 % el. ca sex milj.). 275 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare "Lac Rodolphe"). 276 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är umbundu (ca 40 % el. drygt åtta milj.). 95 Exonymer på andra språk: staden Lucapa (cho. xx, ty. Lukapa) och halvön Península dos Tigres (her. xx, en. Tiger Peninsula, fr. Presqu'ile des Tigres, ty. Tigerhalbinsel) ZAMBIA Vid sidan om engelskan har sju andra språk officiell status. De största av dessa är bemba och nyanja 277 . Vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna. Exonymer på andra språk: staden Maramba (på övriga språk föredrar man det koloniala namnet "Livingstone") samt Mwerusjön (en. Lake Mweru, bem. xx, fr. Lac Moero, ty. Mwerusee), på gränsen mot Demokratiska republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en Lake Tanganyika, bem. Etanga'ya'nia, fr. Lac Tanganyika, sw. Tanganyika ziwa, ty. Tanganjikaseese), på gränsen mot Tanzania och Demokratiska republiken Kongo MOÇAMBIQUE Officiellt språk är portugisiska 278 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt, utom i fråga om Malawisjön (port. Lago Niassa, swa. Ziwa la Nyasa, en. Lake Malawi/Lake Nyasa, nya. xx) på gränsen mot Malawi och Tanzania. ZIMBABWE Officiella språk är engelska, shona och ndebele 279 . Vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna. MALAWI, BOTSWANA, LESOTHO och SWAZILAND Dessa länder är officiellt tvåspråkiga och vid sidan av engelskan är chewa, tswana, sotho respektive swazi officiella språk (de är också, vid sidan av andra inhemska språk, de största modersmålsspråken i resp. stat). Vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna. NAMIBIA Officiellt språk är engelska 280 och vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudstaden Windhoek (nam. Ai-Gams, her. Otjomuise, ty. Windhuk) och staden Walvis Bay (nam. xx, ty. Walfischbucht el. Walfischbai) SYDAFRIKA Sydafrika har elva officiella språk, varav de tre största är zulu, xhosa, afrikaans (modersmål för ca 12, 9 resp. 7 milj.), åtföljda av pedi, sotho, tswana och engelska. Vi använder i princip de (brittisk-)engelska namnformerna 281 , utom i fråga om staden Kapstaden (en. Cape Town, afr. Kaapstad, xh. och zu. iKapa, fr. Le Cap, ty. Kapstadt), provinserna Västra Kapprovinsen (en. Western Cape, afr. Wes-Kaap, zu. IKipi Lasentshonalanga, xh. xx, fr. Cap- Occidental, ty. Westkap), Norra Kapprovinsen (en. Nothern Cape, afr. Noord-Kaap, zu. IKipi laseNyakatho, sot. Kapa Leboya, fr. Cap-du-Nord, ty. Nordkap), Östra Kapprovinsen (en. Eastern Cape, afr. Oos-Kaap, zu. KwaXhosa, xh. IPhondo yaMpuma-Koloni, fr. Cap-Oriental, ty. Ostkap), Nordvästprovinsen (en. North West Province, afr. Noordwes, ts. Porofense ya Bokone Bophirima, zu. iSifundazwe yaNyakatho-Ntshonalanga, xh. iPhondo yaseuMntla-Ntshona, sot. Leboya Bophirimela, fr. 277 Befolkningen talar många olika inhemska språk. Bemba är modersmål för ca 25 % el. över tre miljoner. 278 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är makua (ca 30 % el. ca sju milj.). 279 Det största språket är dock shona, som talas som modersmål av ca 75 % el. ca elva miljoner. 280 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är ambo (modersmål för ca 30 % av befolkningen). 281 Exempelvis i fråga om staden East London (afr. Oos-Londen, xh. iMonti). De senaste namnändringarna har vi ännu inte anammat: huvudstaden Pretoria heter numera officiellt Tshwane (anammat på sydafrikansk engelska och afrikaans, eg. tswana, sotho och pedi; zu. iPitoli, xh. iTswani). Dessutom har många andra städer nyligen bytt namn, så heter t.ex. Bloemfontein och Durban numera officiellt Mangaung (eg. sotho) respektive eThekwini (eg. zulu). 96 Nord-Ouest, ty. Nord-West) och Fristatsprovinsen (en. Free State Province, afr. Vrystaat, sot. Provense ya Freistata/Foreisetata, zu. iSifundazwe yaFuleyisitata, xh. iPhondo yaFreyistata, fr. État libre, ty. Freistaat) samt Godahoppsudden (en. Cape of Good Hope, afr. Kaap die Goeie Hoop, fr. Cap de la Bonne Espérance, ty. Kap der Guten Hoffnung) och ögruppen Prins Edwardöarna (en. Prince Edward Islands, fr. Îles du Prince-Edouard, ty. Prinz-Edward-Inseln el. Prinz-Edouard-Inseln) med huvudön Prins Edwardön (en. Prince Edward Island, fr. Île du Prince-Edouard, ty. Prinz-Edward-Insel el. Prinz-Edouard-Insel). Övriga exonymer på andra språk: staden Johannesburg (zu. iGoli, fr. ibl. Johannesbourg) och udden Kap Agulhas (en./afr. Cape/Kaap Agulhas, fr. Cap des Aiguilles, ty. ibl. Nadelkap) SEYCHELLERNA Fastän även franska och seychelliska (el. seselwa, en kreoalfranska) är officiella språk och talas av en majoritet använder vi de officiella anglifierade namnformerna, utom i fråga om ögruppen Amiranterna (en. Amirante Islands/Isles, fr. les Amirantes, sey. xx, ty. Amiranten). Övriga exonymer på andra språk: ett flertal öar har parallella franska namnformer, t.ex. ögruppen The Sisters (fr. Les Sœurs, sey. xx) KOMORERNA 282 Officiella språk är franska, comoro 283 och arabiska. Vi använder genomgående de förfranskade 284 namnformerna utom i fråga om två av de tre huvudöar som tillsammans bildar Unionen Komorerna, nämligen Ngazidja (fr. Grande Comore) och Mwali (fr. Mohéli), för vilka vi använder de sedan 1977 officiella komoriska namnen medan de andra västeuropeiska språken fortfarande använder de franska namnen. I fråga om den tredje huvudön använder vi trots namnbytet alltjämt det franska namnet Anjouan (com. Nzwani). MADAGASKAR Malagassiska är officiellt språk och talas som modersmål av nästan hela befolkningen. Vi använder de malagassiska namnformerna, utom i fråga om ön Sainte-Marie (malag. Nosy Boraha). Övriga exonymer på andra språk: staden Andoany (en. Hellville, fr. och ty. Hell-Ville) samt uddarna Kap Bobaomby (en., fr. och ty. Cap d'Ambre), Kap Vilanadro (en., fr. och ty. Cap St André) och Kap Vohimena (en., fr. och ty. Cap Sainte Marie) Dessutom använder man på franska ibland fortfarande mer allmänt de koloniala franska namnen i stället för de malagassiska, t.ex. i fråga om huvudstaden Antananarivo (fr. Tananarive) samt städerna Mahajanga (fr. Majunga), Toamasina (fr. Tamatave), Antsiranana (fr. Diego Suarez) och Tolagnaro (fr. ibl. Port- Dauphin). MAURITIUS Officiellt språk är engelska 285 och vi använder genomgående de anglifierade namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudstaden Port Louis (fr. Port-Louis) samt ett antal öar m.m. som har parallella franska namnformer, t.ex. ön Round Island (fr. Île Ronde) NORRA NORDAMERIKA (GRÖNLAND, KANADA och FÖRENTA STATERNA) GRÖNLAND (grö. Kalaallit Nunaat, da. Grønland, en. Greenland, fr. Groenland) 282 D.v.s. Unionen Komorerna. Det geografiska begreppet Komorerna inkluderar även den franska ön Mayotte. 283 Det språk som så gott som hela befolkningen talar som modersmål. 284 Även arabiskan har officiell ställning och huvudstaden Moroni heter på arabiska "Mūrūnī". 285 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska (oftast indiska) språk. Lingua franca är mauritiska (kreolfranska). 97 Trots att grönländska (grö. kalaallisut, en variant av inuit) numera är officiellt språk använder vi för mer kända orter m.m. fortfarande de danska namnen, t ex. i fråga om huvudstaden Godthåb (grö. Nuuk), orterna Christianshåb (grö. Qasigiannguit) och Thule (grö. Qaanaaq, fr. Thulé) samt ön Disko (grö. Qeqertarsuaq, en Disco Island, fr. Île de Disko, ty. Disko-Insel). På engelska, franska och tyska har man i princip övergått till att använda de grönländska ortnamnen. Övriga exonymer på andra språk: sydspetsen Kap Farvel (grö. Uummannarsuaq, en. Cape Farewell, fr. ibl. Cap Farewel) samt olika landområden med närmast obsoleta namn, som Kong Kristian IX Land (grö. xx, en. King Christian IX's Land, fr. Terre du Roi-Christian-IX, ty. König-Christian IX-Land) m.fl. KANADA 286 Vi använder de lokala namnen på engelska respektive franska, utom i fråga om följande namn: I den engelsktalande delen: området Akadien (en Acadia, fr. Acadie) och Gaspéhalvön (en. Gaspé Peninsula, ibl. Gaspesia, fr. Gaspésie, mic. Gespeg ?) samt sjöarna Övre sjön (en. Lake Superior, fr. Lac Supérieur, oji. Gichigami, ty. Oberer See), Södra/Norra Indiansjön (en. Southern/Northern Indian Lake, fr. Grand Lac des Indiens, xx, ty. Südlicher/Nördlicher Indianersee), Rensjön (en. Reindeer Lake, fr. Lac Caribou, äv. Lac Reindeer, xx, ty. Rentiersee), Lilla Slavsjön (en. Lesser Slave Lake, fr. Petit Lac des Ésclaves, xx, ty. Kleiner Sklavensee), Stora Slavsjön (en. Great Slave Lake, fr. Grand Lac des Ésclaves, dog. 287 Tideè, ty. Großer Sklavensee) och Stora Björnsjön (en. Great Bear Lake, fr. Grand Lac de l'Ours, dog. Sahtì, ty. Großer Bärensee) I den fransktalande delen: Vi skriver Quebec (fr. Québec, delstat och stad) och Montreal (fr. Montréal, stad) utan accenttecken. Övriga exonymer på andra språk: Den engelsktalande delen: delstaterna Nova Scotia (fr. Nouvelle-Écosse, ty. Neuschottland), New Brunswick (fr. Nouveau-Brunswick, ty. Neubraunschweig), Prince Edward Island (fr. Île du Prince- Edouard, ty. Prinz-Eduard-Insel) och British Columbia (fr. Colombie-Britannique, ty. Britisch-Kolumbien), ön och delstaten Newfoundland (fr. Terre-Neuve, ty. Neufundland), öarna Sable Island (fr. Île du Sable), Baffinön (en. Baffin Island, fr. Terre de Baffin, inu. Qikiqtaaluk, ty. Baffininsel), Prince Charlesön (en. Prince Charles Island, fr. Île du Prince-Charles, inu. xx, ty. Prinz-Charles-Insel), King William Island (fr. Île du Roi-Guillaume, inu. Qikiqtaq), Prince of Walesön (en. Prince of Wales Island, fr. Île du Prince-de- Galles, inu. xx), Prince Patrickön (en. Prince Patrick Island, fr. Île du Prince-Patrick, inu. xx, ty. Prinz- Patrick-Insel) och Banksön (en. Banks Land, fr. Terre de Banks, inu. Ikkaahuk qikiqtaalua, ty. Banksinsel) samt Saint Ignace