1 translitterering och alternativa geografiska namnformer

al-Quds-brigaderna (ar. Sarāyā al-Quds, "Jerusalem-kompanierna", en. al-
Quds Brigades, den väpnade grenen av Palestinska Islamiska jihad, med lokalisering i Gazaremsan). al-
Quds det arabiska namnet på Jerusalem och Qods är det persiska. 
43
 Dessa namn är liksom namnet på terroristgruppen (för Kashmirs lösgörande från Indien) Jaish-e-
Mohammad (en. Jaish-e Mohammed) egentligen persiska, varvid bakgrunden är att persiska en gång var 
hovspråk i Mogulriket (1526-1857) i Nordindien och att urdu har övertagit mycket persiskt (och arabiskt) 
språkgods. 
44
 Egentligen en förvrängning av arabiskans "Hizb al-mujāhidīn", "kämparnas parti". Gruppen har sin bas i 
Pakistan men sin verksamhet i Indien. 

 
40
fråga om namnen Yousaf (fr. Youssouf el Yousouf, ty. ibl. Yousuf el. Yusuf) Raza Gilani (premiärminister) 
och Nawaz Sharif (ty. Scharif, f.d. premiärminister) samt grupperingen Jundullah (pe. Jondallāh, ar. Jund 
Allāh, "Guds soldater", fr. le Joundallah, ty. Dschundallah, baluchisk motståndsrörelse som även är 
verksam i Iran).  
 
Se även "Exonymer, Pakistan". 
 
Etiopisk skrift (amhariska och tigrinska) 
 
Det finns ingen helt allmänt vedertagen translittereringsmodell och det förekommer därför en hel del 
diskrepanser. Den mest etablerade modellen (en förenklad variant av BGN/PCGN) används dock i NE, EB 
och mer seriösa kartverk. Namnen på vissa personer, t.ex. den tidigare etiopiske kejsaren Haile Sellassie I 
(am. Hayle Silase, fr. Haïlé Sélassié), har dock etablerats enligt ett äldre/alternativt transkriptionssystem, 
men i sådana fall är bruket på svenska och de övriga västeuropeiska språken i princip detsamma.  
 
Se även för "Etiopien" och "Eritrea" under "Exonymer". 
 
Devanagari (hindi och nepali) 
 
Translittereringen är internationellt vedertagen men blir här inte aktuell eftersom vi nästan genomgående 
använder personnamn och andra namn så som de officiellt skrivs med det latinska alfabetet, ofta i den 
anglifierade uttalsåtergivande form som använts sedan kolonialtiden. I Indien är dessutom engelska 
officiellt språk vid sidan av hindi. Exempelvis skriver man Lucknow (huvudstad i Uttar Pradesh, den största 
av Indiens delstater), fastän namnet egentligen enligt internationella translittereringsregler ska skrivas 
"Lakhnaū". Vi skriver också Punjab (uttal: ung. "pandsja'b", hi. och pan. Panjāb) trots att språket i denna 
provins heter panjabi. I fråga om personnamn förekommer motsvarande anglifiering av skrivsättet, t.ex. i 
namnet Atal Bihari Vajpayee (hi. Vājpāyī, f.d. indisk premiärminister). I ett antal fall har dock har man 
dock sedan rätt lång tid frångått den äldre engelska transkriberingen och infört en korrekt translitterering 
(utan att detta påverkar uttalet och egentligen utgör ett namnbyte), t.ex. i fråga om städerna Jalandhar (förr: 
Jullundur), Jabalpur (förr: Jubbulpore) och Munger (förr: Monghyr). Eftersom svenskan, liksom franskan 
och tyskan, följer den officiella transkriberingen uppkommer nästan inga diskrepanser och vi bör nästan 
alltid skriva som det står i källtexten. I fråga om undantagen härifrån (bl.a. städerna Bombay och Calcutta). 
Se vidare under "Namnbyten, Indien" samt "Exonymer, Indien (resp. Nepal)". 
 
Tibetansk skrift (dzongkha, tibetanska) 
 
De västerländska språken tillämpar samma translittereringssystem. Titeln Dalai Lama skrivs på franska "le 
Dalaï Lama"
45
.  
 
