1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

Kuwait (ar. al-Kuwayt, en. Kuwait City, fr. Koweït). 
 
BAHRAIN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"). 
 
Vi utelämnar dock bestämda artikeln i fråga om huvudstaden Manama (ar. al-Manāma) och staden 
Muharraq (ar. al-Muharraq). 
 
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Manamas förort Madinat Isa (ar. Madīnat 'Īsā, en. Isa 
Town) m.fl.. 
 
QATAR 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Doha (ar. al-Dawha, ty. ibl. Dauha el. Ad-Dauha) och udden Ras Abu Fontas (ar. Ra's Abū 
Funtās). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Dohas förort al-Rayyan (ar. al-Rayyān, en., fr. och 
ty. Al Rayan) 
 
FÖRENADE ARABEMIRATEN (som omfattar de sju emirat som omnämns nedan) 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
emiratet och huvudstaden Abu Dhabi (ar. Abū Zabī, fr. Abou Dhabi) samt emiraten och tillika städerna 
Dubai (ar. Dubayy, fr. Dubaï), Umm al-Qaywayn (ar. Umm al-Quwwayn , en. Umm Al Qaiwain el. Umm 
Al Quwain, fr. och ty. Umm al-Qaiwain) och Fujayra (ar. al-Fujayra, en., fr. och ty. Fujairah) liksom 
emiratet och Dubai-förorten Sharja (ar. al-Sharja, en., fr. och ty. Sharjah, ty. ibl. Schardscha, namnet är den 
vardagliga benämningen på al-Shāriqa, en. och fr. Ash Shariqah, ty. Shariqah). 
 
Kuststräckans historiska namn är Piratkusten (ar. xx, en. Pirate Coast, fr. Côte des pirates, ty. Piratenküste). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: emiratet och Dubai-förorten Ajman (ar. 'Ajmān, 
ty. ibl. Adschman), emiratet och tillika staden Ras al-Khayma (ar. Ra's al-Khayma, en., fr. och ty. Ras Al 
Khaìmah, ty ibl. äv. Ras al Chaima) samt staden al-Ayn (ar. al-'Ayn, en, fr. och ty. Al Ain, en. ibl. Al Ein)  
 
OMAN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Muskat (ar. Masqat, en. Muscat, fr. Mascate, ty. Maskat), regionen Dhofar (ar. Zufār, meh xx) 
och ögruppen Kuria-Muria-öarna (ar. Khūryān Mūryān el. Juzur al-Halānīyāt, she.. xx). 

 
82
 
I fråga om staden Suhhar (ar. al-Suhhār, en. och ty. Sohar) utelämnar vi bestämda artikeln. 
 
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: regionen al-Batina (en. och ty. Batina, fr. Al Batinah) 
 
SAUDIARABIEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Riyadh (ar. al-Riyād, en. Riyadh, fr. Ryad, ty. Riad) samt städerna Mekka (ar. Makkat al-
Mukarrama, en. Mecca, fr. La Mecque) och Medina (ar. al-Madīnat al-Munawwara, fr. Médine). 
 