Island (fr. Île Saint-Ignace, xx) i Övre sjön, ögrupperna Queen Elizabethöarna (en. Queen Elizabeth Islands, fr. Îles de la Reine-Élisabeth, inu. Quttikturmiut qikiqtangit, ty. Königin- Elizabeth-Inseln), Twin Islands (fr. Îles Jumelles, xx), Queen Charlotteöarna (en. Queen Charlotte Islands, fr. Îles de la Reine-Charlotte, haid. Haida Gwaii, ty. Königin-Charlotte-Inseln) samt sjöarna Eriesjön (en. Lake Erie, fr. Lac Erié) och Lake of the Woods (fr. Lac des Bois, ty. äv. Waldsee) Den fransktalande delen (Quebec): ögruppen Îles de la Madeleine (en. Magdalen Islands) med huvudön Île de la Madeleine (en. Magdalen Island) FÖRENTA STATERNA Vi använder de engelska namnen, utom i fråga om delstaten Kalifornien (en. och sp. California, fr. Californie) och ögruppen Aleuterna (en. Aleutian Islands, ale. xx, fr. Îles Aléoutiennes, ty. Aleuten, ibl. Alëuten) samt Övre sjön (en. Lake Superior, oji. Gichigami, fr. Lac Supérieur, ty. Oberer See) och Stora Saltsjön 288 (en. Great Salt Lake, fr. Grand lac Salé, ty. Großer Salzsee, ute: xx). 286 Inklusive det franska territoriet Saint Pierre och Miquelon (fr. Saint-Pierre-et-Miquelon). 287 Dogrib-folket har sedan 2003 autonomi inom området Tlicho (mellan Stora Slavsjön och Stora Björnsjön). 288 Namnet "Saltsjöstaden" (Salt Lake City) är dock obsolet. 98 Övriga exonymer på andra språk: städerna New York (fr. ibl. New-York), Philadelphia (fr. Philadelphie), Chicago (ty. ibl. Chikago) och New Orleans (fr. La Nouvelle-Orléans), regionen New England (fr. Nouvelle-Angleterre), delstaterna Pennsylvania (fr. Pennsylvanie, ty. ibl. Pennsylvanien), Virginia (fr. Virginie), West Virginia (fr. Virginie-Occidentale), North Carolina (fr. Caroline du Nord), South Carolina (fr. Caroline du Sud), Georgia (Géorgie), Florida (fr. Floride) 289 , Louisiana (fr. Louisiane) och New Mexico (sp. Nuevo México, ker. xx, nav. Yootó Hahoodzo, fr. Nouveau-Mexique, ty. Neu-Mexiko), delstaten och ögruppen Hawaii (haw. Hawai'i, fr. äv. Hawaï), öarna Mount Desert Island (fr. Île du Mont Désert), Prince of Wales Island (tli. xx, haid. xx, fr. île du Prince-de-Galles), Coronation Island (tli. xx, fr. ibl. Île du Couronnement), Saint Paul (ale. xx, fr, Île Saint-Paul), Saint George (en. Saint George Island, ale. xx, fr. Île Saint-George), Saint Lawrenceön (en. St. Lawrence Island, yup. Sivuqaq, fr. Île Saint- Laurent, ty. Sankt-Lorenz-Insel), Saint Matthewön (en. St. Matthew Island, fr. Île Saint-Mathieu, ty. St.- Matthew-Insel) och Lilla Diomedeön (en. Little Diomede, yup. Inaliq, fr. Petite Diomède, ty. Kleine Diomedes-Insel), ögrupperna Apostle Islands 290 (oji. xx, fr. Îles des Apôtres) i Övre sjön, Chandeleur Islands (fr. Îles de la Chandeleur), Channel Islands (fr. Îles du Détroit), Alexanderarkipelagen (en. Alexander Archipelago, tli. xx, fr. Archipel Alexandre) och Trinity Islands (tli. xx, fr. ibl. Îles de la Trinité), de i Aleuterna ingående mindre ögrupperna Fox Islands (ale. xx, fr. ibl. Îles aux Renards, ty. ibl. Fuchs-Inseln), Islands of the Four Mountains (ale. Uniiĝun, fr. Îles des quatre Montagnes, ty. ibl. Inseln der vier Berge), Rat Islands (ale. Qaxum tanangis ?, fr. Îles aux Rats, ty. Ratten-Inseln) och Near Islands (ale. Sasignan Tanangin, fr. Îles Proches, ty. Nahe Inseln), vidare Diomedeöarna (en. Diomede Islands, ry. ostrova Diomida, yup. xx, fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln) samt Eriesjön (en. Lake Erie, fr. Lac Erié) VÄSTINDIEN 291 (BAHAMAS, KUBA, DOMINIKANSKA REPUBLIKEN, HAITI, DE SJÄLVSTÄNDIGA STATERNA I SMÅ ANTILLERNA och JAMAICA) De större ögrupperna heter på svenska Antillerna (en. och fr. Antilles, sp. Antillas, ty. och nl. Antillen), Öarna över vinden ("Läöarna", en. Leeward Islands, fr. Îles-au-Vent el. Îles du Vent, nl. Bovenwindse Eilanden, ty. Inseln über dem Winde) och Öarna under vinden ("Lovartöarna", en. Windward Islands, fr. Îles-sous-le-Vent, nl. Benedenwindse Eilanden, sp. Islas de Sotavento, ty. Inseln unter dem Winde) 292 . De brittiska besittningarna är Anguilla, Bermuda (fr. Bermudes), Caymanöarna (en. Cayman Islands, ty. Kaimaninseln), Montserrat, Turks- och Caicosöarna (en. Turks and Caicos Islands, fr. Îles Turks-et-Caicos) och Brittiska Jungfruöarna (en. British Virgin Islands, fr. Îles Vierges britanniques, ty. Britische Jungferninseln). Vi använder här genomgående de engelska namnen. De övriga icke självständiga territorierna är de båda franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique, det franska utomeuropeiska förvaltningsområdet Saint-Barthélemy (en. Saint Barthélemy, ty. St. Barthélemy), de nederländska besittningarna Aruba och Nederländska Antillerna (nl. Nederlandse Antillen, en. Netherlands Antilles, fr. Antilles néerlandaises, ty. Niederländische Antillen), de amerikanska besittningarna Puerto Rico (fr. Porto- Rico), Amerikanska Jungfruöarna (en. US Virgin Islands, fr. Îles Vierges américaines, ty. Amerikanische Jungferninseln) och Navassa (en. Navassa Island, fr. Île de la Navase). Den sistnämnda ingår i Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien (en. United States Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis, ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln), . Vi använder i fråga om dessa territorier de franska, nederländska resp. engelska namnen. Den av Nederländerna och Frankrike delade ön Sint-Maarten/Saint-Martin kallas på engelska Saint Martin och på tyska ibland Sankt Martin (St. Martin). 