För geografiska namn i Tibet, se vidare nedan under "Exonymer, Kina". 
 
Andra skriftsystem 
 
1. Georgiska 
 
Georgiskan skrivs med ett eget alfabet (mchedruli). 
 
Translittereringen till de olika västeuropeiska språken skiljer sig åt på följande punkter: 
 
engelska  
franska  
tyska  
svenska 
 
v  v  w 
 v 
z  z  s  z 
                                                           
45
 Även engelskan och tyskan använder bestämd artikel (the, der) trots att det är en titel och inte en 
befattning. 

 
41
u  ou 
 u  u 
zh 
 j  sch 
 zj 
sh 
 ch 
 sch 
 sj 
ch 
 tch 
 tsch 
 tj 
dz 
 dz 
 ds 
 dz 
kh 
 kh 
 ch 
 ch 
j  dj 
 dsch 
 dzj 
 
Vid översättning till svenska behöver man därför anpassa stavningen på vissa punkter. 
 
Vi utelämnar eventuella apostrofer och skriver t.ex. Tbilisi (inte T'bilisi). 
 
På franska och tyska dubbeltecknar man s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal. 
På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både s och z skrivs med s. 
 
Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga om 
ryskan. Några exempel: namnet på Georgiens president Micheil Saakasjvili skrivs på engelska "Mikheil 
Saakashvili", på franska "Mikheil Saakachvili" och på tyska "Micheil Saakaschwili" och namnet på den 
tidigare premiärministern Zurab Zjvania blir på engelska "Zurab Zhvania", på franska "Zourab Jvania" och 
på tyska "Surab Schwania".  
 
Se även "Exonymer, Georgien". 
 
2. Armeniska 
 
Armeniskan skrivs med ett eget alfabet. 
 
Translittereringen till de olika västeuropeiska språken skiljer sig åt på följande punkter: 
 
engelska  
franska  
tyska  
svenska 
 
z  z  s  z 
zh 
 j  sch 
 zj 
kh 
 kh 
 ch 
 ch 
dz 
 dz 
 ds 
 dz 
ch 
 tch 
 tsch 
 tj 
sh 
 ch 
 sch 
 sj 
y  i  j  j 
 
Vi översättning till svenska behöver man därför anpassa stavningen på vissa punkter. 
 
Vi utelämnar eventuella apostrofer. 
Om bokstaven j skulle komma efter s, t eller z måste den på svenska ersättas med i för att undvika 
förväxling med sj, tj och zj. 
 
På franska och tyska dubbeltecknar man s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal. 
På franska uppkommer ett sammanfall genom att både i och j skrivs med i. 
På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både s och z skrivs med s. 
 
Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga om 
ryskan.  
 
Armeniska efternamn slutar med -jan (som skrivs -ian efter s, t och z), t.ex. Robert Kotjarjan (en. 
Kocharyan, f.d. president) och Vardan Oskanjan (en. Oskanyan, fr. Oskanian, f.d. utrikesminister). Det kan 
därvid nämnas att det stora flertalet etniska armenier (armenisktalande eller ej) lever i förskingringen och 
inte i Armenien. Kanske har detta bidragit till att man ibland i fråga om armenier i Armenien skriver vissa 

 
42
vanliga efternamn så som dessa normalt skrivs i Västeuropa (detta gäller i mindre utsträckning på svenska 
än på andra språk), t.ex. "Markarian" (en. Markaryan, ty. ibl. Markarjan) och "Sarkis(s)ian" (en. äv. 
Sarkisyan, fr. och ty. Sarkissian, ty. ibl. Sarkissjan) i stället för att translitterera från armeniskan och 
konsekvent skriva Margarjan (en. Margaryan) och Sargsian (en. Sargsyan). Det korrekta bruket vinner 
dock terräng, såväl på engelska som på svenska, t.ex. i fråga om namnet på presidenten Serzj Sargsian (en. 
Serzh/Serge Sargsyan/Sarkisian/Sarkisyan, fr. Serge Sarkissian, ty. Sersch Sargsjan/Sarkissjan) och 
premiärministern Tigran Sargsian
46
. Namnet Edvard Nalbandjan, utrikesminister, skrivs på engelska 
"Edward Nalbandian". Namnet Petrosian skrivs på franska och ibland på engelska "Petrossian".  
 