Vi utelämnar dessutom bestämda artikeln i fråga om städerna Jidda (ar. al-Jidda, ibl. al-Jadda el. al-Judda, 
en., fr. och ty.  Jeddah el. Jedda, en. ibl. Jiddah, fr. äv. Djedda el. Djeddah, ty. ibl. Dschidda el. Djidda), 
Dammam (ar. al-Dammām) och Zahran (ar. al-Zahrān, en., fr. och ty. Dhahran) samt landsdelen Hijaz (ar. 
al-Hijāz, en. Hejaz, fr. Hedjaz, ty. Hedjas). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Jubayl (en. och ty. Jubail, fr. Jubayl, 
ibl. Jubaïl), al-Khubar (en., fr. och ty. Al Khobar, ty. ibl. El Chobar), al-Hufuf (ar. al-Hufūf, en. och ty. 
Hofuf), Burayda (en. och fr. Buraydah, fr. ibl. Buraïda, ty. Buraida), Hail (ar. Hā'il, fr. Haïl), al-Taif (ar. al-
Tā'if , en., fr. och ty. Taif , fr. äv. Taëf), Yanbu (ar. Yanbu', ibl. med tillägget al-Bahr, ung. "vid havet", ty. 
ibl. Janbu el. Janbo), Khamis Mushayt (ar. Khamīs Mushayt, fr. och ibl. en. Khamis Mushait, ty. Khamis-
Mushait) och Najran (ar. Najrān, ty. ibl. Nadschran), landsdelen Najd (fr. Nejd, ibl. Nedjed, ty. Nedschd) 
samt kustområdet och staden al-Qatif (ar al-Qatīf, en. Qatif resp. Qatif City) m.fl. 
 
JEMEN 
Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i 
fråga om 
huvudstaden Sana (ar. Sana'ā’, en. Sana'a, fr. och ty. Sanaa), städerna Aden (ar. 'Adan) och Mocka (ar. al-
Mukhā, en. och ty. Mocha, fr. Mokka) samt öarna Perim (ar. Barim) och Sokotra (ar. Sūqutra, soq. Saqātr 
?, en. och fr. Socotra). 
 
Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Sada (ar. Sa'da, en. Sa'dah), Taizz (ar. 
Ta'izz, en. och ty. Taiz, fr. Taez el. Taïz), al-Hudayda (fr. och ty. Hodeida) och al-Mukalla (ar. al-Mukallā, 
ty. Mukalla) samt regionen Hadramawt (meh. xx, fr. Hadramaout, ty. Hadramaut) och ögruppen al-Ikhwan 
(ar. al-Ikhwān, "bröderna", soq. xx, en. Brother Islands el. The Brothers, ty. Brüder-Inseln) m.fl. 
 
ASIEN UTOM TURKIET, CYPERN, FÖRE DETTA SOVJETUNIONEN, MONGOLIET, 
ARABLÄNDERNA och ISRAEL 
 
IRAN 
Persiska är officiellt språk
196
 och skrivs med arabisk skrift. Vi använder de persiska namnen i 
standardiserad translitterering (men engelskan, franskan och tyskan har ofta egna varianter, se ovan under 
"Persiska"), utom i fråga om 
huvudstaden Teheran (pe. Tehrān, en. Tehran, fr. Téhéran), staden Bandar-e Abbas (pe. Bandar-e 'Abās, ar. 
Bandar 'Abbās), provinsen Kurdistan
197
 (pe. Kordestān), regionerna Azarbaijan
198
 (pe. Āzarbāyjān, az. med 
latinsk skrift Guney Azerbaycan) och Baluchistan (pe. Balūchestān, balu. Balúčistán ?, en. Balochistan, fr. 
                                                           
196
 Persiska är modersmål för ung. halva befolkningen. Det största minoritetsspråket är azerbajdzjanska (ca 
25 % el. ca 17 milj., i den nordvästra delen), följt av kurdiska. 
197
 Denna provins omfattar kärnan av det kurdisktalande området i Iran. Med beteckningen Kurdistan avses 
också hela det kurdisktalande området (delar av Turkiet, Iran, Irak, Syrien och Armenien) samt ibland en 
geografisk/politisk enhet i Irak (det enda land där kurderna har autonomi och där kurdiskan har viss 
officiell status). 
198
 Observera stavningen. Detta är den södra delen av det azerisktalande området. Den norra delen bildar 
staten Azerbajdzjan (stavn. !). 