289 Ögruppen Florida Keys heter på franska "Cayes de Floride". 290 I området omkring Stora sjöarna (som ursprungligen upptäcktes av fransmän) förekommer åtminstone som alternativ till de engelska namnen ett flertal franska exonymer. 291 Inklusive Bermuda. 292 På engelska tillämpas en annan indelning mellan "läöar" och "lovartöar" än på andra språk. En liknande uppdelning förekommer även inom andra arkipelager. 99 Exonymer på andra språk: de tre öar som utgör Amerikanska Jungfruöarna: Saint John (fr. Saint-Jean), Saint Thomas (fr. Saint-Thomas) och Saint Croix (fr. Sainte-Croix) BAHAMAS Vi använder genomgående de engelska namnen. Exonymer på andra språk: öarna New Providence (fr. Nouvelle-Providence), Cat Island (fr. Île du Chat), Long Island (fr. Île Longue) och Crooked Island (Île Tordue) samt ögruppen Ragged Islands (fr. Îles Déchiquetées) KUBA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Havanna (sp. La Habana, en. Havana, fr. La Havane). Övriga exonymer på andra språk: den amerikanska militärbasen Guantánamobukten (sp. Base Naval de Guantánamo, en. Gunatanamo Bay), med ett fångläger med samma namn (en. Guantanamo Bay detention camp), samt ön Isla de la Juventud ("Ungdomsön", en. äv. Isle of Youth, fr. Île de la Jeunesse, ty. "Jugendinsel") DOMINIKANSKA REPUBLIKEN Vi använder genomgående de spanska namnen. Landet ligger på ön Hispaniola 293 . Exonymer på andra språk: huvudstaden Santo Domingo (fr. Saint-Domingue) HAITI Landet ligger på ön Hispaniola. Officiella språk är franska och haitiska (haitisk kreol, kreolfranska). Vi använder de franska 294 namnen, utom i fråga om ön Tortuga (fr. Île de la Tortue, hait. Latòti). DE SJÄLVSTÄNDIGA STATERNA I SMÅ ANTILLERNA (ANTIGUA OCH BARBUDA, SAINT KITTS OCH NEVIS, DOMINICA, SAINT LUCIA, SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA, GRENADA, BARBADOS samt TRINIDAD OCH TOBAGO) Vi använder genomgående de engelska 295 namnen, utom i fråga om ögruppen Grenadinerna (en. och fr. Grenadines, en äv. Grenadine Islands, ty Grenadinen), som delvis ligger inom S:t Vincent och Grenadinerna medan resten tillhör Grenada. Övriga exonymer på andra språk: huvudstäderna Saint George's (fr. Saint-Georges, Grenada) och Port of Spain (fr. Port d'Espagne, ty. Port-of-Spain, Trinidad och Tobago) JAMAICA Vi använder genomgående de engelska namnen. MEXIKO och CENTRALAMERIKA (MEXICO, GUATEMALA, BELIZE, HONDURAS, EL SALVADOR, NICARAGUA, COSTA RICA och PANAMA) MEXIKO Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Mexico City (sp. Ciudad de México, en. och fr. Mexico, ty. Mexiko-Stadt, nah. Anahuac el. Mexihco) och ögruppen Maríasöarna (sp. och en. Las Tres Marías, fr. Les Trois Marie). 293 På spanska kallas denna ibland La isla Española. 294 Huvudstaden Port-au-Prince heter på haitiska "Pòtoprens" och städerna Cap-Haïtien, Gonaïves och Les Cayes heter "Kap Ayisyen", "Gonayiv" resp. "Okay". 295 Engelska eller kreolengelska är det största talade språket utom på Saint Lucia där majoriteten talar karibisk kreolfranska. 100 Övriga exonymer på andra språk: staden Ciudad Juárez (en. ofta bara Juarez), halvön Baja California (ibl. kallad Californiahalvön el. Nedre Kalifornien, en. Lower California, fr. Basse Californie, ty. Niederkalifornien), kustområdet Riviera Maya (en. ibl. Mayan Riviera) samt öarna Tiburón (fr. ibl. Île du Requin) och Espíritu Santo (fr. ibl. Île du Saint-Esprit) GUATEMALA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Guatemala City (sp. Ciudad de Guatemala, eg. La Nueva Guatemala de la Asunción, kich. xx, en. och fr. Guatemala, ty. Guatemala-Stadt). BELIZE Vi använder genomgående de engelska namnen. HONDURAS Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des Mosquit os, ty. Mosquitoküste) och ögruppen Swan Islands ("Svanöarna", sp. Islas del Cisne, fr. Îles Swan, ty. Swan-Inseln). Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Bahíaöarna (sp. Islas de la Bahía, en. och ty. Bay Islands, ty. äv. Buchtinseln, fr. Îles de la Baie) EL SALVADOR Vi använder genomgående de spanska namnen. NICARAGUA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des Mosquitos, ty. Mosquitoküste), som även kallas "Atlantkusten" (sp. Costa Atlántica, en. Atlantic Coast, fr. Côte Atlantique, ty. Atlantikküste el. Karibikküste, omfattande de två autonoma regionerna Atlántico Norte och Atlántico Sur), samt ön (Great) Corn Island (sp. Isla del Maíz, fr. Île du Maïs). Övriga exonymer på andra språk: udden Punta del Mono (en., fr. och ty. Monkey Point) och ögruppen Maízöarna (sp. Islas del Maíz, en. Corn Islands, fr. Îles du Maïs, ty. Mais-Inseln) COSTA RICA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om Cocosön (sp. Isla de Coco, en. Cocos Island, fr. Île des Cocos, ty. Kokosinsel). PANAMA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Panama City (sp. Ciudad de Panamá, en. Panamá, fr. och ty. Panama). Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Las Perlas-arkipelagen ("Pärlöarna", sp. Archpiélago de las Perlas, en. Pearl Islands, fr. Archipel de Perles, ty. Las-Perlas-Archipel) SYDAMERIKA De icke självständiga territorierna är Franska Guyana (fr. Guyane (française), kar. xx, en. French Guiana, ty. Französisch-Guayana, franskt utomeuropeiskt departement) samt de brittiska besittningarna Falklandsöarna 296 (en. Falkland Islands, fr. Îles Falkland, ty. Falklandinseln) och Sydgeorgien och Sandwichöarna (en. South Georgia and the South 296 Argentina gör anspråk på ögruppen som på spanska heter Islas Malvinas (fr. Îles Maloines, ty. Malwinen). 101 Sandwich Islands, fr. Îles Géorgie du Sud et Sandwich du Sud, ty. Südgeorgien und Südliche Sandwichinseln).Vi använder här de officiella namnen på franska respektive engelska, utom i fråga om Djävulsön (fr. Île du Diable, kar. xx, en. Devil's Island, ty. Teufelsinsel) i Franska Guyana. SURINAM och GUYANA Vi använder genomgående de officiella 297 nederländska resp. engelska namnen. Exonymer på andra språk: området Amazonas (se "Brasilien") BRASILIEN Vi använder genomgående de portugisiska namnen men skriver Brasilia (i stället för "Brasília"). Exonymer på andra språk: området (men inte delstaten) Amazonas (ibl. Amazonområdet, xx, en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien) samt São Pedro e São Paulo-arkipelagen (en. Saint Peter and Saint Paul Archipelago, fr. rochers de Saint-Pierre et Saint-Paul, ty. ibl. Sankt-Peter-und-Sankt-Pauls- Felsen) VENEZUELA Vi använder genomgående de spanska namnen. Exonymer på andra språk: staden Barcelona (fr. ibl. Barcelone) samt området Amazonas (se "Brasilien") COLOMBIA Vi använder genomgående de spanska namnen. Exonymer på andra språk: staden Cartagena (fr. ibl. Carthagène) samt området (men inte provinsen) Amazonas (se "Brasilien") ECUADOR Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om ögruppen Galápagosöarna (sp. Archipiélago de Colón) samt den däri ingående ön Christóbal (sp. San Cristóbal) De olika öar som ingår i Galápagosöarna har även parallella engelska namnformer, t.ex. heter öarna Isabela och Christóbal även " Albemarle" resp. "Chatham". Övriga exonymer på andra språk: området Amazonas (se "Brasilien") PERU Quechua 298 har ställning som "nationellt språk" vid sidan av spanskan, som är officiellt språk. Vi använder dock genomgående de spanska namnen. Exonymer på andra språk: staden Cuzco (ty. och ibl. en. och fr. Cusco) och området (men inte provinsen) Amazonas (se "Brasilien") BOLIVIA Landet är trespråkigt (spanska, quechua och aymara) men vi använder genomgående de spanska namnen. Exonymer på andra språk: området (men inte provinsen) Amazonas (ibl. Amazonområdet, que. xx, ay. xx, xx, en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien) URUGUAY Vi använder genomgående de spanska namnen. 297 De viktigaste modersmålsspråken är dock sranan resp. kreolengelska. 298 Modersmål för ca 15 % el. ca fyra miljoner. 102 PARAGUAY Landet är tvåspråkigt (spanska och guaraní) men vi använder genomgående de spanska namnen. Exonymer på andra språk: huvudstaden Asunción (gua. Paraguay, fr. Assomption) ARGENTINA Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om landskapet Patagonien (sp. och en. Patagonia, fr. Patagonie) och ön Eldslandet (sp. och en. Tierra del Fuego, en. äv. Fireland, fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland). Övriga exonymer på andra språk: staden Ushuaia (fr. ibl. Ushuaïa) och ön Isla de los Estados (en. Staten Island, fr. Île des Etats, ty. Staateninsel) CHILE Vi använder de spanska namnen, utom i fråga om uddarna Kap Horn (sp. Cabo de Hornos, en. Cape Horn, fr. Cap Horn, ty. Kap Hoorn) och Falska Kap Horn (sp. Falso Cabo de Hornos, en. False Cape Horn, fr. faux Cap Horn, ty. Falsches Kap Hoorn) samt öarna Eldslandet (sp. och en. Tierra del Fuego, en. äv. Fireland, fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland) och Påskön (sp. Isla de Pascua, rap. Rapa Nui, en. Easter Island fr. Île de Pâques, ty. Osterinsel). Övriga exonymer på andra språk: Brunswickhalvön (ty. Braunschweig-Halbinsel), öarna Isla de Hornos (fr. Île Horn) och Isla Desolación (fr. Île de la Désolation) samt ögruppen Archipiélago Reina Adelaide (xx, fr. Archipel de la Reine Adelaïde). Om man mot det vanliga bruket vill använda det fullständiga