Observera att flera orter i Armenien relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, 
Armenien". Se även "Exonymer, Armenien". 
 
3. Hebreiska 
Se även "Exonymer, Israel/Palestina". 
 
För hebreiskan finns olika system för translitterering till det latinska alfabetet. Vi och de andra 
västerländska språken använder i första hand den modell som utformats av Hebrew Academy ("etablerad 
modell"), i ny version från 2006. Vi utelämnar dock diakritiska tecken och det tecken som translitteras med 
spiritus. Parallellt förekommer fortfarande den äldre modellen från Hebrew Academy samt ISO 259 och en 
inofficiell israelisk (här nedan kallad "ii") modell. Flertalet diskrepanser hänför sig till förekomsten av olika 
modeller, vilket här belyses på några enstaka men centrala punkter:  
 
Det hebreiska tecknet ק (kuf) translittereras numera med k (= ii) men tidigare och enl. ISO med q. Exempel: 
staden Ashkelon (tid. Ashqelon). 
 
Tecknet צ (tsadi) translittereras numera med ts (ii: tz) men tidigare med "z med streck/punkt under".  
Exempel: Israels armé kallas ibland "Tsahal" (ii: Tzahal), vilket egentligen en utskriven akronym, ungefär 
som att skriva "teve" i stället för TV. 
 
Bokstaven w förekommer i den äldre etablerade modellen men ersätts med v i den nyare. Kombinationen 
ch används i den inofficiella israeliska modellen men motsvaras av h i den etablerade. 
 
Vokalen shva na [ə], som fungerar ungefär som franskans "e instable (gardé/supprimé)", utelämnas numera 
(i enlighet med ii) i de fall där den inte uttalas. Där den uttalas translittereras den med e. Enligt tidigare 
bruk translittererades den genomgående med e. Exempel: staden Sderot (tid. Sederot) 
 
Ibland använder vi, trots ovan sagda, den numera nästan identiska inofficiella israeliska modellen, bl.a. i 
fråga om namnet Tzipi (Hebrew Academy: Tsipi, tid.: Zipi) Livni (Israels f.d. utrikesminister).  
 
På svenska (och andra västeuropeiska språk) förekommer dessutom vissa andra avvikelser från vedertagen 
translitterering, bland annat i fråga om namnet Benjamin Netanyahu (= engelsk stavning, he. Binyamin 
Netanyahu, fr. Benyamin Nétanyahou, ty. Netanjahu, Israels premiärminister). Många israeler har vidare 
icke hebreiska namn som i sin translittererade form mer eller mindre påverkas av ett annat språk (oftast 
tyska el. jiddisch), t.ex. Avigdor Lieberman (eg. Leberman, ii. Liberman, utrikesminister) och Ezer (ty. ibl. 
Eser) Weizman (eg. Wetsman, president 1993-2000). I fråga om israeler med arabiska namn bör man i 
princip translitterera namnen från arabiskan och inte från hebreiskan. I Israel är arabiska officiellt språk vid 
sidan om hebreiskan.  
 
På andra språk förekommer ytterligare avvikelser, t.ex. i fråga om det politiska partiet Yisrael Beytenu (en. 
Israel Beytenu, fr. Israel Beytenou, ty. Israel Beitenu). På franska skriver man ibland "Chaoul/Shaoul 
Mofhaz" i stället för Shaul Mofaz (bl.a. f.d. försvarsminister) och "Likoud" i stället för Likud (ett politiskt 
parti) samt "Ehoud" i stället för Ehud (Ehud Barak, f.d. premiärminister, och Ehud Olmert, f.d. 
premiärminister). På tyska skriver man ofta "Schaul Mofas" (se ovan) samt "Scharon" för Ariel Sharon (f.d. 
                                                           
46
 Däremot dominerar äldre skrivsätt i fråga om de tidigare premiärministrarna (på 90-talet) Armen 
Sarkisian (ar. Sargsian) och Vazgen (fr. Vazguen) Sarkisian (arm. Sargsian). 