 
83
Baloutchistan, ty. Belutschistan; för motsv. provins, se nedan) samt Urmiasjön (pe. Daryācheh-ye 
Orūmīyeh, az. (skrivet direkt med latinsk skrift) Urmu gölü, kur. Gola Urmiyê, fr. Lac d'Ourmia).  
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Tabriz (pe. Tabrīz, az. Täbriz, ty. Täbris), Orumiyeh (pe. 
Orūmīyeh, az. Urmiye, kur., en. och ty. Urmia, fr. Ourmia), Rasht (en. ibl. Resht, fr. ibl. Recht, ty. ibl. 
Rescht), Mashhad (en. ibl. Mashad el. Meshed, fr. Machad, ibl. Meched, ty. Mesched, ibl. Meschhed, 
Maschhad el. Maschad), Qom (en. och ty. ibl. Qum), Esfahan (pe. Esfahān, fr. Ispahan, ty. Isfahan), Yazd 
(fr. ibl. Yezd, ty. Jasd), Bushehr (en, fr. och ty. ibl. Bushire) och Hormoz
199
 (ar. Hurmuz el. Hirmiz, en. 
Hormuz, fr. Ormuz, ty. Hormus) samt provinsen Lorestan
200
 (pe. och lor. Lorestān, ty. äv. Luristan) och 
Sistan va Baluchestan (för motsv. region, se ovan; pe. Sistān va Balūchestān, balu. xx, en. Sistan & 
Baluchestan, ibl. Sistan-Baloochestan, fr. Sistan-Balouchistan, ty. Sistan-Belutschistan) liksom öarna 
Khark (ar. Kharj, en. fr. och ty. Kharg), Daryush (pe. Daryūsh, en, Darius), Sorush (pe. Sorūsh, en. Cyrus 
el. Soroosh) och Qeshm (ar. Jazira al-Tawīla, fr. ibl. Quesm, ty. Keschm) och sjön Hamun-e Helmand (pe. 
Hamūn-e Helmand el. Daryācheh-ye Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, balu. xx, en. äv. Sistan 
Lake, fr. Lac Hamoun, ty. Hilmendsee), på gränsen mot Afghanistan 
 
AFGHANISTAN 
Landet har två officiella
201
 språk, pashto och dari (en variant av persiska), som båda skrivs med arabisk 
skrift. Vi använder de persiska namnen i standardiserad translitterering (se ovan under "Persiska") och inte 
de pashtunska, utom i fråga om  
huvudstaden Kabul (pe. och pash. Kābol, fr. Kaboul), staden Musa Qala (pe. Mūsā Qal'eh), städerna och 
tillika provinserna Kunduz (pe. Qondūz el. Kondūz, pash. Gondoz, uz. xx, ty. Kundus) och Kandahar (pe. 
Qandahār, pash. Kandahār) samt provinserna Ghor (pe. och pash. Ghūr, en. ibl. Ghowr, fr. Ghôr) och 
Uruzgan (pe. och pash. Orūzgān, pash. även Rūzgān, fr. Orozgân el. Ourouzgan, ty. Urusgan). 
 
Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Meymaneh (pash. xx, en. och ty. Maimana, 
Maymana el. Meymana, fr. Maïmana, uz. xx), Mazar-e Sharif (pe. Mazār-e Sharīf, pash. xx, tadzj. Mazori 
Sjarif, uz. xx, en. och fr. och ty. Mazar-i-Sharif, fr. äv. Mazer-e Charif el. Mazâr-e Charîf, ty. äv. Masar-i 
Scharif), Bagram (pe. Bagrām, pash. xx, fr. och ty. ibl. Begram), Jalalabad (pe. Jalālābād, pash. Jalālkūt 
(ofta skrivet Jalalkot), fr. Djalalabad, ty. Dschalalabad) och Feyzabad (pe. Feyzābād, ibl. felaktigt 
Faidabad, eg. Faidābād, pash. Fayzābād, tadzj. xx, en. och fr. Fayzabad el. Faizabad, ty. Faisabad), staden 
och tillika provinsen Khowst (en., fr. och ty. Khost, pa. Xost) samt provinserna Jowzjan (pe. och pash. 
Jowzjān, uz. xx , turkm. xx, tadzj. Tjūztjon, en. även Jozjan, fr. Djôzdjân, ty. Dschuzdschan), Daykondi 
(pe. Dāykondī, pash. Dāykundī, en. och ty. Daikondi, en. ibl. Daykundi, fr. Deykandi), Vardak (pash. 
Wardag, en., fr. och ty. Wardak), Panjshir (pe. Panjshīr, en. och ty. ibl. Panshir, fr. Pandjchir), Kunar (pe. 
och pash. Kūnar, en. ibl. Konar, fr. Kounar), Nimruz (pe. Nīmrūz, en. och ty. ibl. Nimroz), Helmand (en. 
ibl. Hilmand) och Zabol (en. och ty. Zabul) samt sjön Hamun-e Helmand (pe. Hamūn-e Helmand el. 
Daryācheh-ye Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, pash. xx, en. äv. Sistan Lake, fr. Lac Hamoun, ty. 
Hilmendsee), på gränsen mot Iran 
 