namnet benämns huvudstaden Santiago de Chile på franska "Santiago du Chili". AUSTRALIEN (världsdelen) (PAPUA NYA GUINEA, AUSTRALIEN (staten), NYA ZEELAND och OCEANIEN) PAPUA NYA GUINEA Vi använder de engelska namnen, men även tok pisin och hiri-motu har officiell ställning 299 , utom i fråga om ögrupperna Amiralitetsöarna (även Manusöarna, en. Admiralty Islands, tokp. Ples ai Manus, hir. xx, lin. xx, lev. xx, fr. Îles de l'Amirauté. ty. Admiralitätsinseln), Sankt Matthiasgruppen (en. Saint Mattias Group, tokp. Mussau, hir. xx, mus. xx, fr. Îles Saint-Matthias, ty. Sankt Matthias-Gruppe) och Louisiaderna (en. Louisiade Archipelago, tokp. xx, hir. Louisiada Ailans, mis. xx, fr. Louisiades, Archipel de la Louisiade, ty. Louisiade-Archipel). Övriga exonymer på andra språk: öarna New Britain (tokp. Niu Briten el. Tombara ?, hir. xx, tol. xx, fr. Nouvelle-Bretagne, ty. Neubritannien), New Ireland (tokp. Niu Ailan el. Birara Ailan ?, hir. xx, lih. xx, lav. xx, fr. Nouvelle-Irlande, ty. Neuirland) och New Hanover (tokp. Lavongai el. Niu Hanova ?, lav. xx, fr. Nouvelle-Hanovre, ty. ibl. Neu-Hannover) AUSTRALIEN (staten) 300 Vi använder de engelska namnen, utom i fråga om 301 öarna Tasmanien (en. Tasmania, fr. Tasmanie) och Julön 302 (en. Christmas Island, kin. xx, malaj. Pulau Krismas, fr. Île Christmas, ty. Weihnachtsinsel) samt ögruppen Kokosöarna (en. Cocos Islands, förr: 299 Huvudstaden Port Moresby heter på tok pisin "Pot Mosbi". Som modersmål förekommer uppemot tusen olika språk; de största är tok pisin och enga med vardera 2-3 % av befolkningen. 300 Inklusive Norfolkön, Lord Howeön, Julön (i Indiska oceanen) och Kokosöarna. Julön och Kokosöarna benämns tillsammans "Offshore". 301 I fråga om olika uddar, se fotnot 48. 302 Ej att förväxla med ön Kiritimati (i Stilla havet) som tidigare också kallades "Julön". På engelska heter båda "Christmas Island". 103 Keeling Islands, malaj. Kepulauan Cocos ?, fr. Îles des Cocos, ty. Kokosinseln) och Stora Barriärrevet (en Great Barrier Reef, fr. Grande Barrière, ty. Großes Barrierriff). Övriga exonymer på andra språk: staden Adelaide (fr. Adélaïde), delstaterna New South Wales (fr. Nouvelle-Galles du Sud, ty. Neusüdwales), Western Australia (fr. Australie-Occidentale, ty. Westaustralien) och South Australia (fr. Australie-Méridionale, ty. Südaustralien), förbundsterrritoriet Northern Territory (fr. Territoire du Nord, ty. Nordterritorium), territoriet och ögruppen Coral Sea Islands ("Korallhavsöarna", fr. Îles de la Mer de Corail, ty. Korallenmeerinseln) samt ön Kangaroo Island (fr. Île Kangourou, ty. Känguruh-Insel) NYA ZEELAND Vi använder de engelska namnen, men även maori har officiell ställning, utom i fråga om 303 ögruppen Antipodöarna (en. Antipodes Islands, mao. xx, fr. Îles Antipodes, ty. Antipodeninseln). OCEANIEN De icke självständiga territorierna 304 är de amerikanska besittningarna Amerikanska Samoa (en. American Samoa, samo. Amerika Sāmoa, fr. Samoa américaines, ty. Amerikanisch-Samoa), Guam (cham. Guåhån, pal x), Nordmarianerna (en. Northern Marianas, cham. Notte Mariånas, fr. Mariannes du Nord, ty. Nördliche Marianen) och Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien r (en. United States Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis, ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln), de nyzeeländska besittningarna Niue (niu. Niuē, fr. ibl. Niué el.Nioué) och Tokelauöarna (äv. Unionsgruppen, en., toke. och ty. Tokelau, fr. Tokélaou), den brittiska besittningen Pitcairn (en. Pitcairn Islands, fr. Îles Pitcairn, ty. Pitcairninseln) samt de franska besittningarna Nya Kaledonien (fr. Nouvelle-Calédonie, pai. Kanaky, en. New Caledonia, ty. Neukaledonien), Wallis och Futuna (fr. Wallis-et-Futuna, wall. och, fut. 'Uvea mo Futuna) samt Franska Polynesien (fr. Polynésie française, tah. Pōrīnetia Farāni, en. French Polynesia, ty. Französisch-Polynesien). Cooköarna (en. Cook Islands, rar. Kuki Airani) är i princip en självständig stat men ansluten till Nya Zeeland. Vi använder här de engelska resp. franska namnen, utom i fråga om ögrupperna Sällskapsöarna (fr. Îles de la Société, tah. Tōtaiete mā, en. Society Islands, ty. Gesellschaftsinseln) och Marquesasöarna (fr. Îles Marquises, marq. Te Fenua ‘Enata/Te Henua Kenana, en. Marquesas Islands, ty. Marquesas-Inseln), båda i Franska Polynesien. Övriga exonymer på andra språk: Guams huvudstad Hagåtña (fr. ibl. Agana), Amerikanska Samoas huvudstad Pago Pago (ty. ibl. Pago-Pago) samt Loyautéöarna (fr. Îles Loyauté, deh. xx, neng. xx, en. Loyalty Islands, ty. Loyalitätsinseln), i Nya Kaledonien, och Îles du Désappointement (en. Disappointment Islands, ty. ibl. Inseln der Enttäuschung), i Franska Polynesien DE SJÄLVSTÄNDIGA STATERNA I OCEANIEN (PALAU, MIKRONESIEN, MARSHALLÖARNA, NAURU, SALOMONÖARNA, VANUATU, KIRIBATI 305 , TUVALU, SAMOA (förr Västsamoa), FIJI och TONGA 306 ) MIKRONESIEN, MARSHALLÖARNA, SALOMONÖARNA och FIJI I dessa länder är engelska officiellt språk och vi använder de engelska namnformerna, utom i fråga om den mikronesiska ögruppen Karolinerna (en. Caroline Islands, fr. Carolines, ty. Karolinen). 