 
43
premiärminister) och "Schalom" för Silvan (fr. Sylvan) Shalom (f.d. utrikesminister). Den judiska 
försoningsdagen (he. Yom kippur), vars hebreiska namn ibland även används för att beteckna oktoberkriget 
1973 mellan Israel och arabländerna, skrivs på franska "Yom Kippour". 
 
Se även "exonymer, Israel/Palestina". 
 
4. Bengali 
 
Translittereringen är med smärre variationer internationellt vedertagen. I fråga om vissa etablerade namn 
använder vi dock den uttalsbaserade anglifierade form som används sedan kolonialtiden, t.ex. i fråga om 
namnet Tagore (be. Thākur, författare och nobelpristagare, 1861–1941) och flera geografiska namn. 
Jämfört med engelska och andra språk uppkommer det nästan inga diskrepanser och man kan skriva som 
det står i källtexten. Namnet Taslima Nasrin (författarinna) anglifieras dock till "Nasreen" och Muhammad 
Yunus (fredspristagare) skrivs på tyska ibland "Mohammed Junus".  
 
Se även "Exonymer, Bangladesh". 
 
5. Kinesiska 
 
Liksom de andra EU-språken använder vi numera, med några få undantag, pinyin-systemet (den nya 
stavningen som innebär att man exempelvis skriver Mao Zedong i stället för "Mao Tse-tung", tidigare 
ordförande för Kinas kommunistiska parti) utom i fråga om namn med anknytning till Hongkong eller 
Macao och i vissa fall även till Taiwan, så t.ex. i fråga om Hongkongs regeringschef (Chief Executive) 
Donald Tsang Yam Kuen (pinyin: Zeng Yinquan), Taiwans president Ma Ying-jeou (pinyin: Mǎ Yīngjiǔ) 
och den f.d. taiwanesiske premiärministern Frank Chang-ting Hsieh (pinyin: Xie Changting). Vid 
tillämpningen av pinyin-systemet utelämnar vi diakritiska tecken men bibehåller det tecken som skrivs med 
apostrof. När inom den äldre/taiwanesiska translittereringen bindestreck förekommer i namn inleds det 
efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav (se exemplen ovan). 
 
I fråga om det politiska partiet Guomindang använder vi dock pinying-formen i stället för den traditionella 
formen "Kuomintang". 
 
I vissa fall översätter man kinesiska namn på andra språk men inte på svenska eller tvärtom, t. ex. i fråga 
om San Xia ("de tre ravinernas damm", ki. Sanxia daba, en. Three Gorges Dam, fr. barrage des Trois 
Gorges, ty. Drei-Schluchten-Damm) eller Himmelska fridens torg (eg. Himmelska fridens ports torg, kin. 
Tiananmen guangchang, en. Tiananmen Square). 
 
Se vidare under "Exonymer", rubrikerna Kina, Taiwan och Singapore, samt Språkrådet nr 28. 
 
6. Koreanska 
 
Translittereringen är internationellt standardiserad, men med en ny variant i Sydkorea som vi också börjat 
använda sedan 2002. Viss vacklan råder dock fortfarande. Vi utelämnar diakritiska tecken och det tecken 
som skrivs som apostrof. 
 
När bindestreck förekommer i namn inleds det efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav, t.ex. i fråga 
om namnet Ban Ki-moon (FN:s generalsekreterare). 
 
Se även "exonymer, Nordkorea". 
 
7. Japanska 
 
Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken (i 
fråga om undantag. S även "Exonymer, Japan". 
 
 

 
44
8. Divehi, singalesiska, tamil, burmesiska, thailändska, lao och khmer 
 
Dessa språk tycks i princip translittereras på samma sätt till de olika västeuropeiska språken. I fråga om 
geografiska namn i Sri Lanka och Kambodja använder vi och andra trots detta de engelsk- respektive 
franskfärgade koloniala namnformerna. Se även på respektive land under "Exonymer". 