PAKISTAN 
Officiella språk är urdu
202
 och engelska. Liksom i fråga om Indien använder vi de officiella (ofta "koloniala 
anglifierade") namnformerna, t.ex. i fråga om staden Lahore (ur. Lāhaur), utom i fråga om 
Provinserna Nordvästra gränsprovinsen 
203
(en. North-West Frontier Province, ur. Šumāl maġribī sarhadī 
sūbha, pash. ibl. Paxtūnwā, fr. La Province de la Frontière du Nord-Ouest, ty. Nordwestliche Grenzprovinz 
                                                           
199
 Sundet utanför heter på svenska Hormuzsundet. 
200
 Motsvarande historiska landskap heter på svenska Luristan (fr. ibland Louristan). 
201
 Dessutom förekommer olika minoritetsspråk, främst tadzjikiska (minst 25 % el minst åtta milj., i den 
nordöstra delen) och uzbekiska (i den nordvästra delen). 
202
 Urdu (skrivet med arabisk skrift) och hindi (skrivet med devanagari) är egentligen varieteter av ett och 
samma språk, hindustani. Urdu är det sammanhållande statsbärande språket i Pakistan men modersmål för 
endast drygt 5 % av befolkningen. De största språken är panjabi (inklusive varianter modersmål för drygt 
halva befolkningen eller uppemot 90 milj., i norr), sindhi (runt 20 milj., i söder) och pashto (i gränsområdet 
mot Afghanistan). 
203
 Inofficiellt ibland kallad Pashtunistan. 

 
84
el. Nordwestprovinz), Baluchistan
204
 (en. Balochistan, ur. Balūcistān, balu. Balúčistán ?, fr. Baloutchistan, 
ty. Belutschistan) och de sju klanområdena Federalt administrerade stamområden (en. Federally 
Administered Tribal Areas, FATA, ur. Wafāqā kabāila 'alāqa jāt ?, pash. Markazi qabāyli sayisi, fr. 
Régions tribales, ty. Stammesgebiete unter Bundesverwaltung). 
 
Övriga exonymer på andra språk: städerna Karachi (ur. och sind. Karācī, ty. ibl. Karatschi) och Peshawar 
(ur. Pešāwar, pash. Pexawar, ty. ibl. Peschawar) samt provinserna Punjab (ur. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, 
ty. Pandschab) och Kashmir (ur. Kašmīr, hi. Kaśmīr, kash. Kạśīr, fr. Cachemire, ty. Kaschmir) 
 