303 I fråga om olika uddar, se fotnot 48. 304 I fråga om Påskön, se under Chile. 305 Landet omfattar bl.a. ön Kiritimati (på svenska tidigare kallad Julön, en. Christmas Island, ty. Christmasinsel). I fråga om den andra "Julön" som på svenska fortfarande heter så, se under Australien. 306 Ögruppen, inte staten, kallas även "Vänskapsöarna" (en. Friendly Islands, fr. Îles de l'Amitié el. Îles Amicales, ty. Freundschaftsinseln). 104 PALAU, NAURU, VANUATU, KIRIBATI, TUVALU, SAMOA (förr Västsamoa) och TONGA I dessa länder är engelska officiellt språk tillsammans med respektive största lokala språk (palau, nauruanska, franska och bislama, kiribati, tuvalu, samoanska resp. tonga) 307 . Vi använder dock de engelska namnformerna. Exonymer på andra språk: Vanuatus huvudstad Port Vila (fr. ibl. Port-Vila) och Palaus huvudö Babedaob (ty. ibl. Babelthuap) samt ögrupperna New Georgia (bis. Gizo ?, fr. Nouvelle-Géorgie, ty. Neugeorgien), i Salomonöarna, samt två ögrupper i Kiribati: Phoenixöarna (kiri. Rawaki, fr. ibl. îles Phœnix el. Îles Phénix, ty. Phönixinseln) och Line Islands (ibl. Linjeöarna, kiri. Line, fr. Îles de la Ligne, ty. Linieninseln) INDISKA OCEANEN och SÖDRA ISHAVET De icke självständiga territorierna är Brittiska territoriet i Indiska oceanen (en. British Indian Ocean Territory, fr. Territoire britannique de l'Océan Indien, ty. Britisches Territorium im Indischen Ozean), som i första hand omfattar Chagosöarna, med bl.a. atollen Diego Garcia och Franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis (fr. Terres australes et antarctiques françaises, en. Territory of the French Southern and Antarctic Lands , ty. die Französischen Süd- und Antarktisgebiete), som omfattar Kerguelen, Crozetöarna, Amsterdamön och Saint Paul-ön (fr. Île Saint-Paul), samt några mindre öar, främst den brittiska besittningen Heardön och McDonaldöarna (en. Heard Island and McDonald Islands) och den norska besittningen Bouvetön (no. Bouvetøya). Vi använder här de officiella franska, engelska resp. norska namnen. British Antarctic Territory ("Brittiska antarktiska territoriet") är en sektor av Antarktis som även innefattar Sydorkneyöarna (en. South Orkney Islands, fr. Orcades du Sud, ty. Südorkney-Inseln) och Sydshetlandsöarna (en. South Shetland Islands, fr. Shetland du Sud, ty. Südshetland-Inseln). 307 Exempel på de andra språken: Palaus huvudstaden Koror heter på palau "Oreor". Samoas huvudstad Apia skrivs på samoanska Āpia 105 FÖRKORTNINGAR (olika språk) ab. abchaziska ady. adygeiska afa. afar afr. afrikaans ah. ahanta ak. akan (med bl.a. varianterna ashanti och fanti) alb. albanska ale. aleutiska alt. altajiska 308 am. amhariska ar. arabiska arm. armeniska aru. arumänska ay. aymara az. azerbajdzjanska (azeriska) bala. balante balk. balkariska balu. baluchiska bar. bari basj. basjkiriska bask. baskiska bem. bemba be. bengali bej. beja bem. bemba ber. berta bes. besisi bis. bislama bo. bosniska bor. borana bre. bretonska bud. buduma bul. bulgariska burm. burmesiska burj. burjatiska chak. chakassiska cham. chamorro chan. chantiska cho. chokwe com. comoro da. danska das. dasenech deh. dehu din. dinka do. dogri dog. dogrib dua. duala en. engelska es. estniska ev. evenki(ska) (tungusiska) eve. even(ska) (lamutiska) fi. finska 308 Altajiska är ett litet turkspråk i bergsområdet Altaj. Ej att förväxla med altaiska språk, som är samlingsnamn för turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk. 106 fr. franska fris. frisiska friu. friuli fut. futunska fär. färöiska gae. skotsk gaeliska gag. gagauziska gal. galiciska gan. ganda geo. georgiska gol. gola gr. grekiska gre. grebo grö. grönländska (eg. en variant av inuit) gua. guaraní haid. haida hait. haitiska (haitisk kreol) har. harari haw. hawaiiska he. hebreiska her. herero hi. hindi hir. hiri-motu ig. igbo ind. indonesiska ingusj. ingusjiska inu. inuit (östeskimåiska) ir. iriska it. italienska jak. jakutiska jap. japanska jar. jarawa jav. javanesiska ji. jiddisch kaba. kabardinska kaby. kabyliska kann. kannada (kanaresiska) kanu. kanuri karak. karakalpakiska karatj. karatjajska karel. karelska kar. karib kash. kashmiri kasj. kasjubiska kat. katalanska kaz. kazakiska ker. keres khm. khmer kich. k'iche' (sp. quiché) ki. kinesiska kirg. kirgiziska kiri. kiribati kom. komi kon. kongo konz. konzo kor. koreanska 107 korj. korjakiska kors. korsikanska krim. krimtatariska krio. kriol kro. kroatiska kur. kurdiska la. lao (laotiska) lat. latin lav. lavongai-nalik le. lettiska lev. levei-tulu lih. lihir lin. lindrou lit. litauiska lor. lori lu. luxemburgska mak. makedonska maka. makasai malag. malagassiska