 
45
DEL II.  ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER
47
 
 
De problem som tas upp i denna framställning avser texter som är avfattade på engelska, franska eller tyska 
(alltså inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till svenska
48
. 
 
1. Orter (m.m.) som (på ett och samma språk) relativt nyligen bytt namn (under 70-talet eller senare) 
2. Samma ort (stadsdel, provins/region/landskap, halvö, ö, ögrupp eller sjö) har olika namn på olika språk
49
 
3. Samma flod har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 
4. Samma bergsområde, berg, dal, slättland eller öken har olika namn på olika språk (ingår inte i 
föreliggande version) 
5. Samma hav, vik eller sund har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 
6. Samma byggnad har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 
 
 
1. Namnbyten. Orter (m.m.) som relativt nyligen bytt namn (under 70-talet eller senare). 
 
Generellt sett ska man använda det nuvarande namnet på orten. Om man hänvisar till ett visst årtal eller 
historisk händelse skriver man dock det namn på orten som var det då aktuella, eventuellt med nuvarande 
namn inom parentes: 
 
"Han föddes 1930 i Leningrad (Sankt  Petersburg) och flyttade 1948 till det dåvarande Stalingrad (nu 
Volgograd)" 
                                                           
47
 I fråga om namn på personer ska här endast påpekas att vi (utöver translittereringsproblematiken, som 
behandlats i det föregående) i princip använder samma namn i fråga om personer som dessa har på det 
officiella språket i respektive stat, inbegripet påvars namn på latin (officiellt språk i Vatikanstaten): 
Benedictus XVI (it. Benedetto, en. Benedict, fr. Benoît, ty. Benedikt. eg. Joseph Ratzinger) och Johannes 
Paulus II (it. Giovanni Paolo, en. John Paul, fr. Jean Paul, ty. Johannes Paul, eg. Karol Wojtyła). För 
patriarken av Konstantinopel (eg. ärkebiskop av Konstantinopel och ekumenisk patriark) använder vi det 
turkiska namnet: Bartholomeos (gr. Bartholomaíos, en. Bartholomew, fr. Bartholomée, ty. Bartholomäus el. 
Bartholomaios). Ett undantag är att namnet på norra Cyperns tidigare president på svenska m.fl. språk 
skrivs Rauf Denktash (tu. Denktaş, ty. Denktasch). Den nämnda principen gäller numera även i fråga om 
monarker, t.ex. kallar vi, liksom spanjorerna, Spaniens kung för Juan Carlos, medan en äldre princip ofta, 
men inte alltid, var översätta kunganamn till svenska, t.ex. Ludvig (i stället för Louis) XVI och Vilhelm (i 
stället för Willem) av Oranien.  
48
 Vad som inte tas upp är sådana fall där skillnaden mellan språken endast består i att det geografiska 
namnets appellativa led är en direkt översättning, t.ex. att "Lac Kivu" på gränsen mellan Demokratiska 
republiken Kongo och Rwanda på svenska kallas Kivusjön och omvänt att Storsjön på tyska blir "Storsee", 
samt att t.ex. de danska öarna Læsø och Samsø på engelska heter "Læs Island" och "Sams Island" 
(åtminstone enligt EB) och att Bouvetön på norska heter "Bouvetøya" och på franska "Île Bouvet" osv.. Inte 
heller översättningar av led som betecknar väderstreck ("Väst"-, "Norra" m.fl.) tas här upp (på svenska t.ex. 
Nordön/Nya Zeelands Nordö (en. North Island), utom i de fall där det är provinser, regioner eller Nuts-
områden som försvenskas, t.ex. Östra Makedonien (gr. Anatolikí Makedonía, i Grekland) och Norra 
Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North Darfur, i Sudan) samt, i fråga om Nuts-områden, i de fall då dessa 
anglifieras, förfranskas eller förtyskas, t.ex. den nederländska provinsen/Nuts 2-området Noord-Brabant 
(fr. Brabant septentrional). Ovan nämnda fall utgör undantag. I normalfallet bibehåller vi det ursprungliga 
namnet, t.ex. North Carolina ("Norra Carolina", i Förenta Staterna) och Dornogovi ("Östra Govi", i 
Mongoliet). I helt självklara fall tar materialet inte heller upp denna typ av varianter på andra språk, som 
förfranskade och förtyskade namnformer för bl.a. zambiska provinser, t.ex. North-Western Province (fr. 
Province Nord-Occidentale, ty. Nordwestprovinz). 
De många uddar (med svensk namnanpassning) i Australien och Nya Zeeland som bär väderstrecksnamn 
utelämnas också, t.ex. Nordvästkap (en. Cape North West, fr. Cap Nord-Ouest, ty. Nordwestkap). I 
framställningen utelämnas också sjön Kaspiska havet, som har fem olika kuststater, och för vilken vi i 
princip använder samma namn som på ryska (ry. Kaspijskoje more). På kazakiska heter sjön Kaspii Tenizi 
och på persiska Daryā-ye Khazar. 
49
 Så är ofta fallet i fråga om huvudstäder och större och/eller mer kända orter etc. 