INDIEN 
Officiella språk på federal nivå är hindi
205
 och engelska. På delstatsnivå tillkommer ytterligare 14 språk 
med officiell ställning
206
. Vi använder de officiella namnen som dessa skrivs med det latinska alfabetet, 
dvs. i ett stort antal fall de "koloniala anglifierade namnformerna", t.ex. i fråga om huvudstaden New Delhi 
(hi. Naī Dillī, ty. Neu-Delhi) eller staden Coimbatore (hi. Koyambatūr, tami. Koyamutthoor ?), utom i 
fråga om 
staden Simla (hi. Śimlā, en., fr. och ty. Shimla) samt de flesta
207
 städer som relativt nyligen återfått sina 
ursprungliga lokala
208
 namn (här inom parentes), men för vilka vi bibehåller de "anglifierade koloniala" 
namnen
209
: främst Bombay (Mumbai, hi. Mumbaī, mara. Mumba), Calcutta (Kolkata, hi. Kolkātā, ty. 
Kalkutta), Madras (Chennai), Bangalore (Bengaluru, ibl. skrivet Bengalooru, hi. Bangalor el. Bengalūr, 
kann. Bengalūru), Panaji (Panjim), Mangalore (Mangaluru, hi. Mangalūr, kann. Mangalūru, ty. äv. 
Mangalur), Cannanore (Kannur), Cochin (Kochi), Alleppey (Alappuzha), Quilon (Kollam), Trivandrum 
(Tiruvanantapuram), Tuticorin (Thoothukudi), Mysore (Maisuru, hi. Maisūr, kann. Maisūru, en. ibl. 
Mysuru, fr. ibl. Maïssour, ty. ibl. Maissur el. Maisur), Pondicherry (Puducherry, hi. Pãndicerī, tami. 
Pānticcēri, fr. Pondichéry) inom det motsvarande unionsterritoriet Pondicherry (Puducherry, tami. 
Putuccēri, fr. Pondichéry), Vijayawada (Bezwada), Visakhapatnam (Vishakhapatnam), Berhampur 
(Baharampur) och Gauhati (Guwahati), Bombay-förorten Nya Bombay (Navi Mumbai) och Calcutta-
förorten Howrah (Haora), vidare regionen Bengalen (hi. och be. Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale), 
delstaterna Jammu och Kashmir (hi. och do. Jammū aur Kaśmīr, kash. Jọm tụ Kạśīr, en. Jammu and 
Kashmir, fr. Jammu-et-Cachemire, ty. Jammu und Kashmir), som innefattar den indiska delen av 
landskapet Kashmir (jfr ovan, ty. Kaschmir), och Västbengalen (hi. Paśchim Bangāl, be. Poshchimbōngo, 
en. West Bengal, fr. Bengale Occidental, ty. Westbengalen) samt ögrupperna Lackadiverna (hi. Laksa 
Dvīp, malay. Kavaratti, en. Laccadives Islands, fr. Îles Lacquedives, ty. Lakkadiven)
210
, Amindiverna (hi. 
Amīndīvī ?, malay. Amantīv, en. Amindives Islands, fr. Îles Amindives, ty. Amindiven), Cannanorerna 
(hi. xx, malay. xx, en. Cannanore Islands, fr. Ïles Cannanore, ty. xx), Andamanerna (hi. Andamān Dvīp, be. 
xx, jar. xx, en. Andaman Islands, fr. Îles Andaman, ty. Andamanen) och Nikobarerna (hi. Nikobār Dvīp, 
tami. xx, nik. xx, en. Nicobar Islands, Îles Nicobar, ty. Nikobaren).  
 