malaj. malajiska malay. malayalam malt. maltesiska man. mansiska mao. maori mara. marathi marq. marquesiska mat. matbat meh. mehri mic. micmac mis. misima mong. mongoliska mont. montenegrinska mor. mordvinska mpa. mpada mus. mussau-emira nah. nahuatl/aztekiska nam. nama-damara nav. navajo nents. nentsiska neng. nengone nep. nepalesiska new. newari nga nganasaniska nik. nikobaresiska niu. niueanska nl. nederländska no. norska nue. nuer nya. nyanja oir. oiratiska oji. ojibwa or. oromo oss. ossetiska pai. paici pan. panjabi pash. pashto 108 pe. persiska pol. polska por. portugisiska pal. palau que. quechua rap. rapa nui rar. rarotonga rot. roti rr. rwanda-rundi ru. rumänska ry. ryska rät. rätoromanska samb. samburu sami. samiska samo. samoanska sard. sardiska sav. savu (sabu, hawu) sb. sara-bagirmi serb. serbiska sere. serer sey. seychelliska sha.. shawiya (fr.; chaoui, ber.: tacawit/tashawit) ske. shehri (jibbali) shi. shilluk sid. sidamo sind. sindhi sing. singalesiska slova. slovakiska slove. slovenska som. somaliska song. songhai soq. soqotri sot. sotho sp. spanska su. sundanesiska suk. sukuma sv. svenska sw. swahili tach. tachelhit tadzj. tadzjikiska tah. tahitiska tama. tamazight tami. tamil tar. tarifit (rif) tel. telugu tt. teso-turkana tet. tetum th. thailändska tigr. tigrinska (inkl. tigre) tj. tjeckiska tjer. tjerkessiska tjetj. tjetjenska tjuk. tjuktjiska tjuv. tjuvasjiska tli. tlingit toke. tokelauiska 109 tokp. tok pisin tol. tolai tong. tongwe ts. tswana tu. turkiska tuku. tukudede (tokodede) turkm. turkmeniska tuv. tuvinska tua. tuaregiska ty. tyska uab. uab meto (i Östtimor i varianten baikeno) udm. udmurtiska ui. uiguriska uk. ukrainska ung. ungerska ungu. unguja ur. urdu uz. uzbekiska wale. walesiska (kymriska) wall. walliska vie. vietnamesiska vit. vitryska xh. xhosa yor. yoruba yup. yupik (västeskimåiska) zag. zaghawa zan. zande zar. zaramo zen. zenati (i Libyen i varianten Zuara) zin. zinza zu. zulu 110 KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL Källor och referensmaterial: Iate (EU-institutionernas termbank) Publikationshandboken (EU-institutionernas redaktionella regler) Språkrådet © (1996 −) (Publikation med rekommendationer i term- och språkfrågor som utarbetas av rådets svenska översättningsenhet i samråd med övriga EU-institutioner) TT-språket Nationalencyklopedin Nationalencyklopedins kartor Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet, f.d. Svenska språknämnden) Forskningscentralen för de inhemska språken (FI): bl.a. skriften Svenska ortnamn i Finland Språkbruk (Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån i Helsingfors) Utrikes namnbok Myndigheternas skrivregler Språkbladet (Catarina Grünbaum) Mediaspråkgruppen, TT-språket (Mediegruppen) BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid Kungliga biblioteket) Encyclopædia Britannica Stateman's Yearbook 111 BILAGA ÖVNINGAR I TRANSLITTERERING AV RYSKA NAMN Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande engelska namnformer: Ashkhabad Chekhov Chelyabinsk Khabarovsk Khrushchev Lukashenko Maskhadov Makhachkala Mikhail Nikolay Ryazan Sholokhov Shostakovich Yenisey Yevtushenko Yury Zhirinovsky Zhukov 112 Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande franska namnformer: Azerbaïdjan Bakuonine Balkhach Blagovechtchensk Briansk Doudaïev Gaïdar Gorki Iakoutsk Ienisseï Jdanov Jirinovski Joukov Khrouchtchev Kossyguine Kouban Kouïbychev Kouropatkine Nadejda Nijni Taghil Oulan-Oude Oural Sakhaline Tatiana Tchita Tchubaïs Tolstoï Toula Verkhoïansk Voronej Vychinski 113 Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande tyska namnformer: Aserbajdschan Ischewsk Iwanowo Kamtschatka Kertsch Lipezk Nowaja Semlja Petrosawodsk Schachty Schewtschenko Schtschekino Sewerodwinsk Sjuganow Tschechow Tschernobyl Tscherepowez Wolga Woroschilow 114 Facit till övningarna Engelska Asjchabad, Tjechov, Tjeljabinsk, Chabarovsk, Chrusjtjov, Lukasjenko, Maschadov, Machatjkala, Michail, Nikolaj, Rjazan, Sjolochov, Sjostakovitj, Jenisej, Jevtusjenko, Jurij, Zjirinovskij, Zjukov. Franska Azerbajdzjan, Bakunin, Balchasj, Blagovesjtjensk, Brjansk, Dudajev, Gajdar, Gorkij, Jakutsk, Jenisej, Zjdanov, Zjirinovskij, Zjukov, Chrusjtjov, Kosygin, Kuban, Kujbysjev, Kuropatkin, Nadezjda, Nizjnij Tagil, Ulan-Ude, Ural, Sachalin, Tatiana, Tjita, Tjubajs, Tolstoj, Tula, Verchojansk, Voronezj, Vysjinskij. Tyska Azerbajdzjan (lika gärna hade det dock kunnat vara 'Aserbajdsjan'; man måste veta. Problemet är rätt betydande; när tyskan skriver "s" och "sch" kan det röra sig om s eller z respektive sj eller zj. Sådana namn har här markerats genom understrykning), Izjevsk, Ivanovo, Kamtjatka, Kertj, Lipetsk, Novaja Zemlja, Petrozavodsk, Sjachty, Sjevtjenko, Sjtjekino, Severodvinsk, Ziuganov, Tjechov, Tjernobyl, Tjerepovets, Volga, Vorosjilov. Document Outline
Download 5.1 Kb. Do'stlaringiz bilan baham: 
|