 
46
 
"På sin väg till Antiokia passerade korsfararna Konstantinopel" (i stället för "Antakya" respektive 
"Istanbul"). 
 
I fråga om länder där namnbyten förekommit märks främst de länder som uppstått ur det forna 
Sovjetunionen. Nämnas bör även Somalia, där man numera skriver ortnamnen på somaliska med 
användande av det latinska alfabetet, vilket medför att stavningen har ändrats. I länder vilkas språk skrivs 
med andra skriftsystem kan det ibland förefalla som om en ort (etc.) har bytt namn trots att det egentligen 
bara är translittereringssystemet som har ändrats (se vidare nedan under resp. land). I flertalet länder är 
företeelsen namnbyte betydligt begränsad. Vid namnbyten följer i princip omvärlden med, men inte alltid. 
Undantag förekommer i fråga om vissa mycket etablerade namn, vilket anges i det nedanstående. I fråga 
om några länder bibehåller vi på svenska (och mer eller mindre på andra språk), ibland eller oftast, de äldre 
namnen. Så är fallet i fråga om bland annat Cypern och Indien (se på respektive land nedan "Namnbyten " 
och "Exonymer").  
 
a. Ryssland 
 
Många orter som under den sovjetiska tiden bytte namn har efter Sovjetunionens sammanbrott återfått sina 
gamla namn (inom parentes anges det avskaffade "sovjetiska" namnet). Observera också att stavningen 
såväl i fråga om det nya som om det gamla namnet på grund av translittereringen från det kyrilliska 
alfabetet ofta är en annan på engelska, franska och tyska: Sankt Petersburg (ry. Sankt Peterburg, tidigare: 
Leningrad), Nizjnij Novgorod (Gorkij), Jekaterinburg (Sverdlovsk), Samara (Kujbysjev), Tver (Kalinin), 
Vladikavkaz
50
 (Ordzjonikidze), Sergijev Posad (Zagorsk), Sjlisselburg
51
 (Petrokrepost) m.fl.. 
 
Några städer hann bara bära sitt "sovjetiska" namn under kort tid. Så hette staden Rybinsk "Andropov" från 
1984 till 1989. 
 
Trots planer på namnändring har Lenins födelsestad Uljanovsk
52
 i likhet med ett stort antal andra orter inte 
återfått sitt gamla namn, här "Simbirsk". 
 
b. Övriga länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen 
 
Utöver vad som sägs i led a har man i dessa länder infört de nationella språken som officiellt språk (vilket 
tidigare var ryska) med åtföljande namnändringar eller anpassningar av stavningen, vilket för vår del 
egentligen bara fått genomslag i fråga om Vitryssland, Ukraina och Moldavien. Observera också att 
stavningen såväl i fråga om det nya som om det gamla namnet på grund av translittereringen från det 
kyrilliska alfabetet ofta är en annan på engelska, franska och tyska
53
.  
 
Nedanstående är exempel på nya (el. "nygamla" namn) med det sovjetiska (ryska) namnet inom parentes: 
 
Estland