                                                           
204
 Detta är visserligen den koloniala engelska formen men inte den numera officiella. 
205
 Hindi (skrivet med devanagari) och urdu (skrivet med arabisk skrift) är egentligen varieteter av ett och 
samma språk, hindustani. Hindi talas som modersmål (med varianter inräknade) av minst 300 milj. 
människor. 
206
 De största är bengali (ca 90 milj.), telugu (ca 80 milj.), marathi (ca 80 milj.), tamil (ca 75 milj.), gujarati 
(ca 55 milj.) och urdu (ca 50 milj.). 
207
 Undantagen är få: det nya namnet använder vi i fråga om städerna Bhatinda (Bathinda), Vadodara 
(Baroda), Pune (Poona), Kozhikode (Calicut) och Ingraj Bazar (English Bazar). Jfr ovan "Namnbyten". På 
engelska, franska och tyska finns dock en tendens att i dessa fall (i motsats till anammandet av "Mumbai" 
för Bombay) bibehålla de gamla koloniala namnen. Namnet Varanasi (i stället för "Benares") och 
stavningarna Jalandhar, Jabalpur och Munger (se ovan under "Hindi") är etablerade sedan relativt lång tid.  
208
 På respektive språk. Indien torde ha cirka 100 olika språk, av vilka flera har regional officiell status. 
209
 I fråga om dessa nya namnbyten är tendensen även på engelska, franska och tyska att bibehålla de 
koloniala namnformerna. Se också vidare ovan under "Orter som relativt nyligen bytt namn". 
210
 Motsvarande administrativa territorium heter officiellt Lakshadweep och omfattar Lackadiverna, 
Amindiverna och ön Minicoy. 

 
85
Övriga exonymer på andra språk
211
: städerna Jammu (hi. och do. Jammū, ty. ibl. Dschammu), Lucknow (hi. 
Lakhnaū, ty. ibl. Lakhnau), Varanasi (hi. Varānasī, en. och ty. äv. Benares, fr. Bénarès), Indore (hi. Indaur, 
mara. Indūr, ty. ibl. Indur) och Hyderabad (hi. Haidarābād, tel. Haidarābādu, ty. ibl. Haiderabad) samt 
delstaterna Punjab (hi. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, ty. Pandschab) och Maharashtra (fr. ibl. Maharastra), 
regionen Hindustan (hi. Hindusthān, fr. Hindoustan, ty. Hindostan) och halvön Deccan (hi. Dakān, ty. 
Dekkan) 
 
MALDIVERNA 
Divehi är det officiella och allmänt talade språket och har en egen skrift. Vi använder genomgående de 
officiella (eventuellt) "anglifierade namnformerna"
212
.  
 
SRI LANKA 
De officiella (och talade) språken är singalesiska och tamil, som har egna skriftsystem. Vi använder 
genomgående de officiella (ofta koloniala) "anglifierade namnformerna"
213
.  
 
BANGLADESH 
Bengali är officiellt språk (och modersmål för nästan hela befolkningen) och har ett egen skrift, men liksom 
i fråga om Indien använder vi de officiella, ibland "koloniala anglifierade" namnformerna, t.ex. i fråga om 
staden Jessore (be. Yaśor), utom i fråga om 
regionen Bengalen (be. Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale). 
 
Exonymer på andra språk: huvudstaden Dhaka (be. Dhākā, fr. Dacca) samt städerna Mymensingh (be. och 
ibl. ty. Maimansingh), Comilla (be. Kumillā, ty. ibl. Kumilla) och Barisal (äv. Barishal, be. Bariśāl, en 
Barisal City). 
 
NEPAL och BHUTAN 
Officiella
214
 språk är nepali resp. dzongkha. Vi använder de officiella namnen, utom i fråga om 
Nepals huvudstad Katmandu (nep. Kāthmāndau, new. yem, en. och ty. Kathmandu, fr. Katmandou). 
 
Övriga exonymer på andra språk: Katmandus förort Lalitpur (nep. Lālitpūr, new. yala, fr. och ibl. en. 
Patan) 
 
KINA (Inbegripet de administrativa regionerna Hongkong och Macao samt de autonoma områdena, bl.a. 
Xinjiang, Tibet och Inre Mongoliet) 
Officiellt språk är kinesiska
215
 som skrivs med kinesisk skrift. I Hongkong och Macao används även 
engelska resp. portugisiska. De autonoma områdena (Tibet m.fl.) har regionalt sina egna officiella språk, 
som i vissa fall har egna skriftsystem. Vi använder, liksom engelskan, franskan och tyskan, numera de 
officiella kinesiska namnen i pinyin-versionen ("den nya stavningen", som dock inte är etablerad i fråga om 
namn med anknytning till Hongkong, se vidare ovan under "Kinesiska"), t.ex. i fråga om städerna Tianjin 
(tidigare: Tientsin), Xi'an (tidigare: Sian), Jinan (tidigare: Tsinan), Chongqing (tidigare: Chungking) och 
Nanjing (tidigare: Nanking), det autonoma området Xinjiang (tidigare: Sinkiang, ui. Shinjang, kaz. 
Sjinzjäņ, en. (Uygur autonomous region of) Xinjiang/Sinkiang, fr. (Région Autonome Ouïghoure du) 
Xinjiang/Sinkiang) eller provinserna Shandong (tidigare: Shantung) och Fujian (tidigare: Fukien) osv., 
utom i fråga om 
huvudstaden Peking (ki. och en. Beijing, fr. Pékin), staden Kanton (ki. Guangzhou, en. och fr. Canton), de 
autonoma stadsterritorierna Hongkong (ki. Xianggang, en. och ty. Hong Kong), med Kowloon (ki. Jiulong), 
Victoria (ki. Weiduolìya Cheng) och ytterligare några orter (med såväl engelska som kinesiska namn), och 
                                                           
211
 Ortnamnsändelsen -pur (stad) förfranskas ofta till "-pour", så att exempelvis städerna Kanpur och 
Nagpur på franska ibland skrivs "Kanpour" och "Nagpour". 
212
 Huvudstaden Malé heter på divehi egentligen "Maale". 
213
 Huvudstaden Colombo heter på singalesiska "Kolamba" och på tamil "Kolumpu". 
214
 Cirka hälften av befolkningen i Nepal talar som modersmål andra språk än nepali medan dzongkha är 
majoritetsspråk i Bhutan. 
215
 De största minoritetsspråken (som i de fall befolkningarna är koncentrerade motsvaras av autonoma 
områden) är zhuang, uiguriska, hmong, yi, mongoliska och tibetanska. 

 
86
Macao (ki. Aomen, port., en. och ty. Macau), vidare de autonoma områdena  Tibet (ki. Xizang, tib. Bod) 
och Inre Mongoliet (ki. Nei Mongol, mong. Öbör Monggol, en. Inner Mongolia, fr. Mongolie Intérieure, ty. 
Innere Mongolei), liksom landskapen Manchuriet (ki. Dongbei, en. Manchuria, fr. Mandchourie, ty. 
Manschurei) och Dzungariet (ki. Zhuanger, ui. Junggar ?, kaz. xx, oir. xx, mong. Dzüüngar, en. Dzungaria, 
fr. Dzoungarie, ty. Dsungarei), ön Pratas (ki. Donshai) samt ögrupperna Diaoyuöarna (el. "Senkakuöarna", 
ki. Tiauyutai, jap. Senkaku-shoto, på vilka såväl Kina och Taiwan som Japan gör anspråk), Paracelöarna 
(ki. Xisha Qundao, på vilken även Vietnam och Filippinerna gör anspråk) och Spratlyöarna (ki. Nansha 
Qundao, på vilka även Vietnam, Taiwan, Malaysia och Filippinerna gör anspråk). Även i fråga om namnen 
på de enskilda öarna i de båda sistnämnda ögrupperna använder man på svenska, franska och tyska de 
engelska namnen, t.ex. Itu Aba (eg. malajiskt namn, kin. T'ai Ping) och Sandra Cay (båda bland 
Spratlyöarna) eller Lincoln (bland Paracelöarna).  
  
Xinjiang och Tibet 
Beträffande de autonoma områdena Xinjiang (ui. Shinhang) (officiellt Uiguriska autonoma regionen 
Xinjiang) och Tibet använder vi normalt de officiella namnen på uiguriska
216
 respektive tibetanska, utom i 
fråga om 
staden